och det erfordras bäde. tid och ansträngd uppmärksamhet att i denna labyrint af siffror utfinna de resultater, som af dem äro att hemta. Men -en gång funna, äro dessa. resultater a! stort intresse; de öppna nya utsigter öfver. hittills föga eller icke bekanta områden, elle: ock gifva de visshet och säkra upplysninga i frågor, deruti man förut måst åtnöja sic med dunkla och orediga föreställningar. Tabellkommissionen har i dehna berättelse i flera delar frångått det förut antagna er met för dettaslags publikationer; Icke: blot nppställning och format äro olika; utan kommissionen har: äfven afskilt befolkningens: årliga förändringar. geriom , vigde, födde, död: c, från folkmängden -och: dess klassifikation. af-hvilka tvenne-hufvudämnen kommissioner bildat särskilta afdelningar. Dessa förändringar synas oss gahska välbetänkta, : och vi hs blott den. erimran dervid-attgöra, det kom: missionen skulle, såsom: oss synes, gjort -vä! ntiatt låta folkmängdsförhållandena bild: den första, och de.-.rörliga befolkningsförhållandena, hvilka i -det: nu utgifna häftet behandlas, andra afdelningen, när de icke båd: kunnat på en gång utkomma. -Men vi för. moday att saknaden af fullständiga tabeller an gående folkmängden varit orsaken till den nu iakttagna ordningen. it Hvad som synnerligen. fördelaktigt -utmärker denna tabellkommissionens berättelse framför dess föregångare, är de jemförande öfversigter öfver -förhållandena -under äldre, tider, som öfverallt blifvit lemnade; Dessa öfversigter äro nemligen af stort värde icke blott i och för sig, då det. närvarande först genom en jemförelse med..det förflutna erhåller sin frätta belysning, utan äfven emedan vårt gamla tabellverk -kan enses såsom. ett nationalmonument, hvilket bör icke blott :beraras, utan äf. Å ven göraskändt, och blott behöfver göras kändt för att: blifva värderadt. Vi-skola, genom et! och annat utdrag, söka visa det intresse de för närvarande tid lemnade-sifteruppgifterna erhålla genom-jemförelsen -med uppgifterna Tför äldre: tider.: ) Under åren 1851—55 ingingos, i årligt medeltal 26,066,3 äktenskap, eller ett på 136.nvånare; men under nästföregående femårsperiod knötos, i: medeltal, 24;745,2 sådant -ftörbindelser om året, hvilket gifver proportionen af 1 till 134; för 50 år sedan, eller under åren 1801—10, förekom rett giftermå! på 122 invånare, och för etthundra år sedan: eller under åren 1751—960, var proportionen såsom 1 till 110. — Under åren 1851—55 föddes, i årligt medeltel, 113,191 barn, eller 1 på 31,26 invånare af:hela folkmängden; men under åren: 1831—35 var de föddas antal till hela folkstocken såsom 1 till 30,20, under åren 1811—15 såsom 1 till.30,24, under åren 1791—95 såsom: 1 till 29,20 o. sv. Det) visar sig äfven, genom dessa äldre uppgifters jemförande med. de nyare, att under det. giftermål och nativitet aftagit, dock äfven dödligheten förminskats. . Denna uppgick nemligen väl under åren 1851 med 1855 till, i medeltal 74.045 personer, det högsta antal, som, absolut räknadt, under något qvinqvennium förekommit; men i förhållande till de lefvandes antal förekom under förstnämde år endast 1 död på 46,2 personer, då man deremot under åren 1801—1805 räknade 1 död på 40,9 samt under qvinqvenniet -1751—55 1 död på 3745 lefvande menniskor. Tabellkommissionen har äfven meddelat åtskilliga utdrag. och. jemförelsedata ur främmande länders statistiska berättelser, af hvilka, bland annat, visar sig att dödligheten för närvarande är mindre:i Sverge än i alla andra länder inom Europa; med undantag af Norge; der under-åren 1846—1835 räknades endast 1 död -på 55;64 invånare. Så tillfredsställande detta utslag än kan vara, synes dock, såsom tabellkommissionen äfven anmärker, ganska tänkvärdt, ätt dödligheten är i Sverge betyd-(: ligt högre än i Norge, ettland, som väl knapPast torde gynnas af ett för helsan mera fördelaktigt klimat; der fattigdomens försakelser och farorna: på vattnet sannolikt äro ungefärligen lika allmänna, och der någon -väsentlig skilnad i helsöovårdsanordningarne, i jemförelse med förhållandet i Sverge, icke förefinnes. Tabellkommissionen anför med skäl att den större dödligheten i Sverge kan inågon mån vara beroende af ett osundare flefNadssätt, åtminstone i många af Sverges större städer; och vi tillägga att om man jemför dödligheten i de svenska och norska landsorterna, röjer sig: deruti en i det närmaste lika stor olikhet, som emellan de båda rikenas mortalitet i -sin--helhet. Om; man nemligen ifrån hela dödlighetssumman. under åren 1851 —55 afdrager mortaliteten iStockholm, -som står högt öfver alla andra svenska städer i detta hänseende, och väl äfven i den antydda grunden dertill,; återstå för hela det öfriga riket 72,777 döda, hvilket på en folkmängd af 3,541380 gifver proportionen af 1 till 48, då likväl; om Kristianias dödlighet under samma vinqvennium afdrages från hela Norges, de ödas antal i detta: Tand, 23,443 förhåller sig till-landsbygdens och småstädernas befolkning, 1,431,089; såsom 1 till 61. Då de norska taBellerna icke för öfrigt afskilja städernas dödlighet från landets, kunna vi icke fullständigare jemföra förhållandet i de båda rikena inom dessa tvenne ortfördelningar; : men det änförda torde vara nog, för att visa det landsbygden och de mindre städerna måste i vårt land hafva en väsentlig del i de förhållandeny ur hvilka den större dödligheten i Sverge härleder sig. Ett kapitel, åt hVilket tabellkommissionen i denna berättelse egnat större uppmärksamhet än i någon föregående, är inoch utflyttningarne, hvarför redan på välgörenhetsmötet sistlidne sommar: en intressant redogörelse med-: delades af tabellkoömmissionens sekreterare, vid den diskussion, som på en afdelning egde rum törånde orsakerna till och sätten att förebygga arbetsfolks utvandring. Det inledes af en förtjenstfull framställning om de: villfarelser och. oriktiga föreställningar, som under en längre KT SA Lå pr I ROT DU Ke 00 00 HO Oka ÖO rr AA nOr