Aftonbladet – 19 december 1857, sida 2

— K. M:t har under den II innevarande månad beviljat öfverkommissarien vid civilstatens pensionsinrättning Nils August Fredin, i anseende till hans af läkare vitsordade sjukdom, ytterligare tjenstledighet under innevarande December och nästkommande Januari -.månad samt förordnat kassören vid nämde inrättning, häradshöfdingen Fredrik Rung, att EE AIN under tiden fortfarande örestå. — H. K. H. prins -Osear har i dag besökt espositionen af hr Lärssons taflor. — Frågan om qvinnans myndighet har i dag för tredje gången under denna riksdag förevarit i bondeståndet, som nuöfvergifvit sin två gånger uttalade och vidhållna åsigt samt antagit adelns inbjudning att bifalla det Adlercreutzska förslaget, enligt hvilket qvinnan skall hos domaren göra anmälan, att hon vill utöfva sin myndighetstätt, innan hon fåriutöfningen af. denna rätt inträda. Detta beslut fattades med :39 röster mot 34. Bondeståndet, som vid flera riksdagar ifrat för rättvisa åt qvinnan, har således nu, då. det stod färdigt att få denna rätt erkänd, genom en lag stält frågan i beroende af kunglig: sanktion; hvars erhållande torde vara nog; problematiskt. Detta vankelmod-i upprätthållandet af de heligaste grundsatser just hos det stånd, som folket helst velat lita på, skallicke, stärka ståndets anseende, som så många gånger förut under denna riksdag lidit svåra stötar; men det torde ytterligare visa vigten af en representationsreform, genom hvilken det rätta kan tillförsäkras mera gehör än för närvarande. och der mera karaktersfasthet skall uppenbara sig än hos en-del af bondeståndets nuvarande representanter. I borgareståndet blef deremot adelns inbjudning lagd till handlingarne efter en diskussion, i hvilken flera talare, under synbart bifall från ståndets sida, uttalade sin förtrytelse öfver att ridderskapet och adeln kunde missbruka inbjudningsrätten derhän, att göra inbjudning i en fråga, der två stånd redan tvenne gånger fattat samma beslut och omröstning i förstärkt utskott vore en ovilkorlig följd af den ställning frågan hade erhållit. — I borgareståndets plenum har hr Stolpe. med föranledande af den närvarande finanskrisen, i dag väckt en motion om mera genomgripande förändringar i konkurslagen. Motionären anser, att de brister i konkurslagen, som bidraga att fullständigt ruinera många redliga gäldenärer på samma gång de ådraga deras borgenärer opåräknade förluster, äro dels det i 28 stadgade förbud mot försäljning af gäldbundet hos egendom på annat sätt än genom offentligt utrop, om ej samtlige fordringsegare dertill samtycka, dels saknaden af föreskrifter om lagligt sätt för upprättande af förlikning eller ackord emellan gäldenärer och borgenärer, dels den åt prioriterade fordringsegare medgifna rättighet att deltaga i öfverläggning och beslut om föryttring af egendom, hvars realiserände i de Hesta fall icke är för betäckande af deras fordringar behöflig eller derpå utöfvar något inflytande. Sedan motionären utförligt utvecklat de både i materielt och moraliskt hänseende förstörande verkningarna af konkursiagens ofvanstående föreskrifter, föreslår han, att rikets ständer måtte till K. M:t aflåta underdånig skrifvelse, med anhållan, det K. M:t behagade för härnäst sammanträdande rikets ständer framlägga förslag till en i allo omarbetad konkurslag, men emellertid genom nådig författning stadga följande anordningar och tillägg i konkurslagen, att gälla för dem, som äro lagligen förpligtade att öfver näring och rörelse hålla bok och räkning: 1:0 att, då anledning förekommer och gäldenär kan till större eller mindre del godtgöra sina fordringar eller hvadman kallar bjuda ackord, samt gäldenär önskar att hans konkursmål må komma tillen sådar nppgörelse, gode männen eller sysslomävnen skola. på grund af en sådan anmälan, vara pligtige att i jaga prdning kalla vederbörande borgenärer för ati öfver anordnandet höras; 2:0 att denna anmälan skall göras sist före tredje uppropet i konkursen och sammanträdet utsättas icke tidigare än att inställelsedagenförbigått, så att al inkomna beyvakningshandlingar. fullständig kunskap om summan af bevakade fordringar må erhållas; 3:0 att sysslomännen dervid skola för borgenärerns framlägga en fullständig öfversigt af boets, ställning med afseende på tillgångar och skulder samt försla get till ackordsuppgörelse ; 1:0 att ackordet skall anses vara af. samtlige for dringsegare antaget, såvida minst ,:delar af de vic sammanträde närvarande borgenärer, hvilka tillsammans innehafva minst V,:delar af de behörigen be vakade oeh edfästade fordringarne till de belopp, som vid skriftvexlingen lemnats obestridda, derpå ingå 5:0 att borgenärer, som för sina fordringar äska förmånsrätt, icke må ega att för dessa fordringa föra talan vid nämde sammanträde eller i omröst ningen deltaga, såvida de ej från den sökta för månsrätten afstå; 6:0 att den sålunda bifallna och af vederbörande un: derskrifna accordsuppgörelsen jemte det vid samman trädet förda protokoll skola; genom sysslomännens för sorg, inom viss tid inlemnas till konkursdomstolen hvilken det må åligga att, derest laga hinder ej möta uppgörelsen fastställa och förlikningsdomutfärda; 7:o att såsom hinder må anses om påstående blif vit emot gäldenären väckt angående ansvar för vårds töshet eller bedrägeri, i hvilket fail först deröfve må dömas och ackordet icke af domstolen fastställas så vidt gäldenären i nämde hänseende pröfvas saker :o att egendom, deri fordringsegare ej har pant rätt, äfvensom förpantad egendom, då panthafvaren: fordran inlöses, må kunna försäljas utom auktion, di gäldenären jemte en majoritet. af borgenärer, så be skaffad som ofvan är sagdt, derom äro ense. — I borgareståndets plenum hafva i daf hbrr Björck och Lalierstedt gjort interpellatio ner till hr Brinck, för att få bestämd upp lysning huruvida det afslutade kontraktet on RA EG