Aftonbladet – 19 december 1857, sida 2

TR nr rn AR DA ende gp ER propositioden af adeln: och prestestånd kastades, och då kommer troligen saken att, på sätt motståndarne yftat, hvila allt för länge; eller åtminstone körrfrämst Hrr Billström och Björek ansågo afgörandet af in bjudningen icke böra uppskjutas, isynnerhet som utkottet möjligen deraf kunde taga sig anledning att icke äfgifva voteri ringsproposition i ämnet. Hr Kistner ansåg sig, såsom. ledamot i utskottet, kunna upplysa, att utskottet ingalunda skulle afgifva någon proposition i ämnet, så länge inbjudningen, hvilken han icke kunde anse förs annat än ett hån, hvilade oafgjord på något af ståndens bord: Inbjudningen bordlades. Bondeståndet. Plenum upptogs af justering utdf åtskilliga skrif .velser till K. M:t, dertbland den om grundskatternas kapitalisering hufvudsakligen -samma syfte, som oen motion, hvilken Jan Persson från Upsala län derom väckt. DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln. RN re utlåtande n:r 174, om lån lill GefieI ågon diskussion, hviler meddela. 5, om ytterligare Da ala jernvägen, bif ken gitimet nu icke medgi Samma utskotts utlåtande n:r låns beviljande till pågående j jernvägsanläggning mellan sjöarne Wessman och Barken, gillad s, med det vilkor, att bolaget skulle erlägga 7 24 ränta, deraf 2 åsom kapitalafbetalning. Utlåtandet n:r 176, om lån åt Nora-Ervallabolaget, ogillades, och godkändes grefve Hamiltons förg, att nämde bolag skulle erhålla, ett lån af 75,000 dr rmt på samma vilkor, som blifvit bestämda för Gefle-Dalajernvägen. Sammansatta statssamt allmänna besvärsoch ekonomiutskottets betänkande n:r 36, om reglering af gymnastiska undervisningen, gillades. N:r 39 ogillades, och antogs, att ständerna skulle hos K. hemställa om skärgårdsfolks enrollering till stam för flottan. N:r 38, om anställande af prest vid allmänna garnisons sjukhuset, godkändes. Sammansatta statsoch bankoutskottets mem. n:r 41, statsutskottets utlåtande n:is 178, 179 och 180 amt lagutskottets mem, n:r 60 gillades utan diskusston. Prostoståndet. Bfter protokollsjustering föredrogs prosten Runstens motion om offentliga läroverk i hvarje stift för bildning af lärare i skolor och församlingar, samt embetsmän uti staten, hvarvid biskop Annerstedt anmärkte, att då presteståndet deltagit uti ständernas skrifvelse rörande den nya skolstadgan, vore det ej lämpligt, att nu väcka fråga om en enskilt skrifvelse, hvadan han afstyrkte remiss. Till följd häraf ansågs förslaget för närvarande icke kunna föranleda någon annan åtgärd än att läggas till handlingarne. Revisionsberättelsen angående presteståndets arkiv och rkivkassa blef genomgången, och hvad deruti blif vit hemstäldt, godkändes utan någon betydligare diskussion. Statsutskottets utlåtande n:r 174, om lån till GefleDahlajernvägens aktiebolag, bifölls utan diskussion. Deretter f kom samma utskotts utlåtande n:r 175, 0 ytterligare lån för jernvägsanläggningen eme sjöarne Wessman och Barken, hvarvid prosten Almist framhöll reservationen, i byilken. yrkades cen gre ränta, för att godtgöra statsverket för de bätstlidne riksdag, men prof. Carlson erinrade, att vilkoren för det nya lånet äro erkligen strängare än för det förra, och redogjorde ör förhållandet, att denna väg är högst vigtig och delaktigare än för ästkraft, hvadan han tillstyrkte bifall. Prosten Iolni yttrade sig i samma syftning. Utlåtandet bitre vilkor, som lemnades s Å en lokomotivbana är vida h fölls. Derefter förekom statsutskottets betänkande n:r 176, som afstyrker ett ytterligare lån till Nora-Ervallajernvägbolag, hvarvid doktor Guwmelius anmärkte att denna väg ingalunda är, såsom man förmodat, ett fullbordadt arbete, utan åtskilligt återstår, hvadan han yrkade ett lånebiträde af ytterligare 50,000 rår. Doktor Sandberg åberopade hvad han alltid yttrat, att jernvägsanläggningar i vårt land endast borde befordras genom. lån på billiga vilkor, såsom nu är i fråga, men då man först beviljat detta bolag en ren skänk af 75,000 rdr bko utan återbetalning, så trodde han att man nu borde antaga utskottets förslag: Prof. Carlson utvecklade alla de skäl som utskottets pluralitet, den han tillhörde, framstält, jemförde denna bana med de uti nästföregående utlåtanden omförmälda jernvägar, och tills C till utskottets förslag. Prosten Holmberg åberopade också dessa skäl, men ville icke motsätta sig hvad som blifvit yr adt. Prost, Berlin fåon de skälen vara talande, som anfördes för den nu begärda fyllnad 50, 000 rdr uti det primitiva lånet, hvilka alltså: förordades. Komminister Beckman erinrado hurusom man i böran begär litet, detta som bifalles, -men anspråken och man vill hafva mera. Talaren biföll utskottets förslag. Dr Nordlander ansåg det allmänna hafva uppoffrat så mycket för detta bolag, att man under närvarande belägenhet ej kan bevilja mera. Prosten Tellbom erinrade att Gefie-Dalajernvägen äfven njutit stora fördelar, då detta bolag er! lit mot 2 proc:ts ränta ett lån af 1,600,000 rdr; hvaremot prof. Carlson genmälde, att förenämde bolag sjelft bidrager med 1,600,00 rår. Om utskottets afstyrkande förslag voterades, hvilken votering utföll med i6 ja och 16 nej, men genom den förseglade sedeln godkändes utlitandet. Statsutskottets utlåtande n:r 181, angåen trade lönevilkor för samtlige läkare i riket Z och den tillstyrkta underdåniga skrifvelsen om ett fullständigt ordnande af helsovården i riket bifölls utan diskussion. På förordande af biskop Annerstedi och prost! Berlin tillades läkaren på Waxholm 225 rdr. Öfriga förslag blefvo utan diskussion godkända. Tillkännagafs, att: plenum plenorum kommer att hållas nästa måndag-kl. 2. På prosten Schramsframställning bifölls, att af ståndets enskilta utskotts utande rörande planen för nya folkstatistikstabeller och kyrkoböckers förande må på arkivkassans bekos nad tryckas ett så stört antal exemplar, så att hv. pastorat i riket deraf kunde få ett exemplar. Borgarestånde. Statsutskottets utlåtande n:r 174, angående ett lån till Gefle-Dalajernvägs aktiebolag, föredrogs. Hr Jfas-lrot underkände icke statens skyldighet att vidare onderstödja denna jernvägsanläggning med lån, men ville anmärka att utskottet handlat riktigare, om det i ett sammanhang behandlat alla motioner om anslag till sådana anläggningar. Hr Hesselgren yttrade sig i samma syfte; men med anledning deraf, att det i motionen angifna skäl eller dagspenningens stegring ) vidare fortfore och emedan ett icke obetydligt beopp, 640,000 rdr bko, ännu innestode af bolagets iörut bovil ade lån, begärde han återremiss, Hr Be jell yttrade sig i samma syfte. Hr Fristedt instämde. ifr Grape gjorde en teckning af denna jen iggning och yrkade bifall: Hr Palinder biföll äfven. Hr Falhem fästade uppmärksamheten på behöfligheten af att sysselsätta den stora mängd arbetar i Dalarne och norra orterna, som genom de i följd af krisen nedlagda företag sakna arbete, och yrkade bifall. Hr Boman erkände att hr Hasselrots anmärksing ej saknade skäl för sig, men utskottet hade relan förut beträdt denna väg. Talaren erinrade at ntan, är föreslagen till 5!, procent och yrkade biLikaså biföll hr Tauson. Er Henschen sökte a, att med samma skäl skulle man kunna uppkjuta den ordinarie statsregleringen, för att behandla den i ett sammanhang. FBrihrade om den