PU NYTT NEAR rg rn PR TT FYN Gå dt 0 AR till de af rikets ständer pröfyade behof och efter den upprättade staten anordnas Grundlagen förbjuder således klart och bestämdt, att krohans inkomster på ett eller annat sätt skulle ubdandragas konungens disposition, och närvarande förslag innebär derföre ett ingrepp i en af Konungamaktens väsentligaste rättigheter... Ingen regering i något land saknar, eller kan saknå, denba rätt, utan att sjelfva begreppet om styrelse. derigenom upphafves; och det borde vara att begripa oformligheten af att sålanda sätta ela stälsraskibens gång i beroende af em myndighet, som står alldeles utanför styrelsens maktutöfning. Den föreslagna åtgärden skulle dessutom leda ständiga. tvister mellan statskontoret och riksgäldskontoret. Visserligen skulle det tillkomma statskontoret, åatt-sjelf bedömma hvad som kunde wndvaras eller icke af. uppbörden för en viss tid, och derefter rätta levereringen, men riksgäldskontoret skulle säkerligen också häröfver göra sina beräkningar, och om dessa -visade ett annat resultat än statskontorets, kunde man. otvifyelaktigt vänta sig oenighet öch missnöjen. För öfrigt syntes det vara tal. klart, att förslaget skulle komma att vända hela hopen af hjelpbehöfvande emot statsverket, och vid första trångmål, hvaruti de enskilta af en eller annan orsak blefvo försatta, skulle det genast blifya ett starkt anlopp mot regeringen och statsverket, på hvilka man gjorde anspråk, att dess medel skulle inkastas i hvirfveln af den finansiella. förlägenheten. Men det är äfven en annan svårighet, som talar emot detta förslag. skulle nemligen på det allra högsta försvaga banken och undergräfva dess säkerhet. Denna har nu rättighet utgifva sedlar för 20 millioner rdr bko utöfver sin silfverfond, men detta sker under vissa förutsätt. ningar, och till dessa hörer, atti banken alltid finnas depositioner till betydligt belopp innestående. Skulle nu deremot dessa medel uttagas och genom riksgäldskontoret spridas i rörelsen, så är det tydligt, att helst i ett ögonblick som detta, då penningen söker si den förmånligaste marknaden, banken deraf skulle n stark påkänning genom ökad silfverutvexliog. Men om, det oaktadt, man skulle anse rådligt och nyttigt, -T att en större eller. mindre del af depositionerna i 1 banken utlåntes (hvilket jag för närvarande måste -lafstyrka) så vore det i alla fall vida enklare och lämpligare, att detta skedde direkte genom banken -Å sjelf, än på en svår och farlig. omväg genom riksgäldskontoret och de enskilta bankerna, såsom utskottet föreslagit. Ett bland de skäl, som statsutskottet anfört för sitt förslag, är att bankens sedelstock nu dicke står uti-samma förhållande till. beloppet af statsJinkomsterna, som förut, men detta skäl torde fordra någon närmare granskning. Det är visserligen sant, Tatt statsinkomsterna tillväxt jemförelsevis mera än bankens sedelstock (hvarvid likväl äfven privatbanI kernas sedelstock borde tagas i betraktande) men deraf följer alldeles icke, att nu för tiden en större ändel af sedelstocken, än förr, på en gång indrages Å ur rörelsen genom kronouppbörden. Förhållandet är Ti sjelfva verket omvändt, och detta kommer sig deraf, Jatt uppbörden nu är mera jemt fördelad på året än förr. Förut inkommo nemligen nästan alla statsinkomsterna hufvudsakligen på en gång om året. Nu är deremot förhållandet annorlunda. Statsinkomsterna kunna delas uti 4 stora partier, af hvilka de ordinDarie skatterna och den, allmänna bevillningen, utgörande omkring 6 millioner riksmynt, inkomma på våren, bränvinsskatten, uppgående till ungefär samma belopp, ingår på hösten, tullen utgörande omkring 12 millioner. temligen jemnt fördelad öfver hela året — hvilket tal. visade genom sifferuppgifter för hvarje månad — och slutligen kartasigillataafgiften 1,200,000 rdr likaså. Utbetalningarne åter gruppera sig naturligtvis i allmänhet qvartalsvis. I 7:de och 8:de mom. af sitt förslag hade utskottet framstält. hurn medlen skulle spridas i allmänna rörelsen, neml.: genom lån och depositioner till hypoteksföreningar och enskilta banker. Detta måste tal. dock bestämdt motsätta sig, i den form det nu blifvit föreslagete. Men tal. ville på förhand högtidligt förklara, att sådant skedde alldeles icke af något misstroeode till dessa bankers säkerhet, hvilken ÅT tvärtom är så stor, som någon kan önska, alldenstund, ntom de i allmänt förvar nedlagda hypoteken för hvarje utlåning, äfven finnes en ny säkerhet, och slutligen delegarnes solidariska ansvarighet. Att någon förlust skulle komma att göras på våra privätbanker, är således en omöjlighet, och man kan icke nog varna allmänheten för en otidig och ogrundad fruktan i detta hänseende, Men hvar och en finner, . att den nu omnämda Säkerheten, eller bankernas förmåga att ovilkorligen uppfylla alla sina förbindelser och göra hvar man rätt, är något helt annat, än säkerheten för att kunna bringas i eu ögonblicklig. förlägenhet och derigenom tvingas att afbryta sin rörelse, hvilket vore en olycka af oberäkneligt inflytande på hela landet. Tryggheten i detta afseende hvilar helt och hållet på den klokhet och försigtighet, hvarmed bankerna förvaltas, och på sans och måtta hos allmänheten, att icke till sin egen förfärliga skada visa ett oförtjent misstroende mot dessa inrättningar, och på ett onasätt anstränga dem under ett kritiskt ögonICKE, Hvad bankernas förvaltning angår kunde mån icke annat än erkänna och loforda det sätt, hvarpå den i ållmänhet hittills blifvit handhafd, och den måtta, hvarmed de flesta banker begagnat sitt förnämsta prerogativ, sedelutgifningen, i hvilket fall tal. med siffror upplyste, att vid sistå qvartalets slut dentx fätt varit obegagnad af samtliga bankerna till ett belopp uf mera. än 4,000,000 rdr. Men denna till: fredsställande erfaretihet af en berömlig försigtighet under hela den långa förflutna tiden trodde tal. till största delen kunna tillskrifvas det välbetänkta stadgande, som inflöt i förordningen 1824 om enskilta banker, .och sedermeca förnyats i hvarje banklag-och oktroj, och: som. utgör en fundamentalsats i vår banklagstiftning, det nemligen: ett under ingen förevändhing staten må varda inblandad i dessa enskilta företag. Härigenom -hafva de blifvit helt och hållet hänvisade till sina egna krafter, och sin egen omtanka, och deruti ligger grunden för deras goda hållning. Skall man nu frångå denna sunda och nyttiga regel? Talaren varnade för något sådant. Följden afförslaget skulle otvifvälaktigt blifva, att om bankerni sålunda kunna påräkna allmänna medel, under form af lån ehHer deposita såsom tillgång, helst under vissa tider af året, så skulle affärsverksamheten i förlitande härpå utsträckas; och försigtigheten minskas. I sådant fall vore. ej heller något skäl att vidare förtägra privatbanksedlarihes gångbarhet i allmänna uppbörden Tttvärt stridande mot lagar och föreskrifter) och dermed vore sammanblandningen fullständig, uäffyensom oredan för statsverket; ifall någon tillfällig stockning skulle uppkomma i bankernas rörelse. Men am tal sälnäda motsatte sig det nu väcl get, ville tal: ingitunda bestrida, att någ g kunde vara nödig iföreskrifterna angående riksgäldskontorets utlåningssitt, hvilket emellertid visst icke behöfde svälla ut-till sådana dimensioner, som närvarande finansprojekt, utan rätt och slätt knnde införas på en ellerett par rader i 197 af riksgäldskontorets reglemente, när detta förekommer. Slutligen vidrörde. tal. det sista mom. af förslaget, der utskottet säger, att de beslut och stadganden, som med anledning häraf kunde fattas; endast behöfde anmälas hos K. M:t och derefter genast borda träda i verkställighet; hvilket tal. fann var alldeles olagligt och obehörigt, Och med största förundran sett framställas. Af alla dessa skäl måste tal. ogilla förslaget i dess helhet, såsom dels likgiltigt och obehöfligt, dels lagstridigt -och-vådligt; men, ville tal. för öfrigt gerna medgifva en återremiss, om sådant heldre önskas — dock under uttryckligt förklarande, att härmed å hans sida alldeles icke åsyftades några redäktionsjemkvingar, utan på det att utskottet må komma i tillfälle att, i sammanhang med andra frågor af likartad natur, .åter taga ärendet i öfvervägande och då såstm tål: hanna dal KI 4öl andres HANNA