Aftonbladet – 23 december 1857, sida 2

eanken i siltver tillhanda, på det banken må tryggss not förlust, hvilket förbehåll friherre Tersmeden ej nsåg förtjena afseende, emedan skyndsamhet vore f nöden och banken förty bör få utgifva sedlar, å snart man vore säker att lånet skulle erhållas, ch vore banken genom senare mom. af ifrågavarande unkt fullt tryggad mot alla förluster. Tal. ansåg tt uttrycket indragning af silfvers bör ändras till iragmng af lånet eller kreditiveta, hvaremot general vefrn yrkade antagandet af punkten utau någon förndring. Punkten antogs med den ändring friherre Tersmelen föreslagit. Presteståndet. Bankoutskottets utlåtande n:r 66, i anledning af (. Mets proposition om åtgärders vidtagsnde för att underlätta penningeställningen och rörelsen inom lanlet, föranledde en längre diskussion, hvarunder proessorerna Selander och Agardh, hofpredikanten Nordund samt prostarne Almqvist och Berlin yrkade biall till utskottets förslag, endast med den förändring, tt i 3:e mom. orden genom indragning af silfvers tbyttes mot genom lånets eller kreditivets indraging,. Riksarkivarien Nordström ansåg det kategoriska tadgandet om lånets återbetalande senast inom sluet af år 1860 vara vådligt, enär derigenom samma örlägenhet som den nuvarande då skulle uppkomma, ch ogillade det föreslagna alternativet eller krediivs, Tal. yrkade återremiss i den syftning, att fråsorna om lånets upptagande och sättet för dess anändande borde gemensamt af utskottet behandlas. För återremiss i samma syftning yttrade sig prof. Carlson. Doktor Sandberg yrkade alternativt antingen åter emiss i samma syftning som riksarkivarien Nordtröm, eller också följande förändringar i utskottets örslag, att orden eller kreditiv., der de förekomma, vorde uteslutas, att lånet borde användas till förökande af förlagskapitalet för jordbruket, bergsröelsen och fabriksindustrien samt exporthandeln, så ida den har egna oliqviderade fordringar i utlanlets, I fråga on den första af dessa förändringar unstäldes votering, hvilken utföll med 16 röster för ifall till utskottets förslag emot 4. För 3.dje mom. yrkade doktor Sandberg en föränIrad lydelse i den syftning, att sedlar endast böra tgifvas till det belopp, som motsvarar det silfver, wilket antingen blifvit indraget i banken eller finnes jedsatt hos bankens säkra hus i Hamburg och Altona. tiksarkivarien Nordström ville hafva i prof. Selanders örslag tillagde orden i silföers. Genom votering anogs med 14 röster mot 6 doktor Sandbergs förslag ill kontraproposition, hvarefter i hufvudvoteringen tskottets förslag bifölls också med 14 röster mot 6, ned den förändring i 3:dje mom., som af de flesta alare blifvit yrkad, att orden genom indragning af ilfver, utbyttes mot orden genom lånets eller kreitivets indragning,. 2 Borgareständet. Bankoutskottets utlåtande n:r 66, angående ett låns ipptagande för att underlätta penningeställningen ch rörelsen inom landet, föredrogs. Hr Bodell förordade, att ett lån och icke ett krediiv skulle upptagas samt att den förlust, som uppkomme senom högre än 6 procents räntas erläggande för ånet, skulle af låntagarne gäldas under form af proision, och föreslog derföre en redaktionsförändring. Hrr Palander, Tauson, Ericson, Ekelund, Hasselrot, tenström, Rinman, Falhem och Stenqvist yrkade bifall allo till utlåtandet. Hr Boman ansåg att behofvet ännu ej vore fullt tredt, och att man för mycket rättat sig efter roet, samt att tiden af två år vore för kort för näingarnes hjelp, och kunde till följd af dessa farhåor och af fruktan för en ytterligare utländsk skuldättning ej annat än begära afslag. Hr Almgren ansåg summan af 12 millioner vara ltför ringa att hjelpa den större handeln och näingarne, utan endast räcka till en del för endera, amt hade önskat en fördelning bestämd förut såunda, att 3 millioner lemnades åt jernkontoret, 3 åt nanufakturdiskonten och 6 åt banken och lånekonoren att utlåna åt öfrige näringar. Hr Wallenberg trodde att penningarne ej kunna rhållas i kreditivform, ehuru han ansåg den vara ördelaktigast. Uttryckte den mening, att hela lånet kulle bilda en särskilt fond, och att små och korta ån skola ega företräde för stora och långa. Biföll. Hr Muren erinrade, att endast staterna nu ega sredit, sedan de enskilta förlorat den, och att väl de 12 mill.onerna ej kunna hjelpa, men bidraga att framkalla förtroende. Begärde, att orden indragning af silfvers måtte utbytas mot mindragning af ånet.. Häruti instämde hrr Ödmansson och DanielsBON. Hr Rydin ansåg intet hjelpa,. så länge kreditlagarne vore i sådant skick, de nu äro, och klandrade itt staten skall ersätta den förlust, som genom detta ån för banken kan uppkomma, samt yrkade borttaszande af denna mening. Hr Henschen förordade bifall, under förutsättning att fördelningen sker så, att företrädesvis arbetslösheten förekommes, Hr Fridstedt instämde. Hr Stolpe gillade hr Bodells anmärkning om krelitiv; och hr Rydins om godtgörelse af möjlig förust, men ogillade hr Murens, och ansåg frågan om lånet nu böra afgöras och ej huru. Hr Björck ansåg förevarande fråga vara en stark väckelse för kommande ständer att söka åstadkomma en ändring i kreditoch näringslagstiftning. Försvarade att staten bör ersätta den möjliga förlusten. Ansåg, attlånets upptagande bort ske genom riksgäldskontoret, och skulle derföre yrkat afslag, om ban ej funnit sig böra vika för allmänna meningen. Fullmäktige hade bort vid krisens början sälja säkra vexlar, hvarigenom förluster för enskilte undvikits. Gillade hr Murens anmärkning. Hr Lallerstedt yttrade sig hufvudsakligen i samma syfte som hrr Muren uch Björck och biföll förslaget ned den af hr Murån yrkade ändring. Hr Billström ogillade lånets upptagande genom regeringen, hvaremot han gillade hr Bodells anmärkning. Ville att tredje punkten borde alldeles utgå. Hr Rönnblad instämde. : Hr Jlesselgren talade i samma syfte. Hr Berg instämde i doktor Sandbergs reservation, nen afhöll sig från något yrkande. Genom votering med 29 röster beslöts att penninsarnes upptagande skall ske genom lån eller kreditiv, mot 11, som yrkade upptagandet endast genom lån. Likaledes genom votering med 26 röster mot 14 ändrades orden genom indragning af silfvers till ogenom lånets eller kreditivets indragning. Hrr Boman och Bodell reserverade sig. Bondestånadet. Bankoutskottets utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om upptagandet af ett utländskt ilfvetlån, har af bondeståndet efter någon diskussion lifvit återremitteradt. Man hyste nemligen allmänt len åsigten, att nyttan af lånet beror på det sätt, varpå det blifver användt, och att man således icke unde lemna bifall till upplåningen förr än man tillika finge se förslaget till medlens utlåning. Ingen alare påyrkade bestämdt bifall eller afslag. Blott tengel hemstälde vilkorligt, om det icke skulle vara käl bifalla första punkten (om att lånet skall uppagas). Nils Svensson från Skåne och Erik Ersson, ned hvilka båda många instämde, samt Glad, synerligen den sistnämde, uttalade sig i allmänhet emot åneoperationen, men ville icke påyrka afslag, utan öenade sig med de andra om återremissmeningen, ör att, sedan planen för utlåningen af utskottet blifit uppgjord, närmare bestämma sin mening. Öfrige alare för återremiss voro Ola Månsson, vice talman unders Andersson, Nils Hansson, Jonas Andersson, obias Lind, Jan Persson, Medin, Olaus Eriksson, Joannes Andersson och Anders Gudmundsson; men de lesta af ståndets öfriga ledamöter begagnade tillället, då någon af dessa talare yttrade sig, att intimma och sålunda uttala sin mening.