Aftonbladet – 7 december 1857, sida 1

NYA DAGDRIFVERIER OCH DRÖMMERIER, () AF CLAUDE GERARD. SVENSKT ORIGINAL. Häpen-och bötört stannade han med -hufvudet-framsträckt,: orörlig, -oehtänkte -först efter några minuter på att helt hastigt retirera, ty för dei öskyldige Lars Abram var det omöjligt att;kunna, tvifla på. hennes. verkliga sömn; men Lotta) som blott velat. gifva .honöm någonctid att beskåda och uppskatta sin eröfring, restezsig nuchastigt upp, och hans befann sig medens,-till. sitv oändligabryderi, jr SR bec med a oförmodade älskärinna. u var ingen tid till flykt. Den armestudeiitön blef blodröd i vumigtet och stannade pe under det-Lotta äfven rodnande tutropåde: 3 Körs i herrans hamn; här har jag legat och somnat! Och du; Lars Abram, som står der och beträktar mig aned-så stora ögon som en hare... Jag har säkert talat i sömnen, ty det brukar jag jemt, och i sömnen kommer sans n ngen fram, a a säger. Nej; jag bedyrar att jag ingenting vet, i hörde blott. något buller, och skulle se ad det vars, säde Lars Abram, ifrigt afbrytande och ville draga sig tillbaka, mer Lotta, miss. lyft och förundrad, att han nu icke föll i hötmnes-famn, tog -hanshand: och drog.honom med ett kraftigt tag ned ifrån. trädstammen, på hvilken! han stod, genom: häcken inibersån; och sade med den mest ljufva och milda röst: Nå jä, Vi äro ju barndomsbekanta och vänner, och... Men hvad har du der: utropade hon håstigt afbrytande, och i en helt annan. ton, vid åsyn af-en liten ljusröd silkeshalsduk, som stack fram mellan Lars Abrams 0 ERE () Se Aftonbl. n:r 281—283.