Aftonbladet – 2 december 1857, sida 3

ALOppar sadana exemplar, att de icke biuva mer an omkring en fot höga. Gamla grofva buskdelar duga 2j; men gamla buskar kan man till sagde ändamål föröka mycket, om man året innan busken skall sön, lerdelas nedsticker i ring rundt om busken, i form af ett mindre kar, tätt med 2 fots höga ärtspön eller dylikt, samt derinom och mellan buskens utsreningar fyller en fot högt med god fet jord, som flere gånger under sommaren vattnas rikligen. Deri. genom bildas kring: hvarje qvist goda sugrötter, och får man, på detta sätt; af en enda buske många exemplar passande till utplantering. De sättas på vallen med 1, till 2 fots mellanrum. Riklig vattning måste göras, då planteringen sker, äfvensom . påföljande vår och sommar, så att buskarne få bra rot fäste och komma snart i växt. Det är fördelaktigt Ut lägga-mossa efter hela längden omkring buskarns, eller ock kunde å hvardera sidan om häcklinien, tvätt intill den. 5-tums breda grästorfskifvor, vända mot rotsidan nedåt, tjena till. samma ändamål. På defta sätt blir der mindre ogräs att rensa, och fuksighetex i jorden bibehålles längre. Man klipper vanigen häcken, då den blifver 2 å 3 år gammal; men skott, som utskjuta öfver vallens kanter, kunna dessförinnan borttagas. Häckens sidor böra få en sakta, men jemn lutning uppåt. Ofvantill klippes häcken så, att den får utseende af en vågrät plan. Fäckar af detta slag få med 1 fots hög vall 4 fots höjd samt blifva otroligt täta. Kreaturen afbita icke de unga skotten, och trädgårdstjufvar hafva mycket svårt att komma öfver dem. S. k. engelska stickelbärsbuskar duga icke till bäck. Buskar i häck gifva ej frukt. 7 — Djefvulen är skjuten: Denna för mången säkerligen glädjande tilldragelse finnes på följande sätt berättad i Drammens Tidning: En enka, som bor på ett ensligt ställe (några mil ofvaånför Kristiania) var ensam hemma och i aftonskymningen inträder till henne en skepnad med horn i pannan och alla de öfriga attributer vidskepelsen har tillagt pHans Excellens Fanden,, och berättar med djup röst, att han nyligen har tagit hennes man (mannen var nemligen död för kort tid sedan) och att han nu kom för att hemta henne; men hon skulle slippa, -omhon ville gifva honom hvad der ligger. Härmed. pekade han på ett skåp, der enkan hade 300 speciedaler i reda penningar. Ffter att hafva förnyat sin hotelse och förehållit henne valet att antingen följa med eller utlemna penmingarne, bestämde sig ändtligen den förskräckta qvinnan för det senare, och skepnaden försvann med: sitt byte, Å Strax efter hemkommer hennes son, och hon berättar denna förskräckliga tilldragelse. Gutten, som tviflade på att det kunde ha varit det väsen modren angaf, då han aldrig hade hört att den onde var i penningknipa, laddade sin reffelbössa och sprang åstad för att upphinna bedragaren. På vägen gick han in i ett hus för att fråga, om man hade sett hvad väg bemälde skepnad hade tagit, och fick der två karlar att göra sällskap. Då de nu kommit ett Istycke bortåt en skogsstig, fingo de öga på föremålet för sitt förföljande: men blefvo så förfärade att ingen af dem vågade gå på. Slutligen fattar ynglingen det förtviflade beslutet att skjuta på skepnaden, för att, som han sade, undersöka om han var af kött och blod, hvilket strax bekräftade sig, i det densamma störtade död på platsen. De togo nu liket för att föra det till länsmannen, som bodde i närheten. På efterfrågan om länsmannen var hemma, svarade hans hustru, att hon trodde han strax skulle komma hem. Den döde blef emellertid afklädd sin kostym, och se, det var sjelfva länsmannen, som hade måst med lifvet plikta för sitt nidingsdåd. Länsmannens namn är också bekant, men vi vilja icke nämna dettta förr än det officielt kommer till publikens kännedom. (Illustr. Nyhedsblad.) — Ny uppfinning för undervattenstelograftrådar. En hr John de la Haye tror sig ha jo ett sätt att säkrare än hittills sänka dylika trådar på stort djup. Han låter nemligen, innan tråden uppvindas, neddoppa densamma uti ett i vatten lätt lösligt ämne :hvars beskaffenhet ännu är uppfinnarens hemlighet , hvaraf: följden blir, att tråden flyter på vattenytan, till dess detta ämne småningom upplöst sig. Enligt hr de la Hayes beräkning skulle lösningen icke hinna försiggå förr än då tråden kommit på 5 eng. mils afstånd från fartyget; en rådlängd af 5 mil skulle således flyta efter bvarignnom spänningen och faran att afslitas skulle minskas för tråden, och den komme att, allt efter som det öfverdragna ämnet upplöstes af vattnet, småningom och nästan horisontalt sänka sig i hafset. y Eonung Max öar. -En ung pfalzare, G. Neumayer, hvilken på konungens af Böyera bekostnad sest i Australien, har vid den höga breddgrad, som hvalfiskfångarne genomkorsa i alla riktningar vid sftersökandet af deras alltmera sällsynt blifvande dyte, i Januari månad detta år upptäckt en ögrupp, samt efter sin konung gifvit densamma namnet Mazjarne. Gruppen sträcker sig 10 geografiska mil från söder. till morr, eller från 53 8 till 53 47 sydlig dredd, samt omkring. 12 mil från vester till öster, eller från 72? 24 till 73? 40 ostlig längd frånGreensich. Det sund;-som åtskiljer. de båda största öarae, har Neumayer namngifvit efter det skepp, hvarpå han befann sig, samt kallat det La Rockellesundet. I anseende till läget äro öarne obeboeliga. Från spetsarne af bergen, hvilka hafva en höjd af amkring 1000. fot, sträcka sig stora ismassor ända ned till hafvets strand, der de träffas af böljorna, hvilka, i anseende till deras högre värmegrad, uppsmälta desamma. Endast här och der framblickade ;n liten grön fläck mellan isoch snömassorna, och atome talrika :skaror af-albatros och pingviner, hvilkas skrik uppfylde luften, fanns på ödarne intet tecken till lefvande varelser. Stundom öfverljöds desså :oglars skrän af sorlet från några bäckar, hvilka nedstörtade i hafvet från en Höjd af 200 fot. Det sund, hvarigenom La Rochelle passerade; var uppfyldt af drifis, Neumayer besökte öarne den 10 Jaauari 1857, således vid den tid, då de australiska länderna hafva sin sommar, och likväl fann han derå till större delen -betäckta af is och snö. — Uppståndelse ur grafvarne. De Chauley, nedlem af franska institutet, . hvilken sedan längre tidvistas i Egypten för vetenskapliga forskningar, berättar i Courrier de, Paris, ått man i grafvarne i Memphis funnit ett helt bibliotek af bieratiska . papyrusrullar; och att en arab, besoldad af Britiska ntuseet i Bondon, för dettas räkning inköpt desamma. — Med hieratisk skrift betecknar man den företrädesvis af egyptiska presterna begagnade hieroglyfskrift, en förkortning af den vanliga hieroglyfskriften, och endast sällan funnen i huggna inskrifter, men deremot ofta i böcker eller (på papyrusrullar). Utom dessa två skriftslag hade Fornegypten ett tredje — den s, k. demotiska eller epistolografiska skriften tkoptiska skriften är senare införd), hvilken skrift, efter att hafva länge varit obekant och oförstådd, först och grundligast studerats och tolkats. af svensken Åkerblad, hvilken år 1802 i .ett tryckt lettre .au citoyen Silvestre de Sacy, ur YFinscriptions gytienne de Rosette först meddelade resultatet af sina forskningar. — Nytt skyddsmedel för jernvägssyilar (sleepers:. (Af Bertram, ingeniör vid Lahneizenbahn.) Jag har gjort några försök med vattenglas för att pröfva detta. ämnes brukbarhet till. jernvägssyllars skyddande. Åtskilliga nysågade syllar beströkos tvä gånger vid ändarne med vattenglas tunnt utspädi, Sedan de lemnats blottstälda för väderleken och solhettan längre tid, befunnos. de oförändrade, hvaremot samtidigt sågade syllar af samma virke, men obestrukna, hade spruckit i ändarne. Längre tid förut ZAC FY RS SE