Aftonbladet – 2 december 1857, sida 3

TEE SIAT CK SES Ae BRED BLANDADE ÄMNEN. : AÄngans användande för telografering. Ångan -har i våra dagar erhållit en så vidsträckt användning som rörelsekraft och i så många riktningar aflöst handarbetet, att man föga mer förundrar, sig öfver, när man hör talas om nya eröfringar på detta område. Och dock skola kanske få hafva trott på möjligheten af att telegrafera medelst ånga. sTimes, för den 7 dennes meddelar emellertid, att en m:r Baggs i London tagit patent på en uppfinning att telegrafera medelst ånga, och han arbetar med ifver på att praktiskt fullkomna uppfinningen. Några närmare upplysningar om saken, hemtade ur Times,, torde icke sakna intresse, ehuru idn visserligen ej är ny, fastän den dock, i anseende till mötande svårigheter vid utförandet, hittills stannat vid blotta försök. Bland dessa svårigheter måste man räkna jernetsobenägenhet. att inoni jen så kort tid antaga den magnetism, som fordras för att på mottagningsstationen sätta det skrifvande ankaret i rörelse, samt detta senares tröghetsmoment, som svårligen låter ens upphäfva sig af den så hastigt uppkomna och försvunna magnetismen i det attraherande jernet. Den elektriska telegrafen, hvars snabbhet vid befordrandet af underrättelser ännu för kort tid sedan ansågs oöfverträffig, tillfredsställer redan icke längre de jemt stigande fordringarne. Som bekant, försiggår telegraferingen derigenom, att en elektrisk ström vexelvis frambringas genom -telegraftråden och åter afbrytes, alltefter som man medelst ett handtag eller ett slags tangent sluter eller åter upphäfver förbindelsen mellan det galvaniska batteriet och ena ändan af telegraftråden.Genom dettå den elektriska strömmens vexelvis uppväckande och afbrytande sättes en nål i rörelse vid trådens andra ändpunkt, och genom nålens rörelser, hvilka stå i förhållande till varaktigheten af. så väl strömmen som afbrotten och hvilka öfverflyttas på en pappersremsa, som, så länge telegraferingen varar, i jemn rörelse föres förbi nålen åstadkommes en teckenskrift; som innehåller depeschen. Det är naturligtvis icke hastigheten af strömmen, som nu befinnes mindre tillfredsställande, ty den gör tusentals mil på en sekund, så att den bli i alla tider oöfrerträfflig. Men det är telegrafens handterande, som icke går fort nog och som äfven genom den utomordentligaste öfning och deraf härflytande färdighet icke kan påskyndas utöfver en viss grad. Följden häraf blir, att tråden icke begagna: under en mängd små tidsrymder, som sammanlagda utgöra en betydlig tidsförlust, och detta desto mera, ju längre telegraflinien är. Det är detta m:r Bagg: 1förekomma genom sin uppfinning, hvilken i Times beskrifves på följande sätt. Guttapercha-remmar, ( tum breda och !7 tum tjocka, äro uppvecklade pi skifvor eller cylindrar. Dessa remmar tro på hvardera sidan försedda med en rad hål med korta mellanrum.När nu en depesch skall afsändas, upprullar man ett stycke af dessa remmar och-fäster i hålen små messingsstift, som i okka kombinationer fö: reställa ord eller bokstäfver. På detta sätt kunna äfven ganska långa depescher sättas, i guttaperchan mycket hastigt, blott man har tillräckligt stor personal, t.ex. som personalen i ett stort tryckeri; och då operationen icke har något att skaffa med telegraftråden, kan denna jemt användas under tiden. Då depeschen är satt, föras remmarne till den egenttiga telegrafbyrån, sättas der i förbindelse med er ångmachin och dragas mycket håstigt mellan de laddade polerna af ett elektriskt batteri på så sätt, ati i det ögonblick-ett stift passerar bildas en elektrisk förbindelse mellan apparaten och telegraftråden, och tecknet ilar till trådens andra ända, der det meddelas till ett papper, som. med lämplig hastighet drazes förbi denna; så snart ett stift passerat, afbryte: förbindelsen medelst den isolerande gättaperchan, och så allt. framgent. Den enda gränsen för operatioens hastighet är den hastighet, hyarmed remmarnt kunna röras; ty när ett stift blott tvåkundradedele: fen sekund bildar förbindelse mellan apparaten och zelegraftråden, är detta mer än tillräckligt att få ett tecken sändt från. London, och upptecknadt i Amerika. Naturligtvis måste i Amerika finnas en lika: stor personal. att läsa och uppteckna depescherna,. som den personal som i London varit sysselsatt. med att sätta dem. Vigten af denna uppfinning är iögonfallande. Bland annat är det klart; att betalningen för befordrandet af en depesch å en telegraflinie står i förhållande till: den tid som åtgår till telegraferingen. eller, hvad som är. detsamma, till antalet af ord hvaraf depeschen består. Kan man under det nuvarande telegraferingssättet dagligen expediera 106 depescher om 25 ord hvardera, så fördelas betalningen på. dessa så, att de dagliga kostnaderna och räntän på anläggningskapitalet betäckas. Blir mah derföre i-stånd att fördela dessa summor på ett större antal depescher, så kan afgiften för hvar och en depesch nedsättas, eller också, kan man för samma af-. gift få telegrafera ett större antal ord. Dessa fördelar .kunna vinnas. gehom den nya uppfinningen. Dennauppfinning är särskilt af vigt för underhafstelegrafledningar,: som ,derförntan icke skulle var brukbara. de nu kunna blifva; ty dels skulle, i förhållande till anläggningens omfång och de medelst telegråfen förbundna onfrådenas utsträckning, blott ett inskränkt antal depescher kunna befordras, dels skulle; omkostnaderna. blifva mycket stora. Genom den nya telegraferingsmetoden skall man kunna på en timmas tid telegrafera så många ord; som svara! mot 12 tättryckta spalter i Times.. Ett bolag håller påsatt bildas för att realisera-uppfinningen, hvars praktiska utförlighet m:r Baggs försäkrat sig om geupprepade försök med de minsta dithörande detaljer. 7 i te I — Om hägnad kring folkskoleträdgå r Föreslagen dat har från rna Så uppmanad att uppgifva den på samma. gång tätaste, snabbväxande och-lättast möjliggjorda lefvande hägnad kring trädgårdar. Och få Vi efter tagen kännedom om häckar af mångfaldiga slåg och efter i sommar gjordt besök i Grenna,. för. att se de myc