Re eS STOCKHOLM den 5 Dec. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) . Berlin den 28 Nov. Upplösningen i de tyska angelägenheterna och te till en aflägsen framtid uppskjutna utsigterna för Tysklands nationella, utveckling lemna rum för en enda tröstande tanke; den nemligen att inom folket mognar en allmänanda, ett andligt samband; som icke alla junkerliga intriger, alla byråkratiska polisinrättningar kunna qväfva., -Heleramedaljen!eftersökes och antages, men vi hafva sett huru nationens ofantliga flertal med förakt vänder sig ifrån dessa utlandets -soldnärer. . Komme i denna stund en Napoleon till Berlin, så skulle fruktan dch egoistiska omsorger föranleda ett antal fega menniskor att förneka sina pligter mot fäderneslandet; men sådana skurkaktiga handlingår, som dem hvilka man fick-se iden preussiska hufvudstaden efter slaget vid Jena, skulle likväl nu vara omöjliga. Då var den sedliga känslan så nedsjunken i dyr, att till och med betydande personer, t. ex. Hegel, följde med och alldeles icke funno det vanhedraride att på det. politiska. området begå saker, som hu skulle: framkalla ett rop af harm från! hela Tyskland och för alltid brännmärka såsom en; förrädare och affälling: den, hvilken vord skamlös nog att dermed befläcka sigi Dessa relativt tröstefulla tankar föranleddes hos oss i dessa dagar af Rudolph Haymsmnyaste bok IHegel und seine. Zeitn (Berlin, 1857; hos!R. Gaertner): Wilbelii von Humboldts snillrike biograf har till grund för:denna skrift lagt de föreläsningar, som han såsom docent vid universitetet. i Halle -höll öfver Hegels system och det inflytande som detsamma utöfvåt på samtiden. Vid boken är blottstörre sorgfällighet använd: för det biografiska: elemektet. Hegels familj -hade till författarens disposition: stält. hela den rika skatten af Hegelå -efterlemnade manuskripter; ehuru den hade-sig väl bekant, att det icke var fråga om någon panegyrik öfver den store åflidnes lefnad och lära... Skriften skall ådraga sig uppmärksamhet äfven i Sverge, der man. nu måhända mer än i Tyskland intresserar sig för det hegelska systemet. Vi kunna naturligtvis nu icke företaga någon analys af det lärorika arbetet, som lemnar en: välkommen ledtråd genom dessa ofantliga. tankeruiners labyrint äfven åt den vid filosofernas sätt att tänka blott till: hälften. invigde. . Men äfs veh den större allmänheten skall finna mer än! ett. pikant drag. Till exempel den förumderliga epok af lifvet som började för Hegel den 1 Mars: 1807. Den bittraste nöd föranledde då den store filbsofen att öfvertaga Bamberger Zeitung. Han gjorde detta icke utan takt och skicklighet. Det var naturligtvis icke då enpäåssande tid för resonerande ledande artiklar. Hegel måste väsentligast hålla sig till de-tongifvande franska tidningarne. För att säga allt, denna tidning blef af Hegel så väl redigerad, som en dålig tidning i allmänhet kan redigeras. Skamligt nog att den i formen af referaterna och notiserna om: rena facta tjente det intresse, för hvilket aldrig någon tysk penna bort stå att erhålla. Blott en gång i en polemisk artikel finna vi redaktören sjelf uppträda för sin politiska åsigt. Det var — skulle mau anse det för möjligt! — för att med öknaninet nordgermanisk patriotism beteckna den anda, som sedermera genomdref fäderneslandets befrielse från det franska öfverväldet. Och denna nedriga åsigt beherrskar ton och hållning i allmänhet. Bamberger Zeitung var under Hegels : ledning en med den tyska lärdomens -ordningssinne, trohet : och torrhet skrifven napoleonsk tidning! Det intresse den representerade var i första rummet det franska och i det andra det bajerska. På hvarje sida finner. man ett ide kommenderade: tids ningarne genljudande loftal: öfver den. store kejsaren -ochfältherrn. Ganska betecknande för den förderfliga verkan, . som utöfvats på-den allmänna andan i Tyskland af -dethegelska systemet, hvilket under många år var tongifvande, men nu i lång -tid -varit-lyckligt öfvervunnet, är den af författaren framlagda bevisning, att: Hegel i sin bambergertidning icke blott tanklöst instämde i den då allmänt herrskande, vedervärdigt servila tonen, utan att detta till en del härrörde: deraf att det nybajerska. och napoleonska systemet, med sin likgiltighet för alla konsiderationer och sina framgångar, med sin glans och sin anda imponerade på honom. Halfva .skulden härtill hade det fantastiska och spiritualistiska momentet i hans sätt att tänka. Hvad: som förledde honom var storheten, maken, glansen och påtagligheten hos :den då riumferande principen; hvad som korrumperade-honom ända till förräderi mot: de fosterändska intressena, var vanan att behandla let inbillade och metafysiskt konstruerade på amma sätt. och såsom af samma värde som at meal OA Tr AT CR LL Kg AK