Aftonbladet – 29 december 1857, sida 3

jr OC UL Be, ATOLPE BVELCCES CITAT JICJe : n k (Insändt.) Till Hahnemanns och hans läras försvar. I. ? (Slut fr. n:r 299). I afseende på de små dosernas verksamhet, må efter Hahnemann (Reine Arzneimittellehre 1827) anföras följande: 3 s vHuruledes kunna små doser af så förtunnadt medikament, som homöopatien det föreskrifver, innekafva kraft, ja, stor kraft? 3 Så frågar icke blott den vanlige (allopatiske) läkaren, hvilken med stora medikamentsportioneri sina recepter icke tror sig kunna stiga nog högt, utam äfven nybörjaren inom homöopatiens konst frågar så oförståndigt., Det synes redan i och för sig temligen dåraktigt att tvifla, om medlen kunna inneKåfva den nödiga 1äkekraften, när man uppenbarligen och dagligdags ser dem uppnå det afsedda ändamålet. Hvad som i verkligheten sker, det måste åtminstone vara möjligt. Men, äfven då, när de fiendtliga bespottarne se den för ögonen liggande följden af framgång och ej kunna neka till denna, söka de genom förvillande exempel på likadana fall att framställa det verkligen skedda, om ej som omöjligt, likväl som löjligt. ) Om en droppa så förtunnadt medikament ännu någöt kunde verka, — så jollra de — så måste vattnet i Genfersjön (i Sverge heter det numera Östersjön!), hvari en droppa kraftigt medel spildes eller indröps, också i hvarje sin vattendroppa yttra så mycken läkekraft, ja än mer, då till den homöopatiska förtunningen tagits en vida större proportion af förtunningsvätskan.. Häremot tjenar till svar, att vid beredning af homövopatisk medikamentsförtunning icke, såsom uti ofvanstående, endast på spe använda liknelse, blott en liten del: medikament: sättes till en oerhörd mängd vätska, som icke är medikamentskraftig och dermed ej kan tillbörligen blandas, utan genom fortsatt rifning eller skakning åstadkommes : dels en innerlig blandning, dels ock tillika en så stor före homöopatiens uppkomst okänd, knapt anad utveckling af de dynamiska krafterna hos medikamentet, som så bearbetas, att detta väl må-väcka förvåning. sUti-den framkastade liknelsen är åter genom en medikamentsdroppa, gjuten i en stor sjö, icke tänkbar ens en ytlig blandning, än mindre någon innerlig (intime) med-den stora vattenmassans alla delar, så att-hvarjes droppa för sig får en lika andel ef medikarmentsdroppan. Till och med en måttligt stor myckenhet, t. ex.ett oxckufvud, fyldt med vatten, låtersig icke; derest; det blott med en droppa medikament skulle inpregneras, under huru lång tid som helst jemt omblandas, genom någon tänkbar omröringsmäskin, utom: det: att-den ständiga inre förändringenoch--kemiskas sönderdelningen, som fortgår med vattnets beståndsdelar, skulle inom några timmar förstöra och tillintetgöra medikamentskraften af en droppa växttinktur. Sammaledes skulle; en -edritner mjöl, i massa derll: taget, ickeheller genom: någon mekanisk apparat låta sig lika och jemt blandas med eit gran medikaimentspulver, såTatt hvarje njölgran komme att innehålla erdika: andel:af medikamentspulvret: sVid:shomöopatisk! medikamentsberedning, hvarvid blott litet förtanningsvätska på en gång tages, uppHömmer: deremot (t-ex. af: 1 droppa: medikamentstipktur omskakad med 100-droppar sprit) en jen fördelning och förening inom få ögonblick. Blott pöbelmranserännu materien för ett dödt ämne: Den-stora hopen ser, .t. ex. då man. slår eld med stål emot flinta, att glödande gnistor uppkomma, hvaraf fnöske tändes; men huru mången har väl eftertänkt och iakttagit hvad som dervid egentligen försiggår? Slår, man :--eld . med behörig kraft, skönjes ändock med botta ögonen och än tydligare meå förstoringsglas å hvitt papper, hvarå män låtit gristoörna fälla; att dessa utgöras af små stålkulor, hvilka; frånskilts stålets yta genom det hårda -gnidningsslaget emot flintan. Huruledes kan nu den häftiga stöten af flintan emot stålet frambringa gnistans glöd? Hör ej till stålets smältning en hetta af 3000 grader F.? Hvarifrån kommer då denna hetta? Ickevur luften, ty fenomenet inträffar ifven i lufttomt rum under en luftpumps glasklocka. Alltså kommer värmen af ämnenas sammanrifning. Men tror Väl hvardagsmenniskån derpå, att det kalla stålet, som hon upptager ur fickan att dermed tända eld; att detta stål i sig innehåller ett outtömligt förråd af värme i doldt, bundet och outveckladt tillstånd, hvilket blott genom gnidning väckes och ut vecklas? Nej! Hon tror ej det, och dock är det så. ;Döck endast genom gnidning låter detta outtömliga förråd af bundet värme (Hitz Stoff) framlocka sig ar metallerna. Grefve Rumford lärer oss (i 4 bandet Mi sina skrifter), att uppvärma rummen blott genom hastig rörelse af metallskifvor, som gnidas på hvarandra, btan att dertill användes det minsta vaniga material till eldning: Gnidningen är nemligen af så mäktig inverkan, utt icke blott de fysiska krafterna af värme och Ivkt , ) I Sverge har man gått än längre, och ännu rnidt i det nittonde seklet vidskepligen sökt framställa resältaten af -all homöopatisk behandling som ett slags — trolleri!Så först professor Hvasser i sin Afskedshelsning 1857, samt efter bonom Svenska Tidpingens redaktion.