alltför strängt att bestraffa förfalskning af handlingar af mindre vigt, hvilken ofta kan vara af temligen oskyldig art, med straffarbete från 4 månader till 2 år. Vid 7 4 yttrade riksarkivarien Nordström, att lagberedningens förslag i detta fall egde företräde, enär denna vore i hög grad grumlig och oklar, -samt föreslog en förändrad lydelse af denna ts första stycke, äfvensom att första punkten af andra stycket borde utgå. -Vid 11 anmärkte riksarkivarien Nordström och prof. Carlson orättvisan af att straffa den, som, utan att begagna sig deraf, eftergör utländskt mynt af äkta skrot och korn, samt framställde åtskilliga andra anmärkningar. Frågan om denna 11:te paragraf lemnades öppen och skulle riksarkivarien Nordström framdeles inlemna förslag till förändrad lydelse. Vid 12 yrkade riksarkivarien Nordström borttagande af sista momentet, äfvensom att i första momentet borde bestämmas, huruvida fråga är om svenskt eller om hela verldens guldoch silfvermynt. Genom votering beslöts, med 21 röster mot 14, att utesluta sista mom af denna 12 s.Vid 14:de anmärkte riksarkivarien BNordström bland annat såsom oriktigt, att utländsk privatbanks sedlar skulle erhålla samma skydd som svenska riksbankens; och förbehöll sig attframdeles få framlägga förslag till förändrad lydelse af denna s första stycke. I 22 yrkade riksarkivarien Nordström den förändring, att böterna för bedrägeri borde bestämmas från 5 till och med 200 rdr, i stället för från 5 till 500 rdr. Ur 4 mom. af 23 4 börttögs ordet falskt, på yrkande af riksarkivarien Nordström. Vid 26 yttrade riksarkivarien Nordström, att de föreslagna böterna från 5 till 100 rdr för begagnande vid handel af ej behörigen stämpladt mått eller vigt vore för höga. Vid 32 , om brefs brytande, anmärkte riksarkivarien Nordström omöjligheten för domaren att afgöra, om bref blifvit brutet i uppsåt att stjäla eller ej. Riksarkivarien Nordström yrkade, att 34 , om böter för olofligt bruk af annans gods, skulle uteslutas.? Denna uteslöts. Samme talare fann det i 36 föreslagna straffet med böter från 5 till 200 rdr för tjenstehjon, som tager städja af två, och villei nästa plenum framlägga förslag till förändrad lydelse. I samma syftning yttrade sig doktor Sandberg. För bifall till utskottets förslag talade domprosten Björling, prosten Landgren, kyrkoherden Sonden m. fl. Äfven vid flera andra punkter gjordes åtskilliga anmärkningar af riksarkivarien Nordström. Till utskottets försvar yttrade sig hufvudsakligen dess egna ledamöter domprostarne Bring och Björling. Sedan riksarkiv. Nordström erhållit ståndets tillåtelse att i ett annat plenum framkomma med förslag till förändrad lydelse af åtskilliga SS, beslöts att tills vidare uppskjuta att fatta beslut öfver den föreslagna författningen i sin helhet. Ståndet åtskildes kl. 3 e. m. Borgsreståndet. Vid föredragning af statsutskottets utlåtande n:r 158, angående föreslagna statsbidrag för vägars anläggning och förbättringar, hamnbygnader och kanaler samt sjösänkningar och andra vattenaftappnings-. företag m. fl. dylika föremål, yrkade hrr Hesselgren och Bydin, att behandling af denna fråga måtte uppskjutas till dess utskottet yttrat sig öfver alla dylika frågor, hvilket af hr Rinman bestriddes på den grund att utlåtandet varit 2:ne gånger bordlagdt, hvadan ock, på denne sistnämdes begäran, hr talmannen ansåg sig förhindrad framställa proposition i den af hrr Hesselgren och Rydin föreslagna syftning. Då derefter utskottets förslag, att rikets ständer måtte anslå 150,00 rdr årligen till förbättring och omläggning af backiga vägar, förekom, påstod br Hesselgren, att samman måtte nedsättas till 75,000 rår, ifrån hvilket yrkande han afstod och förenade sig med hr Rydin uti påstående om återremiss, på det man må komma i tillfälle på en gång erfara huru mycket, som kan åtgå till sådana arbeten, som ifrågavarande. På tillstyrkan af hrrSchenström, Pajander, Grape, Wedberg och Boden antogs derefter utskottets förslag. Emot utskottets förslag angående ett anslag af 24,000 rår för anläggande af en väg å Björkön inom Bro och Wätö skeppslag i Stockholms län uppträdde; under åberopande af. grefve Hamiltons reservation, hrr Stolpe, Ekholm, Falhem och Boman, och blef detsamma äfven afslaget. Afstyrkandet af ett ytterligare anslag till yttre hamnen vid Wisby yrkade hr Cramer måtte så för ändras, att en summa af 25,000 rdr skulle anvisas till fullbordande af en vågbrytare för att hindra det påbörjade arbetets förstöring. Hr Renström understödde denna begäran med anledning af den kännedom han egde om denna hamnbygnad. Hrr Gråå och Henschen förordade återremiss. Hr Berg yrkade bifall och afstyrkte några medels beviljande förr än en bättre plan blifvit uppgjord för denna hamnbygnad. Hr Hesselgren instämde. Genom voteAR punkten med 26 röster mot 22 återremitterad. Utskottet har afstyrkt anslag för hamn vid Grenna. Hr Hjort instämde i prosten Melanders reservation samt anförde åtskilliga fakta för att ådagaliggabehofvet af en hamnbygnad derstädes och anslag dertill, samt yrkade bifall till ett lån å 50,000 rdr. Hrr Almgren och Ödmansson biträdde samma yrkande. Hr Berg talade för bifall på af utskottet anförda skäl. Flere instämde. Hr Rydin ansåg naturhinder möta för denna anläggning. Hr Gråå ansåg utskottets skäl mera tala för än mot bifall till lånet, äfvensom arbetets utförbarhet vara styrkt af vägoch vattenbygnadsstyrelsens utlåtande. Yrkade bifall till lånet. Hr Björck anförde att vägoch vattenbygnadsstyrelsen ej alltid med tillbörlig omtänksamhet afger utlåtande om föreslagna arbeten, med afseende på deras nytta, kostnad, utförbarhet och framtida underhåll. Tal. medgaf att en hamn skulle kunna anläggas vid Grenna, men ansåg att kostnaden såväl derför, som dess underhåll blefve betydlig; och anförde att både norr och söder om staden ställen funnes lämpliga för hamnanläggning, och att på ettdera af dessa ställen en hamn borde anläggas, om orten behöfde en sådan. Yrkade bifall. Genom jareing blef, med 33 röster mot 17, punkten godänd. Utskottet har afstyrkt anslag till en kajbygnad i Wenersborg. Hr Fridstedt sökte visa att detta arbete vore mera af allmän, än, som utskottet ansett, enskilt natur, genom anfärande af den mängd fartyg, som årligen besöka denna. hamn, samt svårigheten och uppehållet för dem vid lossningen af deras varor. Begärde beviljande af 30,000 rdr till lån. Hrr Hasselrot, Schenström, Bodell och Bäckström instämde. Hr Berg talade likaledes för bifall, med anledning af den derstädes rådande stora trafiken. Hr Björck satte Wenersborg i tredje rummet bland rikets städer i afseende på antalet fartyg, som besöka dess hamn, och anförde, att den ej egde någon tolag, hvarmed den skulle kunna bekosta hamnanläggning. För lånets beviljande talade derjemte hrr Tauson, Renström och QÖdmansson. Utskottets afstyrkan afslogs, och beviljades ett lån af 30,000 rår, hvarom inbjudning skulle åfgå till medstånden. Vid utskottets afstyrkan af Baggensstäkets upprensning uppträdde hr Brinck för att försvara sin motion derom, och anförde aflidne amiral Vä Sydows yttrande om den ringa kostnaden för detta inlopps befästande, och erinrade derom, att ett annat obefästadt inlopp funnes, samt yrkade anyisande af 500,000 rdr för detta inlopps upprensning, Hr Gahn yrkade bifall till utskottets förslag med anledning deraf att Stockholm har lättare kommunikationer än många andra orter i riket, som sålunda förut böra understödjas, och med anledning af den sparsamhet, som till följd af inträffade förhållanden nu bör iakttagas: Hr Gråå yrkade ett anslag af 300,000 rdr och ett lån af 150,000 rdr. Hr Henschen instämde Ar Stolpe fann attur merkantil synpunkt borde Bagrensstäket äfran mad otörre kostnad nupprensas. men st