Aftonbladet – 21 december 1857, sida 1

berättar Fosttidningen, funnit denna tramstallning icke böra till någon K. M:ts åtgärd föranleda. — Med anledning af Kongl. serafimerordens lasaretts direktions derom gjorda hemställan, har K. M:t, under? den 27 nästlidne NovemTber, funnit godt medgifva; att afgiften för sådane sjuke, :som till vård ?å lasarettet intagas, och hvilka icke; enligt gällande stadganden, äro från afgift frie, må tills vidare från och med Tästkommande år 1858 för dem, som vårdas i enskilt rum, utgå med 1 rår 50 öre, och för dem i allfnänt rum med 40 öre riksmynt, allt för dag; dock med rättighet för direktiohen att i särskilta fall, der den vårdades vilkor-såfordra, : medgifva.nedsättning i eller eftergift; af den-bestimda afgiften. — iSvenska-Akademien-fitade i går afton.sin årshögtid å stora börssälen i närvaro af-långt flera åhörare än den stora lokalen -beqvämligen kuride-rymrnå. Afde aderton: voro åtta tillstädes,riemligen prof. Mälmströms som fungerade! såsom: direktör, samt-hrr Beskow, Fahlcrantzjv Rydqvist, Strinnholm, Böttiger, Ens berg: ;och Reuterdahl: Den köngl. familjens ledamöter; med undantag: af:DM..konungen och drottningen, hedrade sammankomsten: med sin närvaro. 7 i Direktören: -öppnåde sammankomsten, Med ett. tal; ivhvilkethan-berörde -den;senareti dens i företeelser inom det allmänna verldshifvet; kriget moti: Ryssland; ostindiska-kriget samt :penningekrisen-M. ms som gaf honom anledning satt Visa, det: vår: tid. ej: är gynsåm för -poesien, samt tillika: yttra något om -det industriella lifvets utveckling, : såsom fieridtlig emot de ideella intressena; en sats, som vid en närmare granskning torde visa sig vara mindre sam änden är: allmänt predikad. Några nyare företeelser både: på det mäter riella och poetiska området kunna gifva anledning att vid tillfälle söka något mindre ensidigt belysa ett i sig sjelft intressant och vigtigt ämne. ES Akademienhade imedsitt stora pris utmärkt en öfversättning af 15:de och 16:de sångerna af Tassos Befriade Jerusalem, hvarur ett stycke upplästes af hr Böttiger. Då författaren, br Karl Kullberg, var frånvarande, skulle belöningen honom tillsändas: Det mindre priset hade akademien tillerkänt en cykel af dikter, kallad Ur svenska flottans minnen, ur hvilken åtskilliga stycken upplästes. Författaren, H. K. H. prins, Oscar, framfördes af sekreteraren för att mottaga priset af akademiens direktör, som på ett värdigt sätt utan allt svassande smicker tolkade akademiens glädje att bland de täflande och prisvinnande se. en af. det kungliga husets medlemmar. : Med samma pris hade akademien utmärkt en af de inlemnade täflingsskrifterna i vältaligheten: Om orsakerna till den romerska republikens fall, hvars författare, docenten i Upsala mag. .R. Törnebladh, likaledes framfördes att mottaga belöningen. Akademiens stora medalj för vetenskapliga och vittra förtjenster hade akademien för denna gång . tillerkänt professor A. Cronholm för dennes Gustaf IL Adolfs historia och hr C. A.W. Strandberg (Talis Qualis) för hans öfversättningar af Byrons dikter. Föremålet för den minnespenning akademien i år präglat var grefve Johan Gyllenstjerna, hvars äreminne, författadt.af frih. v. Beskow, af honom äfven upplästes. Som bekant, var Svenska Akademiens stiftare, Gustaf III, den förste som inom akademien vann ett pris för sitt äreminne öfver Lennart Torstensson. . Det var först ett år efter tilldömandet af:.detta-pris, som konungen inför akademien bortlade sin anonymitet och i en session den I December 1787 mottog akademiens lyekönskningar och tacksägelser; för: det han gifvit--ett så vackert föredöme, hvilket akademien i sina handlingar föröfrigt betecknäde såsom en händelse, :som icke bar i vitterhetens historia något: exempel och som Svenska Akademien; med blandade -känslor af beundran, tacksamhet. och högmöod (!) öfverlemnar-åt minnet och efterverlden: Om också begreppen om:och den snart -sagdt vidskepliga -beurdran för den furstliga Pörpurn. sedan den: tiden undergått dågon förändring,-så kan det icke nekas, att något hvar erfor en angenäm öfverraskning, då man;erhöll. bekräftelse på det förut.gängse ryktet, att en medlem af vårt konungahus rädt fram bland de täflande på. vitterhetens vädjobana, och att det. pris, som ofta utdelats åt svenska studenter, svenska extraordinarie tjenstemän och andra unga gryende poetiska talenter, nu tilldelades en svensk prins. . Om man. också icke, : att . döma efter de upplästa profstyckena, kan sätta det furstliga poemet öfverdrifvet högt i poetiskt hänseende, så berördes dock hvarje åhörare angenämt af den svenska anda, som genomströmmade det hela och som på ett särdeles tillfredsställande sätt vittnade derom, att den främmande furstestammen fullkomligt slagit rot i svensk jord, och att dess unga grenar genomströmmas -af det minnenas,. känslornas,: förhoppningarnes lif, som pulserar i folkets hjerta. ! . — Vid musikaliska akademiens allmänna sammankomst i lördags inväldes till hedersledamot prins August; till inrikes ledaniöter: direktör Josephson, hr Ludvig Norman, brukspatron Munktell, friherre Seth Adelsvärd,prosten Afzelius, direktör Czapek, brukspatron Bergsten och direktör. C. Siln.. I fruntimmersklassen: Fru Carlen född grefvinna. Hamilton. och fru grefvinnan A, Löwenhjelm född Buxhöfden samt till. utländska ledamöter professor. Fetis i-Brissel, professorLissajous i: Paris, professor Hartman i Köpenhamn och professor Franchomme i Paris. F.:d. kammarmusikus C. Arnold utnämdes till lärare i violoncellklassen. Vid. val till direktionsledamöter återinvaldes irr Randel; Palmstedt och Letin. (P. T.)