Aftonbladet – 2 december 1857, sida 3

(Insändt.) Ändtligen har då fråga förekommit om indragning af kongl. krigshofrätten, en åtgärd, som säkerligen af de fleste skulle vinna bifall, ifall den kunde genomdrifvas. Men hvarje genomgripande reform, vore den än af behofvet påkallad, kan gå under för fingera de svårigheter, enskiltas intressen och mera dylikt. Krigshofrätten har också uti sitt afgifnayttrande i detta ämne ansett sig böra bibehållas; bland annat på grund af gammal häfd.. Detta leder. ov:1korligen tanken på-den drunknande och halmstrået, och man finner derutaf att kongl. krigshofrätten vill bibehålla lifvet så länge som möjligt. Och detta är ej att undra på då lefnadskostnaden betalas af staten. Men vi vilja ej vidare orda härom, utan önska blott, sedan frågan en gång blifvit väckt och förr än den till äfventyrs qväfves i födseln, attfå framställa några korta frågor, hvilkas besvarande torde ligga ifrågavarande ämne ganska nära, nemligen: 1:o huru många mål och ärenden, som i medeltal årligen : kommit under kongl. krigshofrättens pröfning och om behofvet af detta embetsverks tillvaro sålunda motsvarar den kostnad, som staten för dess underhåll får vidkännas? 2:0 om icke krigsdomstolars verksamhet särdeles tages i anspråk under armåns varande på krigsfot och om icke just vid sådane tillfällen kongl. krigshofrättens befattning såsom öfverdomstol, enligt 14 kap. 8 S af nu gällande krigslagar, kommer att af sig sjelf upphöra? 3:0 om ej både tid och penningar samt öfverflödigt skrifvande skulle inbesparas om hos oss, likasom hos andra nationer, (härmast norrmännen) rätte gångssättet förenklades så, att de mål och ärenden, hvilka komme att dragas under högre rätts pröfning finge gå direkte från krigsrätt till högsta instansen? 4:0 om icke en ändamålsenlig: form för rättegångssättet i krigssaker sedermera lätteligen kunde vinnas genom -regementskrigsrätternas upphörande och inrättande i stället af -krigsdomstolar inom militärdistrikten, dervid en lagfaren person fungerade såsom ordförande och närmast boende militärpersoner såsom nämd? 5:o om någon fara för den militära myndigheten kunde anses uppstå derigenom, att tillämpningen af krigslagarne uppdroges och lagligen bestriddes af en i ämnet kunnig civil embetsman; eller om man icke borde med full säkerhet, utan biträde af den blinda krigslydnaden, kunna förvänta aktning för Iagar och rätter företrädesvis af det stånd, som, ifall olyckligtvis så skulle behöfvas, af nationen yttersi påräknas för ordningens upprätthållande, och 6:o om icke i sådant fall de indragna regementsauditörslönerna, skulle blifva fullt tillräcklige till aflöning åt ext sådan ordförande samt en del af kongl. krigshofrättens stat till lön åt föredraganden i bögsta instansen och erforderliga biträden, utan att staten derföre finge vidkännas någon ökad afgift, utan i stället hugnades med besparing? Om dessa små frågor och hvad dermed vidare kan hafva sammanhang komma under öfverläggning, tro vi att svaren derpå måhända kunna komma att till en stor del bidraga till lösningen af den stora frågan oni kongl. krigshofrättens indragning. ox