Aftonbladet – 28 december 1857, sida 2

— Med anledning af vår notis i torsdagsbladet om den i Göteborg framlagda -petitionen om uppskof med tulltaxans tillämpning, ha. vi från fabrikör K. A. Almgren, mottagit en reklamation; så lydande: Till Redaktionen af Aftonbladet! Uti Aftonbladet för den 24 dennes förekommer en artikel om uppskof. med nya: tulltaxans verkställighet till-år 1859, hvilken säkerligen tillkommit genom missledande uppgifter till redaktionen; och då mitt namn förekommer uti sagde artikel, torde: benäget tillåtas mig få lemna följande upplysningar, för hvilka jäg vördsamt anhåller om pläts uti först utkommande n:r af Aftonbladet. Den ifrågavarande petitionen är underskrifven af såväl Stockholms som Göteborgs största och flesta fabrikanter, samt af ett ganska talrikt antal af hufvudstadens handtverkeriidkare, äfvensom af de betydligaste industriidkarne omkring Borås. Bevekelsegrunderna och skälen för petitionen igenfinnas uti densamma, hvaraf bifogas en afskrift, under anhållan, det redaktionen behagade låta densamma inflyta i tidningen, på det allmänheten må döma ;huruvida de ifrågavarande talrika medborgareklasserna förtjena de förnärmande tillvitelser af mindre ädla motiver för sitt händlingssätt, hvilka redaktionen tilldelat dem. Stockholm den 27 Dec. 1857. K. A. Almgren. Vi böra dessutom nämna, att hr Almgren till oss aflemnat en afskrift af den underd. petitionen jemte förteckningar på de pPersoner i Stockholm, i Göteborg och i Boråstrakten, som undertecknat densamma. I Göteborg har den erhållit 26 underskrifter, i Boråstrakten: 21: och i Stockholm 91 (32 fabrikanter och: 59 handtverkare). I sjelfva petitionen, hvilken utrymmet i dag icke tillåter oss att meddela, återfinner man den dystra teckning af de inhemska näringarnes förestående ruin, om icke tulltaxans verkställighet inhiberas, hvilken man varit van att se i prohibitisters och protektionisters anföranden, promemorier och petitioner under en lång följd af riksdagar och hvilka: regelmässigt återkommit vid: föredragningen i stånd eller utskott af nästan hvar och en af tulltaxans -artiklär. Enda skilnaden ; är, att petitionärerna nu framhålla den inträffade krisen och den deraf ;förorsakade stagnation i rörelsen såsom sitt hufvudmotiv. Huruvida det lyckats dem bevisa, att det skulle vara för landet och: dess inbyggare 1 gemen någon fördel att allmänheten fortfarande betalar sina förnödenheter dyrt, äfven sedan en förändrad ställning i verldsmarknaden medfört en allmän prisnedsättning, derom torde läsaren sjelf få döma, då vi 1 morgon blifva i tillfälle meddela. petitionen. Oss synes detta något tvifvelaktigt. Hvad petitionen deremot synes oss till fullo ådagalägga, det är, att det för fabrikanterna vore ganska önskvärdt, om det genom lagstiftningens mellankomst kunde ställas så till, att Sverges fabrikanter och handtverkare ensamme ginge fria från alla känningar af en konjunkturförändring, som för så många andra, och isynnerhet för deras yrkesbröder i andra industriidkande länder, medfört icke obetydliga förluster. Också vilja vi hoppas, att regeringen; som; visat sig i tullagsstiftningsfrågor hylla sunda åsigter, icke skall inlåta sig på det äfventyrliga försöket att genom konstlade åtgärder här i landet hålla varuvärdena onaturligt uppstegrade öfver hvad de äro i alla: andra länder. —RtV—