Aftonbladet – 19 december 1857, sida 2

ken punkt detta ian befinner sig. Ir Brinck törklaide, att 203 5 af riksgäldskontorets reglemente hinde honom att i detalj besvara uppmaningen, men ville endast upplysa, att det med hrr Johns et komp. utade lån ej komme att medföra någon förlust staten, samt att fullmäktige användt lånets upptagande. Hr Björck hade ranlåten att tillnagifra, huruvida anledning fi unnes att lånet efve indraget, och uppmanade hr Brinck att derver yttra sig, emedan det för utskottet vore alls nödvändigt att få en sådan upplysning. Hr rine erinrade om hvad han förut sagt, och kunde idast förklara, att, såvidt menskligaberäkningar tagas i betraktande, skall lånet erhållas, och atsutskottet om några dägar skulle, erhålla unttelse i detta afseende från fullmäktige i rikskontoret. Hr Bodell skulle önskat, det en gaanti sattes för att de medel, som nu till Benna jernsom lån beviljas, komma att till det uppgifna amålet användas. Hr Lallerstedt -anböll om ett egoriskt svar, huruvida det med hrr Johns et komp. gångna kontrakt af någon annan blifvit öfvertaget e!ler huruvida ett sådant existerade, och trodde sig af ht Brincks första yttrande kunna sluta, att hrr Johns et ompanis konkursmassa ej skulle blifva förläggare af et svenska statslånet, Talaren anförde detofördelktiga intryck i utlandet, som uppkommit deraf, att en, som kontraherat det svenska statslånet, ett par gar derefter gjort början till de instälda betålninne, samt att kontoret bort låta i utlandets förmsta tidningår upplysa att hrr Johns komp: endast varit en agent i detta afseende. Sedan diskussionen slutats, blef utlåtandet genom votering bifallet med 32 röster mot 11. Samma utskotts utlåtande n:o 175, angående ytterligare lån till jernvägen emellan sjöarne Wessman Barken, föredrogs. Hr Henschen ville att bolaej skulle hafva någon fördel framför andra, och derföre betala fyra procent i ränta och två procent i amortering årligen. Hr Rönnblad yttrade sig isamsyfte. Hr Muren hemstälde, huruvida ej staten t en vinst deraf att jernvägen 3 år tidigare blifvit anlagd, och att staten derföre kunde göra en liten uppoffring i ränta. Yrkade bifall. För bifall talade derjemte hrr Galkn, Grape och Boman. Hr Hesselgren yrkade återremiss. Utlåtandet bifölls. Samma utskotts utlåtande n:o 176, om ytterligare lån åt Nora-Ervalla jernvägen, förekom derpå. Hr Wedberg åberopade den afgifna reservationen och begärde på deri anförde -grunder afslag och beviljandet af-ett lån åå 100,000 riksdaler. För bifall talade vidare hrr Ekholm och Gråå. Hr Henschen ville bevilja 30,000 rdr. Utlåtandet afslogs och ett lån å 100,000 rår beviljades äfvensom en inbjudning till medstånden. Derpå föredrogs samma utskotts utlåtande n:r 181, angående förbättrade aflöningsvilkor för armens och flottans läkare samt för provincialläkare: Hr Henschen talade för regementsläkarelönernas höjande till 2500 rår i stället för föreslagna 2000 rdr, hr Tauson instämde, i samma syfte talade hr Eriksson. Hr Rönnblad ville ingen annan förhöjning än till 1000 rdr för första bataljonsläkaren och till 500 för den andra. För bifall talade hrr Gråå, Berg, Boman och Björck. Utskottets förslag godkändes. Provincialläkarnes 1ön kade hrr Hasselrot, Elkholm och Ödmansson förhöjda till likhet med regementsläkarnes. För bifall talade hrr Rönnblad; Kistner och Boman. Utskottets förslag bifölls. Ala öfriga punkter biföllos utan diskussion. Hr Stolpe afgaf en motion om åtskilliga ändringar och tillägg till nu gällande -konkurslag, med anhällan om dess behandling i sammanhang med de af hr Björck i samma ämne förut afgifna förslag. Motionen remitterades. Statsoch ekonomiutskottets utlåtanden n:r 26, angående tillsynen öfver och regleringen af gymnastika undervisningen; f:r 37, om örlogsfartygs utsändande på de af svenska handelsfartyg mest besökta aflägsna farvatten; n:r 39, angående bildande af en stam för örlogsflottans matroser, biföllos alla utan diskussion; n:r 40, angående rättighet för indelningsanehafvare att få-sina räntor och kronotionde debiterade och uppburne af kronans uppbördsmän samt å vederbörande ränterier qvartalsvis uttaga i penningar den derför belöpande lösen, föranledde hr Lallerstedt yrka, att ständerna i en underdånig skrifvelse måtte anhålla om en utredning och proposition till nästa riksdag. Hr Zenschen talade för sin reservation. Hrr Falhem och Björek instämde med hr Lak lerstedt. Hr Bodell talade för bifall. Genom voteg blef med 23 röster mot 6 utskottets förslag godkändt. Atskilliga inbjudningar från ridderskapet och adeln lades till handlingarne. Statsoch bankoutskottets mem. nr 42, med voteringspropositioner, godkändes. Lagutskottets mem, n:r 60, med förslag till sammanjemkning af besluten angående utländsk mans upptagande till svensk medborgare, lades till handlingarne. cg Bondeståndet, Statsutskottets utlåtanden n:ris 174, som tillstyrker 509,000 rdr såsom lån åt Gefle-Dalajernvägsbolaget, och 175, som tillstyrker 200,000 rdr såsom lån till jernvägsanläggningen mellan Norra Barken och Wessman, samt 176, som afstyrker ytterligare lån till Nora Ervalla-jernvägen, biföllos, de båda förstnämde utan diskussion. Samma utskotts utlåtande n:r 181, angående förade afiöningsvilkor för armens och flottans läare samt provineialläkare, bifölls utom i följande aförste bataljonsläkare anslogos 1000 rdr, äkare 1500 rdr, och åt flottans fältläårliga löner. Det varpå yrkande af Nils Larsson som dessa nedprutningar gjordes i hvad utskottet föreslagit, hvilket åter försvarades förnämligast af Ola Månsson ! Koönstitutionsutskottet har med anledning af den propositionsvägran, som förekom vid föredragningen af ottets förslag till voteringspropositioner för id utskott i fråga om åtskillige anslag under sjette hufvudtiteln, förklarat att talmannen i bondetåndet saknat grundlagsenlig rätt att vägra proposition på ett utskotts framställningar, . Det memoial, hvari konstitutionsutskottet uttalat denna förring, rönte att allmänt. klander af bondeståndet och blef med ogillande tagdt till handlingarne. Derpå blefvo de ifrågavarande voteringspropositionsförslan återremitterade till statsutskottet med dervid sjorda anmärkningar. ; Derefter biföllos statsoch ekonomiutskottets utsåtanden n:o 36 angående tillsyn öfver och reglering af gymnastiska undervisningen inom landet, och n:o 37 angående örlogsfartygs utsändande på de af svenska handelsfartyg mest besökta aflägsna farvatten, samt 38, 39 och 40, för hvilkas innehåll förut är redogjordt. De föreslagna voteringspropositionerna rörande bankor och riksgäldsfullmäktiges arfvode antogos, med ien förklaring, att ståndet likväl icke kunde anse iem vara uppstälda enligt 69 regeringsformen, Slutligen företogs adelns inbjudning i fråga om vinnans myndighet. Man ropade om hvarandra på lag och bifall. Ingen diskussion uppstod. Då talannen framstälde proposition på bifall till inbjudingen, voro jaoch nejropen så sammanblandade, tt votering genast begärdes. Den utföll med 39 för ifall till inbjudningen emot 34, som voro för stån!ets förut fattade beslut, En stor mängd reservationer anmäldes, Rättegångsoch Polissaker. I en skriftelse till redaktionen har doktor Soldin lagat öfver Aftonbladets referater, som han säger ara riktiga, men icke tillräckligt utförliga. Vi beå vär sida, att utrymmet: icke medgifver att A stor utsträckning åt rittegångsmål, som åt