Aftonbladet – 10 december 1857, sida 3

Article Image
Doktor Sandbergs inom bankoutskottet den 8 dennes väokta motion. Under den högst betryckta penningeförlägenhet, hvaruti handelsverlden sig nu befinner, hörer man de mest äfventyrliga, till och med riksförderfliga förslag framkastas, genom hvilka mången inbillar sig att detta onda i vårt land skulle kunna i betydlig mån afhjelpas. Så yrkar man att rikets ständer, som nu äro tillsammans, skola genom sin bank utomlands upplåna 5 ä 10,000,000 rår i silfver och för dessa utgifva sedlar, och man besinnar icke först huru utomordentligen dyrt ett sådant lån under närvarande förhållanden: måste blifva, och sedan att en omätlig notländsk skuld -redan förut trycker landet, hvaraf blir en oundviklig, följd, att det på dryga vilkor erhållna silfret genast skulle uttagas för 128 sk. banko pr riksdaler specie och utföras, och allt hvad det kostat banken utöfver detta utvexlingspris blifva en betydlig nationalförlust, som ännu mera skulle öka den utländska skulden och landets betryckta ställning. Ifrån andra håll hörer man ännu mera halsbrytande anspråk framställas, såsom t. ex. att riksbanken icke behöfver vidtaga några sådana kostsarhma låneoperationer, utan kan helt enkelt lätta rörelsen med ett. ytterligare utgifvande af 10 till 20,000,000riksdaler -isedlar utöfver nu utelöpande sedelstock, endast det sker med försigtighet. Man har då redan alldeles glömt-att just en sådan försigtig sedelutgifning utan valuta under syårare tider, än den närvarande, framkallade myntbestämningslagen af den 1 Mars 1830, somi sig sjelf. icke var annat än ett tvångsackörd med bankens borgenärer, som måste låta sig nöja med 37!7, procent, förhvilket riksbanken fått uppbära många bittra förebråelser af:de enskilta bankassociationernas väldige försvarare. Lika orsaker skola frambringa lika verkningar. För det utan valuta. utsläppta sedelbeloppet skulle snart större delen af de 5,000,000 rdr specie i silfver, som nu finnas i bankens hvalf, blifva uttagne och utförda ur landet, så att utvexlingen i banken måste stoppas och bankens. sedlar förlora sitt värde likasom alla enskilta penningebolags derpå hvilande myntrepresentativer. En sådan riksbankrutt skulle åstadkomma en vida fruktansvärdare omstörtning uti alla:egendomsförhållanden och blifva för riket långt mera olycksbringande än alla de svårigheter, som den närvarande penningeförlägenheten kan förorsaka. Och marr kan väl med säkerhet hoppas att rikets ständer, ehvad än må hända och ehuru stark påtryckningen än må blifva, icke skola besluta eller medgifva vidtagande af någon sådan åtgärd, hvarigenom : den: nuvarande tryggheten för realisationens bestånd och myntvärdets upprätthållande i minsta mån kan försvagas eller äfventyras. Emellertid är den förhanden varande förlägenheten ganska stor och behofvet af hjelp mycket påträngande. Man bör då taga i betraktande huruvida från bankens sida någon åtgärd skulle kunna vidtagas, som, utan att hafva något menligt inflytande på bankens metalliska fond, kunde i någon mån lätta den betryckta penningeställningen. I sådant afseende torde mig tillåtas få framställa följande: Män hörer icke sällan anmärkas såsom en nationalfåfänga Hos oss svenskar att vilja lysa med en mängd dyrbara pjeser af guld och silfver, hvilka väl utgöra en vida. redbarare egendom än den mängd af andra lyxartiklar som förbrukas, men hvilkas värde dock är dödt, ty det är undandraget rörelsen och medför ingen vinst för innehafyaren, — Under den förutbättning; att mången större eller mindre affärsman eller annan person torde finnas i vårt land, som skulle önskaoch behöfva att, åtminstone för någon tid, omsätta sitt silfver och guld-uti mynt eller rörelsemedel, anhåller. jag vördsamt att uti banköutskottet nu få väcka följande motion: Rikets ständers bank. och dess lånekontor i landsorterna. meddela penningelån på högst 2:ne år emot pant af (kontrolleradt) silfver och guld, äfven i arbetad form, hvilket inböräknas uti bankens metalliska valuta; så: att sedelutgifningen erhåller en deremot svarande tillökning; och detta på! följande vilkor: 1:o Minsta beloppet, som till belåning emottages, kunde bestämmas till hvad 101 s i reglementet föreskrifvor för inköp, eller 100 104 silfver och 20 du kater guld; dock ingalunda högre, utan fullmäktige böra vara berättigade att efter sig företeende omständigheter äfven kunna belåna ett mindre belopp. ltr Hvad guld angår, iakttages den proportion er Som stadgas uti 11 i lande bankoreglemente. E 111 uti nu gälla

10 december 1857, sida 3

Thumbnail