TON set ra I PN KÄR SR 0 BR Le Breg ta TT RR a EA ar LEE AE mot ridd.: och adelns privilegier, till hvilkas förändring erfordrades -samtlige riksståndens bifall. ådorna af att åt riddarhusmajoriteten öfverlemna en sådan lagstiftningsrätt äro i öfrigt så i ögonen. fallande, att de icke behöfna vidlyftigare utvecklas. Minst bordede som vilja upprätthålla det hoppet, att vi någonsin skola få en verklig representationsförändring, omfatta ett till sitt innersta väsende och syfte så äkta junkerligt förslagt; äfven hvarje adelsman, :som icke hörer till den herrskande tiddarhusmajoritetens koryfeer och har någon gnista af sjelfständighet, bör inse hvad följden kan bli, om det öfverlåtes åt denna majoritet att t. ex. ensidigt stadga hvarjehanda vilkor och inskränkningar för representationsrätt eller valrätt och valbarhet, hvilka -kunde komma. att ega det mest förderfliga inflytande på ståndets förhållande till den öfriga representationen. KonstitutionsutsKottets nu ifrågavarande förslag har således åtminstone; i detta hänseende den förtjensten att hafva kastat en viss dager öfver dylika anspråk, och det: har fördenskull icke varit atan sin indirekta nytta, att förslaget blifvit väckt och att man :deruti vetat att:åt rikets ständer. gemensamt bibehålla lagstiftningsritten i afseende på förändrade grunder för adelns likasom de öfriga riksståndens representation. Som man af dagens riksdagsreferater finner. haf-detta grundlagsändringsförslag. blifvit at borgareståndet och bondeståndet antaget att hvila tillgrundlagsenlig behandling vid nästa riksdag. . Vi beklaga på det högsta detta beslut, hvarigenom majoriteterna i nämde stånd för en alldeles onyttig och fruktlös manöver uppgifvit vigtiga principer. Lika med många af dem, som röstat för förslaget, tro vi, att ridderskapet och adeln, genom samverkan al de liberala och de konservativa. emot en fraktion af det egentliga junkerpartiet, :skall förkasta detta: förslag; men en sådan supposition borde icke kunna förleda hågon . att votera för ett förslag, om hvars nytta och nödväns dighet han icke är fullt öfvertygad. Långt ifrån att afskaffa sjelfskrifvenheten; hvilken fras. man hörde en eller annan representant använda, skulle en dylik grundlagsförändring just ge ny stadga och -helgd åt det politiska bördsprivilegiet. och för långliga tider undanskjuta hvarje hopp om en representationsförändring. i —— Ä ;