Aftonbladet – 8 december 1857, sida 3

og NPT än kå let hittills vanlottade Kronobergs län förbättrad xommunikationsanstalter. Grefve Lagerbjelke och hr åhrews tillstyrkte jernvägen, likaså friherre A. C. Raab. Slutligen höll äfvem friherre R. Cederström ett Möredrag till jernvägens förmån. Utlåtandet godkänles, äfvensom Themorialet n:r 164, angående tillökhinsen i anslagen för artilleriregementena m. m. Utlåtandet n:r 165, om 2500 rdr i löneförbättring för krigshofrättens civila embetsmän, ogillades af her Liljehöök, Bildt, Ginther och friherre Lejonhufvud, uvilka önskade summan förhöjd til 3000 rär, och hr R. T. Cederschiöld, som talade för den kungliga propositionen i afseende på anslagssummans storlek. Ståndet beviljade 3000 rdr. Samma utskotts utlåtande n:r 166, om pension af 300 rdr. åt kamreraren Grunden, bifölls, äfvensom konstitutionsutskottets memorial n:r:55 och. 56 med voteringspropositioner, angående förbud mot eftertryck af utländsk skrift, och borgen för utgifvande af dagblad och periodiska skrifter. Presteståndet. Efter protokollsjusteringen tillkännagafs, attriksdagens fortskyndände nu beror mera af stånden än af atskotten, hvilkas göromål äro nära afslutade. Statsutskottets memorial n:0 459, med de allmänna vilkoren för åtnjutande af statsbidrag till väganläggningar, hamnbygnäder och vättenaftappningar mi nh, blef efter en obetydlig diskussion bifallet. Statsutskottets utlåtande n:o. 163, angående ett statsbidrag af 1,350,000 rdr för en kommunikationsled emellan Asasjön i Kronobergs län sarit städerna Wexjö och Karlshamn, föranledde en längre diskussion. För -bifall yttrade sig prosten -olmberg, biskop Annerstedt, professorerna Carlson och Agardh, doktör Gumelius samt prostarne Melander och Berlin, hvilka Jansågo detta förslag vara ibland de bästa och nyttigaste som blifvit tillstyrkta, samt kommunikationen högst; behöflig för det inre af Småland, som:vore afstängåt från hafvet och hittills ickö blifvit hughadt med några statsanslag, hvarjemte upplystes, att ännu finnas 7;000,000 rdr öfverskött itiksgäldskontoret. Professor Lindgren trodde ej på den lysande ställningen och afstyrkte för närvarande. Likaså doktor Björknan, i anseende till förhandenvarande penningeförlägenhet. Doktorerna Nordlander och Säve funno det -f underligt, att man ej velat bifalla 150,000 rdr om fåret till jordbrukets utveckling medelst sanka trakd ters utdikning och uppodling, hvilket de ansågo vida Tf gagneligare för landet i allmänhet än denna farled. Samma åsigter yttrades af dektor Sandberg, som derjemte beklagade att detta förslag, om hvars nytta Joch behof han i öfrigt vore AE ad, icke förr framkommit innan statens tillgångar vit så hårdt I medtagne och förrän äfven statsverket blifvit inkastadti en lika förderflig skuldsättning, som nu beredt så många enskiltas undergång. Genom votering bifölls det tillstyrkta statsbidraget med-27 ja mot 14 Å nej, som röstade för afslag. Lagutskottet hade uti sitt utlåtande n:o 53: tilld styrkt det förslag, som presteståndet förut gndkänt Jock nu vidhöll; att ogift .qvinna öfver 25 år är myndig, så snart hon derom, gör anmälan hos domI stolen i orten. Bevillningsutskottets memorialer n:o 30, om formulärer till nya bevillningsstadgan och, n:o 32,om kobtraktsprostars fribrefsrätt, biföllos utan diskussion. Likaså lagutskottets betänkanden n:is 55, 56 och 57: doch sammansatta bevillningsoch ekonomiutskottets In:o 10, som äfven angingo mindre vigtiga ämnen. Statsutskottets utlåtande n:o 167, angående utgifterna under riksstatens 9:de hufvudtitel, bordlades andra gången för: ätt nästa onsdag till behandling företagas. -Ståndet åtskildes kl. !; 9; Bondeståndet. Statsutskottets memorial n:r 164, angående beräkningen af den erforderliga tillökningen i anslag för de 3:ne artilleriregementerna samt artilleribatteriet i Norrland, bifölls utom diskusstion. Deremot afslogas samma utskotts tillstyrkanden i utlåtandetn:r 165 om löneförbättring för krigshofrättens :civile embets-och tjenstemän samt i utlåtandet n:r 166 om årligt uhderstöd; åt förre tillförordnade ; kamreraren vid f. d. generalassistanskontoret G. Grunden. Samma utskotts utlåtande n:r 168 angående pension åt öfverjägmästaren A. H. Kasten lades till handlingarne. I fråga om utlåtandet n:r 170, som medelar att -bondeståhdets återremiss angående voteringspropositioner i förstärkt statsutskott icke kan till någon åtgärd förahs leda sedan tre stånd dessa propositioner godkänt, beslöt ståndet att med ogillände lägga samma memorial till handlingarne. I fråga åter om utlåtandet n:r 171.i anledning af:återremisser angående utgifterna under sjette hufvudtiteln beslöts, att utlåtandet skulle läggas till handlingarne och ståndet vidblifva sina förut fattade beslut. Konstitutionsutskottets memorialer n:r 55 och 56 med förslag till voteringspropositioner godkändes. Vid försdragningen Jåf lagnutsköttets; utlåtande! n:r 63 i andledning af skedd återremiss utaf utskottets betänkande ner 42 öfver kongl. majts mådiga proposition, allgående ogift qvinnas rätt ätt vid viss ålder vara myndig, uppstod först Ola Månsson och talade för bifall. Han hade visserligen önskat att utskottet vidblifvit sitt första förslag som öfverensstämde med kongl. majts. proposition och blef af borgare-och bon destånden godkändt, och han kunde icke gilla ätt utskottet vidtagit ett så ovanligt handlingssätt söm det nu gjort, men han ville likväl bifall, på det att icke ståndet måtte uäfventyra att ingenting nu blefve i saken åtgjordt, hvilket han trodde skulle bli följden; om borgare-och bondestånden vidblefve sin mening; lagutskottet skulle nemligen då uppsätta voteringspropositioner för omröstning i förstärkt lagutskott, hvilka enligt hvad han -sjelf hört af fleFe ledamöter af riddarehuset och presteståndet skulle af dessa båda stånd blifva ogillade, och hvad ville man sedan göra, om tvåstånd vägrade att deltaga i omröstningen? Erik Ersson från Gefleborgs län, ledåniotaf lågutskottet, var af alldeles motsatt mening. Han ville ätt ståndet skulle vidblifva sitt förra beslut och åfslå detta betänkande, dels derföre att utskottet såknat anledning att frångå ett tillstyrkande af.n kongl. proposition, som af två stånd blifvit gillad, hvilket vore en vigtig principfråga, dels derföre att de lägförslag, som K. M:t framlagt och borgareoch böndestånden nästan enhälligt gillat, i verkligheten vore-bättre än det förslag: af hr Adlerereutz, som genom den förseglade sedeln nu blifvit segrande i utskottet, och slutligen derföre att man ingalunda kunde vara säkef på att K. Mit skölle gifva sitt bifal! till den från den kongl. propositioner afvikande laEförändring, som utskottet nu tillstyrkt. Vice talmännen Anders Andersson yttrade sig i samma syfte som Erik Ersson, liksom ack Per Erik Andersson, hvilken ogillade de intriger; som i denna fråga blifvit spelta, och fann det vara högst orätt att borgareoch bonr destånden skulle: gifva vika, då då de som, påyrkade dettå likväl erkände att börgåreoch bondestånden hade grundlagen på sin sida, och föröfrigt mera afseende väl borde fästas vid åsigterna inom dessa stånd; som representera massan af nationen, än viå adels ochpresters mening,: då : dessa blott, representera ett fåtal. se fo RRSEA Ödman vederlade de af utskottetruppgifna skäl till den förändrade meningen och förordade afslag. Mehgel framhöll, att farhågan för att saken i förstärkt. lagutskott skulle alldeles undertryckas voro ogrundad, då der grundlägligen icke kunde bli oms rösthing om ämnat, än huruvida K: M:ts Ppropositior eller hr Adlercreutz förslag skulle äntagas. Nils Hansson, Nils Svensson från Skåne och Dåric Åndersson talade för bifall, emedan hr Adlercrentz Å förslag dock vore ett godt stycke på väg till det önskade målet. Anders Persson från Nerike och Sahlström ansågd att utskottet handlat orätt och att det vore oklokt att väl i Ardan klandra datta hang Ks