Aftonbladet – 10 december 1857, sida 1

lemna: både öl och Wien; på det att vi. med friska sinnen må kunna njuta af de taflor som Semmering snart skall lägga under våra fötter. Du har säkert hört omtalas Semmering, en utskjutande gren af noriska alperna, och den djerfva jernväg, som blifvit bygd öfver och genom denna alp, för att förena Grätz, Steyermarks hufvudstad, med Wien: Man har sagt mig att denna bana blifvit bygd till en del af trots — för attvisa att Österrikes ingeniörer förmå öfvervinna alla svårigheter — enär det ej varit nödigt att lägga -jernvägen genom denna svåra trakt. an lärer längre österut hafva kunnat kringgå hela bergskedjan utan bråk med tunnelar och viadukter. Men erkehertig Johan ville hafva vägen så kort som möjligt mellan Wien och sin älsklingsstad Grätz, och Österrikes genikår ville åstadkomma något att skryta med — alltså valdes vägen öfver Semmerings bråddjup och genom dess höga fjellar. Ett skryt som kostat Österrike 15 millioner gulden för en väglängd af 534 tyska mil. Emellertid har på detta sätt åstadkommits att verldens under), såsom hvarje österrikare med en viss stolthet säger om Semmeringbanan, och sant är, att för den resande, som passerar denna väg, beredts en stor njutning genom den rika vexling af landskapstaflor, som öfverallt upprullas, ömsom storartadt vilda, ömsom tjusande och täcka. Vid Gloggnitz börjar egentligen den vackra Semmeringbanan. Öfver viadukter och genom tunnelar går vägen här utmed branta klippväggari en temligen skarp krökning öfver och omkring Schwarzaus djupa dal och banan vänder alldeles tillbaka, så att man snart. befinner sig åter midt öfver Glöggnitz, men redan 540 fot öfver bangården der. Härunder ser man det väldiga Schneeberg :på afstånd bortom Gloggnitz; och-just der banan på den 900 fot långa vackra Reichenauviadukten öfverskrider dalen, möter i fonden det höga snötäckta Raxalp, genom den i alptrakter : vanliga optiska illusionen till utseendet så nära