ae Fadde Berna Aa tg rt ARR JEAN Mr AT allmännas sida. Emellertid äro stora anmärkningar att göra vid detta förslag, om man ock icke borde anse det så förkastligt .som de tvenne föregående talarne; Som nu förslagets stora vigt härflyter från den svåra handelskrisen, torde det icke vara ur vägen att yttra något derom. Då man skall eftersöka botemedlen för ett ondt, är det nödvändigt att först göra sig reda för dettas orsaker: ; I detta fall tror tal., att den nuvarande krisen i vårt land kan tillskrifvas dels vissa, för hela den civiliserade verlden allmänna orsaker, dels ock . vissa för vårt land enskilda. De allmänna orsakerna äro för. det första en ofantlig förbrukning af kapital utaf de krigförande makterna; för det andra den omständigheten, att kapitalisternasjelfve i sammanhang med denna förbrukning utkastat betydande förskott för industriella anläggningar, som icke ännu hunnit gifva någon be-! hållning; och för det tredje bildandet af konstlade kreditinrätthingar för att kunna ueprätthålla och ut-vidga :e mängd -företag samt. söka uppskjuta den väntade krisen. Såsom ett vigtigt moment här ingår äf-ven den så kallade blanko-krediten, hvilken dock alldeles icke får till den grad fördömas, som man ofta hör ske. Den är ofta nödvändig för ett tillfälligt behof; men öfvergår den till egenskap af stående lån, så missbrukas den på ett förderfligt sätt. Den kostar alltid 2 eller 3 procent mer än räntan är på de utländska platserna; det är då icke underligt att den begagnas undervanliga lyckliga förhållanden; då penningar der kunna fås för godt pris; men huru skadlig den är, begagnad istor skala, det synes vid sådana tillfällen som nu, då diskontot stigit så högt. Om vi nu öfvergå till de för vårt land mera enskilta orsakerna till denna kris, hvilken alldeles icke bör förefalla oss underlig, då man vet att på de 11 sista månaderna har bankens sedelstock minskats med 9 millioner rdr bko, så finna vi: för det första 1856 års missväxt efter de föregående goda åren, d. v. s. missväxt på det sättet, att dels skörden var af så dålig beskaffenhet, att den omöjligt kunde utföras, dels ock blef såsent färdig, att den icke ens kunde användas 4ill bränvinsbränning, hvartill den eljest ensamt varit lämplig, utan måste man i stället införa god utländsk spannmål för att användas till bränvin; detta framstälde i klar dager Aden förderfliga följden utaf bestämmelsen i den nya bränningsförordningen om tiden för bränvinsbränningens början. För det andra tillkom den oerhördt starka införseln, som var så stor, att alla våra magasin lågo öfverfylda; och för det tredje föll sämtidigt härmed värdet på alla våra utförselsvåror, hvilket gjorde att den naturligtvis uppkommande: bristen måste betäckas med silfver. Stora qväntiteter deraf utfördes också, men det var ej nog, härmed, ty en stor del af bristen blef äfven betäckt genom blankokrediten på utländska hus, och när nu dessa fajla, draga de våra med sig i olyckan. — I sammanhang härmed ytträde tal. sig om våra privatbanker, som voro betydligt säkrare än de amerikanska och kunde fullt jemföras med de skotska; dessas föredömen i farans stund framhöll tal. ock såsom efterföljansvärda för våra. Emellertid är det betydligt mycket svårare att säga hvar botemedlet nu skall finnas. Dock måste det naturligsvis sökas, der det onda uppkommit. Kapitalet här blifvit förslösadt; kapital måste derföre åter anskaffas genom sparsamhet och försigtighet under de påföljande åren; man måste införa litet och söka att till främlingen sälja mycket; och alla arbeten; som icke lemna någon snar behållning och som möjligen kunna uppskjutas, bör man äfven vänta med. För öfrigt måste underhjelpandet af varubelåning änses såsom det nödvändigaste att befrämja, tika mycket söm man får noga akta sig för att gifva några försträckningar åt dem, som hafva till sysselsättning att utföra silfver ur landet. Dessutom torde här böra påpekas nöjligheten af att-redanunder nuvarande riksdag Kunna höja bankens och dylika inrättningars ränta: detta är en ömtålig och exceptionel fråga,helst som förslaget om räntans frigifvande blifvit vid innefarande riksdag förkastadt, en utgång som säkert nu mången ångrar; det torde dock vara nödvändigt att nu tillgripa den. Tal. öfvergick derefter till en kort granskning af sjelfvå betänkandet, mot hvilket han egentligen hade formella anmärkningar att framställa; Det var ett stort fel af utskottet att här sammanblanda frågor, som bort särskilt behandlas, såsom dei mom. 7, hvilka helt och hållet ensamt tillhöra ständerna att afgöra, och de i andra mom., som alldeles ieke höra till deras maktbefogenhet, Här hade det varit bäst att till K: M:t hemställa, det han måtte vidtaga de åtgärder han finner nödiga för den svåra frågans lösning. Hvad åter angår mom. 7, öm sättet för utlåningen, så hör detta under ständernas pröfningy ehuru tal. icke kan gilla utskottets förslag i denna punkt. Tal. önskade en redaktionsförändring deruti, så att icke frågan om uppbördsmedlen der intages. Likaledes borde det icke finnas någon särskild bestämmelse för lånekontoren och privatbankerna; utan skulle der blott i allmänhet förfogas, att medlen finge utlånas åt hvem som helst, korporation, bolag eller enskild, blott han kunde uppvisa fullgod säkerhet I allmänhet är det icke rätt att söka reglementera alltför mycket, helst som rikets ständer väl böra hysa förtroende till sina utvalde fullmäktige. Tal yrkade återremiss. Statsrådet Gripenstedt: Det af utskottet här framistälda förslaget angifver sig :Bafva till syftemål den allmänna rörelsens underhjelpande; och säkerligen skall hvar en till sitt fulla värde uppskatta såväl vigten af detta syftemål som den goda afsigten med förslagets framställande. Men derta oaktadt kan talaren icke, såsom. den föregående talaren; hembära utskottet sin tacksamhet, eller yttra -sin glädje öfver denna åtgärd, dels derföre, att han måste i dess helhet ogilla förslaget, såsomvarande, enligt hansåsigt, i vissa fall Onödigt och i andra bestämdt skadligt, dels emedan härigenom lätt kunde väckas oro itsinnena och föreställningar om faror, vida större än de i sjelfva verket äro. Och med all aktbingför den ifver och värma, som utskottet i denna sak ådagalagt, trodde-talaren dock att en lugn och noggrann pröfning i denna vigtiga fråga icke finge åsidosättas, helst verkniogarne af förslaget icke inskränkte sig till. det närvarande ögonblicket, utan skulle sträcka sig Jångt in irframtiden; Utan att nu vilja ingå i några allmänna betraktelser om den huvarande ställningen; ville talaren -derföre blott specielt granska förslagetoch söka bevisa dess-olämplighet? Man finner då, att utsköttets förslag sönderfaller i fyra Hufvådmoment, hemligen: att underlätta penningats remits terande: att förenkla de liqvider, som utgå från riksgäldskontoret; att bereda riksgäldskontoret större tillgång på medel genonr kronouppbördens öfverlemhande dit för viss tid, och slutligen att utlåna dessa tillgångar till. allmänheten genom hypoteksföreningar och enskilta banker. De tvenne första af dessa hufvudsyftemål äro, som var och en finner, af ojemförligt mindre vigt än de ;venne senare. — Hvad nu först angår utskottets örslag att ej direkte remittera penningarne -från andtränterierna eller tullkarhrarna, utan depohera lem uti banken och dess lånekontor, eller i filialoch privatbankerna, för att de sedan derifrån skola emitteras, i mån af anfordran, till statskontoret, så hedgifves gerna, . att en sådan anordning kan minska faran för poströfverier, men ingalunda uppstår leraf någon lättnad för allmänna rörelsen, när meden, såsom förhållandet är i-riksbanken och lånetontoren, endast få deponeras och icke utlemnas i lenna rörelse; Hela skilnaden -här blifver endast len, att pehningarne, i stället föratt de förut fått ika på ländsvägårne, nu få vila i bankerna. Väl ckes man hafva täbkt sig möjligheten att vinna l: t mål, då man föreslagit, att dessa medel äfven): skulle få insättas i enskilta banker, hvarifrån de må-: lända genast skulle utsläppas i rörelsen; men detta : nedför andra olägenheter, till hvilka talaren seder-. nera ville återkomma. Den större enkelhet uti liqviden från riksgäldskon-: AR bägge fa Rn AR VR BF LR CR