STOCKHOLM den 16 Dec. Vi refereråde i förgår, under rubriken Utskotts-betänkanden, konstitutions utskottets förslag till ändring i vissa SS af riksdagsordningen, angående val af ridderskapet och adelns ledamöter, så att ståndets samtlige till myndige år komne medlemmar skulle distriktvis välja 70 riksdagsmän, som af ståndet sjelft aflönades. Detta förslag tyckes hafva tillkommit på ett rätt besynnerligt sätt. enär man af reservationerna inhertar, att 3 vf adelns sex ledamöter, samtlige prestestånlets och def främste af bondeståndets, d. v. s, 12 af utsköttets 24 medlemmar ogillat förslaget: Vi kunha således icke på annat sätt förklara dess! tillkomst, än att en af dessa reservanters röstsedel, vid beslutets fattande genom. votering, -varitförseglad. Förslaget, mötioneradt af en: ledamot af borgareståndet. herr Brink; Aar således förenat meningarne hos de öfrige 5 ledamöterna af: borgareståndet; 5 ledamöter af bondeståndet, men endast en ledamot af adeln (br J. L. Bogeman). Detta är ett förhållande, vid hvilket man måste lägga en viss vigt, helst då man dermed jemför reservationerna, hvilka utan tvifvel i sin mån förtjena mera uppmärksamhet än sjelfva försläget.: Vi skola således i korthet antyda -syftningen af dessa märkliga reservationer. i Så har t ex hrr Carleson och professor Selander ansett det böra och kunna öfverlemnas till:ridderskapet och adeln sjelf att: med konungens bifall, och utan att istriden indraga de andra stånden, införa den nu ifrågasatta ye a i ståndets representationsrätt. Hrr Th: Munck af: Rosensköld, E.G. Leijonmark samt biskop. Butsch ha trott någon an-Jnan ändring i riksdagsordningens 12icke :J erfordras, än att der stadgas; det ridderskapet och adeln representeras genom ombud; valde I på sätt riddarhusordningen föreskrifver, Friherre J. G. Paykull: har medäkta riddarbuslig anda jemfört vårt riddärhus med engelska pärskåmmaren, finner sig nästan förnärmad deröfver, att en svensk adelsman skulle taga betalt för sitt besvär att vara representant och håller i öfrigt på ståndets dyrbara och urgamla-rätt att sjelfmant infinna sig och representera vid riksdagarne. : Hr O. M. Björnstjerna har emot förslaget anfört åtskilliga i adelns eget välförstådda intresse; och äfven i allmänhet välgrundade bla da alt de påtagliga följderna af val d ridderskapet och adeln skulle blifva: sBtt troligen fullkomligt ensidigt riddarhus, enär det föga är tänkbart, då ett: så ringa antal som 70 riksdags skall väljas -bland flera tusen till .myndiga ir kömne adelsmän, att majoriteten skulle deribland insätta sina politiska motståndare; Wteslutandet från riddarhuset af en stor mängd bland dess -ubmärktaste och mest ansedda män, hvilka, till följd åf ålder, maktpåliggande tjenster eller andra förhinder, :ej kunnastaga inträde i en församling, hvars samtlige medlemmar äro. påräknade till. ledamöter i utskoften m. m. i 1. Slutligen har riksdagsfullmäktigen Per SahlIström ur den nationella synpunkten yttrat sig, som följer: 4 RiddersköpN-och-adelns företrädesrättigheter och T dess sjelfskrifvenhet till represehtantkallet må under förflutna tider hafva varit så rättmätiga och nyttiga som helst, de stå dock numera icke i det: förhållande till vår tids tänkesätt och utbildade begrepp om hvarje. medborgares likhet inför lagen, att desamma kunna på denna väg rättfärdigas, hvadan jag vågar tro, att det skulle lända ridderskapet och adeln till I mycket större och sannare fördel, om dessa -rättigheter till fäderneslandets: bästa uppoffrades. . Jag tillåter mig: i:detta: afseende. åberopa: ridderskapet och adelns: :patriotiska stämning vid 1840—1841 årens riksdag, .ehuru den åtgärd, som då beslöts, icke medförde något resultat. Att nu föreslå stiftandet af en vallag för utöfningen af. ridderskapet: och adelns representationsrätt, vore, enligt min tanke, att än mera konsolidera en institution, hvilken, om den icke af den allmännare meningen kunde uppbäras-eller hyllas; derigenom icke något vunnes utan fast hellre skulle anses såsom en misslyckad åtgärd, och något helt annat erfordras dock till lösande af en fråga, den endäst den högsta grad af fosterlandskärlek förmår att nöjaktigt besvara. sDe återstående 4 ledamöterna af presteståndet, biskop Fahlorantz, professor Lindgren. kongl. hofpredikanten Wensjoe samt kontraktspresten , Tegner, hafva. icke aktat nödigt att anföra. några motiver: för sitt afstyrkande. Af flertalet bland dessa reservationer torde man således: kunna. draga den slutsatsen, att förslaget hos aristokraterna och hierarkerna egentligen strandar på den förargelseklippan. att de öfriga riksstånden skulle ega att blanda sig uti frågan om ridderskapet och adelns organisation,. eller :åtminstone : icke åtnöjas: med den allmänna föreskriften,att ståndet skulle representeras af valda ledamöter, utan att få deltaga i bestämmelserna rörande .vilkoren för valrätt och. valbarhet, antalet. representanter samt ordningen för! valen; emedan : allt: detta förmenas böra. hänskjutas till riddarhusordningen och ensamt afgöras af ridderskapet och adeln sjelf med;.konungens sanktion, Endast under dessa vilkor--lärer. fördenskull den på riddarhuset ; och i: presteståndet . maktegande majoriteten vilja medgifvasen förändring, hvar: igenomr sjelfskrifvenheten upphör... Men då sådant icke rimligen: lärer :ckunna. medgifvas af: borgares.och bondestånden, blir naturligtvis resnpltatet att frågan. faller:hos de två förstnämdessstånden.: . För vår; del: hafva vi, på förutsangifnaskäl, hvilka vi nu återfinna dels isriksdagsmannen : Sablströms-reservation, dels med .eniviss. förvåning äfven till en del i kammarherren Björnstjernas;-icke. detiringaste emot en sådan. utgång af-:den -väckta motionen, men stanna i allt fall-i förbindelse hos motionären, för detshan på detta sätt;-omock helt omedvetet; framlockat hvad som ligger i bakgrunden af. den från åtskilliga: håll. omskrutna liberalismen hos det.unga riddarhuset. att vilja uppoffra den -eljest-så kära sjelfskrifvenheten., Deremoöt ha vi synnerligt svårt att kunna fatta, huru detvarit möjligt, att en ledamot af ridderskapet :och adeli, som för ösonblic