Article Image
DAGENS PLENA. Ridderskapot och Adeln Efter tillkännadifvande af ordföranden friherre Åkerhjelm, att landtmarkalkens helsa förbättrats, företogs till afgörande och biföllos statsutskottets utlåtande n:is 156—157, angående afskrifning af resterande lån för Eskilstuna kanal och sänkningen af sjöarne Bolmen och Drafven. Äfven gillades samma utskotts utlåtande n:o 158, om anslag för vägars förbättring m. m., med undantag af det föreslagna anslaget af 24,000 rdr till en väg på Björkön. Häremot uppträdde grefve M. Hamilton, som i enlighet med sin reservation yrkade afslag, hvarom äfven hr Carleson, friherre W. F. Tersmeden och grefve E. Sparre förenade sig. Grefve Liljencrantz och friherre R. Cederström försvarade väganslaget såsom vigtigt för skeppsbyggeriet på Björkön; men detta oaktadt afslog ståndet det tillstyrkta anslaget. Vid den 20:d punkten, med afslag å en begärd anslagssumma till Grenna hamnbygnad, framstälde hr Bogeman nyttan och nödvändigheten af ett sådant anslags beviljande; friherre R. Cederström och hr Ribbing instämde. Grefve M. Hamilton, hr Bildt och grefve Lagerbjelke talade för utskottets afslag. Vid af hr Bogeman begärd votering gillades utskottets afslag med 48 röster mot 27. I afseende på hr Brincks afstyrkta motion om upprensande af farleden från Baggensfjärden förbi Skuru till lilla Värtan reserverade sig friherrre A. Ceddrström mot det resultat, hvartill utskottet kommit, då han för sin del icke ansåg några så dyrbara fästningsverk, som nu uppgafs, behöfvas. Utan vidare anmärkning gillädes afslaget. Det uti 32:dra punkten tillstyrkta ytterligare låneunderstöd för, sänkningen af sjöarne Jernlunden, Rengen och Åsunden klandrades af grefve M. Hapg grefve E. Sparre, dels för principens skull z vi medgifva ytterligare förhöjning utöfver hvad eh y då föregående riksdag blifvit beviljadt, och MM Nk a Jordegare sjelfva borde kunna genom Bit nskaffa den bristande summan.: Hrr Bildt, I a a A. C. Raab och R. Cederström talade i kund ov ör de med 60-49 höjda arbetslönerna icke tunde på förhand förutses, och icke vidare understöd än ett lån afsågs, annars skulle arbetet afstanna hm m. Äfven häröfver måste: votering anställas, hvarigenom, med 34 röster mot 28, ett ytterjgare låneunderstöd beviljades. Ög z i afton fortsättas, C8 Plenum afbröts för Presteståndet. Efter justering af ståndets protokoller oc nm dåniga skrifvelser föredrogos borgareståndeta. inbjudningar angående åtskilliga läroverk. I afseende på läroverken i Piteå och Luleå yttrade sig biskop Bergman, professor Carlson och doktor Gumlius, hvarefter genom votering afgjordes, med 20 ja mot 14 nej. att ståndet vidblifver sitt förra beslut. För Kristi anstad beviljades ett högre läroverk; enligt borgareståndets inbjudning, med I rektor 3 lektorer och 8 adjunkter, med 23 röster mot 15, som ville vidblifya presteståndets förra beslut. För Helsingborgs skola afslogs hvad borgareståndet tillstyrkt, ehuru det förordades af kyrkoherden Schönbeck, som upplyste att der funnos 140 till 150 lärjungar, och att skolan var belägen uti det folkrikaste härad i riket, samt att staden uppfört ett förträffligt skolhus, med hvilken flere instämde; men kyrkoherden Sondeh och professor Carlson ansågo, att man kunde stanna vid den tillökning, som nu erhållits, hvilket ock efter votering blef ståndets beslut. Rörande pedagogierna yttrade sig prostarne Landgren och Ljungdahl, med

5 december 1857, sida 3

Thumbnail