RR — LL då de litet närmare skärskådas. Westeråsförfattaren tycker sig emellertid ha gjort sin sak så bra, att han uppmanar kollegerna i landsorten att göra. honem den tjensten att reprotlucera bans opus. Mången torde fråge hvad vi med vårt uppträdande mot denne författare åsyftat, och vi äro skyldige dem, som, genomögnat våra uppsatser, den förklaring, att :vi alltför väl känna: menniskonaturen för att vi skulle ha smickrat oss med någon förs hoppning att kunna förmå honm att taga reson och att erkänna sina mer eller mindre ofrivilliga misstag. Långt derifrån. Men vi ha ansett det icke vara ur vägen att en gång låta dem bland kollegerna i landsorten, på hvilka westmanländningens myndiga ton kunde imponera, få se hvarthän han låter sin sjelfständighets,-känsla föra sig och huru pass mycken tillit man kan sätta till hans uppgifter, då han, upptänd af. vrede. slår sig ned på sin stol i Westerås., för att efter bästa förmåga och med en af Svenska Tidningen numera vitsordad talent tilltyga sina motståndare inom den liberala pressen och för alt utansynnerlig ömtålighet om sjelfständighetenp, följa junkeroch skandalpressen i spåren. Och nu: till slut endast några få ord om förf. i Wermlandstidningen. Denne är till den grad oefterrättlig och slår omkring sig med: sådant -berserkraseriy att han hvarken ser eller: hör hvad.:som tilldrager -sigs Han följer blindt Svenska Tidningen, som efter bans utsago, säge hvad man Vill, ändå kämpar för fosterländska intressem.. Men olyckligtvis har hah ännu icke hunnit af. Svenska Tidningen inhändiga. mer än den artikel, -hvart vår konservativa kollega här på platsen far ut mot inhportörerna på: det allbekantasätt; som försatte bladet i den generade ställning, som det sedan haft så svårt att lovera sig utur. Men förf. i Wermlandstidningen vet, som sagdt är, ännu ingenting om Svenska Tiduingens senare stagvändningar, och han går derföte oförskräckt på i samma tonart, hvari Svenska: Tidhingens: ofvannämde årtikel var hållen: Efter hans förmenande är:det såledeå fråga om att hvälfva på det allmännas skuldrör betalningen af vinglande börsherrars utländska gäld; att staten skall förmås att inlösa nämde gäld o. 8. v. Den omständigheten, att. alla. väckta. förslag om statens mellankomst endast afsett att staten skulle med sin kredit mellankomma, för att bereda tillgåhg på mynt, att mot full säkerhet och utan en skillings uppoffring å statsverkets sida utlånas till penningeställningens och den almänna rörelsens underlättande, — denna omständighet är för honom helt och hållet. obekant; och han ropar idkeligen: på, att staten icke behöfver betåla de vinglande blanccryttarnes skulder. För att ahtyda hans ståndpunkt såsom statsekonom torde det vara nog att nämna, det han anser. att riksens ständer hellre må anslå direkt understöd åt arbetarnen, än vidtaga nägra sådana förnuftiga åtgärder, genom hvilka staten, utan någon uppoffring, kan förekomma arbetslöshet och nöd. Författaren i Wermlandstidningen är storsinnad ; han ser icke på m,ett par millioner riksdaler i understöd. till arbetarnen, blott han får nöjet se grossörerna, de så ytterst förhatliga grossörerna, göra cession. Lika ursinnigt som Spurling 1 Pasquillet ropar sitt: arrestera! arrestera! lika ursinnigt skriker författaren i Wermlandstidningen sitt: bankruttera! bankruttera! och. han synes icke vara, nöjd förrän hela den: näringsidkande medeH klassen fått göra cession, men då är han också genast redebogen att hålla till hands ett par millioner till understöd åt arbetarnen. Men hvar taga millionerna då den ena hälften af nationen skulla bestå af Gesälöpanter och d ra hälften af fattighjon ena fara ar Ref säkert-af allt för underordnad natur för att författaren i Wermlands Tidning skulle åt den egna, någon uppmärksamhet. Efter hvad det. vill synas, kan han emellertid rätt snart få sitt: lystmäte både af cessioner och arbetslöshet; och det till och m-7 i sin: egen provins, ifall nemliryktet el tens hjelp. mellanlr1 gär från landshöfdinIe8t Karlstads län en :skrifvelse ha ingått ill regeringen, som skildrar. utsigterna inom provinsen såsom högst bekymmersamma och begär en summa af två millioner att användas till. försträckningar på högst nio månader 34 hyttebruksoch sågverksegare inom densamma. Men det är-så likt författare af den skola, till hvilken herrarne i Wermlandstidningen och Westmanlands. Läns Tidning bekänna sig, att med bålstora ord och en. oomkullrunkelig tvärsäkerhet. döma om. ställningen i landet och om de. stora tidningarnes. sätt att behandla allmänna angelägenheter, men sjelfve ej veta det ringaste om hvad som tilldrager sig invid deras egna knutar. — Kronprinsen-regenten har i dag hållit konselj.