het; att dess rätta karakteriserande endast kar ske med uttryck, för hvilka tryckfrihetslage eller undseendet allena kunna skona de hög lofliga och högvördiga stånden. boss Med anledning af de finansiella för vecklingarne i Förenta Staterna innehålle: Times, i ett af sina sista nammer några betraktelser, hvilka-vi här meddela : Våra transatlantiska vänner betrakta omstörtnin gen i deras penningemarknad med sin vanliga kall blodighet. Deras handel är redan nu så godt son död. Om man i brist på cirkulationsmedel kund: taga sin tillflykt, till handelns ursprungliga sätt — varubyte — så behöfde den nödvändiga följden åt minstone icke vara sådan. Hvarföre skulle man icke kunna bekomma ett par stöflor för en snusdosa. el ler en biffstek för ett skålpund kaffe? Då vi likvä icke så lätt kunna hjelpa oss utan ett medium, så är dettas försvinnande detsamma som om bytet upphörde; det öppnar en fruktansvärd klyfta; som man icke kan komma öfver, så att alla varor och all materiel måste qvarblifva på ena sidan af densamma 2Spanmålenv, heter det, Qvarstannar ännu alltjemt i vestern; under inga vilkor kunna frakter afsändas, :och milslång ligger vid kajen i S:t Louis raden ai sysslolösa fartyg med en skog af skorstenar utan rök eller ånga.. . Likväl förblifver amerikanarens sinn kallt under denna förfärliga stillhet och låter ingenting störa den vanliga sjelfbeherskningen. Hela saken betraktas såsom ett obehag, Visserligen såsom ett ganska stort obehag, till exempel som förlusten af en resväska, men ingalunda såsom en ruin, knappast som en olycka. Om vi närmare undersöka denna kallblodighet, så finna vi, att den är: resultatet af den ständiga atmosfer af risk, hvaruti den amerikanska affärsmannen äfven i de lugnaste tider lefver. Han: vanliga system är uppdrifvet till en högre punkt på riskens skala, än europeens. Detta är en af de märk värdiga upplysningar som den närvarande krisen åstadkommit. Denna kris har i dagsljuset och för den stora allmänhetens ögon framdragit saker, som visserligen förut voro tillräckligt bekanta för handelsverlden och närmare underrättade personer, och måhända är denna handelskris, huru svår denän må vara, för betraktaren icke så vigtig för sin egen skull, som derföre att denidagen framdragit sakernas vanliga ställning. Det oinskränkta utgifvandet i Förenta Staterna af lokalt .pappersmynt har gifvit samma osäkerhet åt handelns hela medium, som underhaltigt mynt i medeltiden gaf åt Europas medium. Om någon i en bod försäljer en sak, så vet han bokstaf ligen icke hvad den trasiga papperslapp är värd, hvilker han för sin vara erhåller i stället för penningar. Han betraktar den och finner, att den är en sedel utgifven af de förenade slagtarne eller nskomakarne.. Han vänder den, häller den mot dagsljuset, och går med den betydelsefulla frågan: Ni har ingen annan? till sin detector, en bok, hvilken redan i och för sig är en kommentarie öfver hela systemet, för att se om han möjligen der kan finns något angående det papper, hvars bekantskap han nv för första gången gjort. Om denna index expurgatorius, denna svarta bok öfver bankrutta banker, cessiouer och oförfalskade noter icke niimner den honom erbjudna noten, så antager han den, om också med motvilja och misstro, Hvarje bodegare i unionen är fullkomnigt förtrögen med denna process ock upprepar den dagligen flera gånger. Det har siv grund i det oinskränkta utgifvandet af pappersmynt Medan förbundsregeringen förbehåller sig rättigheten att slå mynt, öfverlemnar den i praxis åt hvarje stat inom unionen att fritt skaffa sig sitt eget papersmynt, och. denna frihet har den verkan, att väret af de särskilta staternas särskilta noter är mycket olika. Men allestädes der olikhet i värdena 1örefinnes, der råder också — och det är det värsta — mycken osäkerhet om : huru stor skilnaden i värde är, så att ingen i Amerika, då han får betalning för något, bestämdt vet huru mycket man. betala: honom. I Engländ är en 5-pundsnot en: 5-pundsnot och hvar och en vet hväd den gäller. Eu 5-dollars not i Amerika är deremot icke en 5-dollarsnot, åt minstone icke i absolut utan blott i viss mening, det vill säga den är eh isonisiana-, eller en Sydkarolinaeller en Ohio-, eller en Missouri-, eller en Maine-, eller en Alabama5-dollarsnot. De olika suveräna staternas pappersmynt har sitt olika och ombytliga värde; och, liksom enkom för att ytterligare öka osäkerheten i. .noternas värde, bidrager afundsjukan mellan de enskilta staterna att göra sitt till för att skapa en konstlad och godtycklig skiljaktighei till öch med der, hvarest en sådan egentligen icke af kommersiella skäl förefinnes. Vid kreatursmark naden helt nyligen i St. Louis emottogos icke staten fllinois noter i bodar och värdshus. Till och med droskåkare och omnibuskuskar godkände dem icke. Och hvarföre? Förhållandet hade sin grund endast och allenast i afund mellan båda staterna, som stodo illa med hvarandra. Följden deraf var att ingen i MMinois ville visa staten Missouri den artigheten att sätta förtroende till missouriska statsobligationer hvilket åter skulle hafva gifvit sig tillkinna genom förtroende till missouriska noter. Eller, hvilket är detsamma, hvar och en i Illinois trodde, att hvar och en annan skulle sålunda betrakta missouriska noter, och derföre ville ingen utsätta sig för det obehaget att emottaga något, som han trodde att hans granne skulle tillbakavisa. I ett sådant fall är en allmänt utbredd tro detsamma som en verklighet. Under sådana förhållanden taga naturligtvis de mowopoliserade bolagen lagen i hand och förkasta allt innat än klingande valuta. De göra det då de kunna, när de äro starka nog att tvinga en allmänhet, som cke kan vara dem förutan, att foga sig efter deras vilkor. Mången gång göra de det likväl utan framsång, såsom då Mississippi-ångbåtsbolaget tillkännavaf att det blott emottog klingande mynt, men icke fick rågra frakter. I andra fall genomdrifver man likväl! ina anspråk. F örst och främst fordrar förbundsreseringen betalning i specie och emottager ingen enda ot af någon bank i hela unionen. Detta väcker de tolta amerikanska finansierernas harm; de anse re seringens förfarande vara oanständigt, ja såsom ett rejeri. Regeringens förfarande, som likväl icke är .nnat än att hon fordrar Jemt den summa hon skall afva, och icke mer eller mindre, bränmärkes af dem åsom ett non plus ultra af gemenhet,, Folkets mcing är på pappersmyntets sida och betraktar med nisstänksamma blickar alla försök att försvåra selelcirkulationen eller att åligga den någon störr: nsvarighet. En mängd konventionella reglor, et: lags hederslag, har uppkommit i afseende På pap ersmyntsystemet. Om dessa reglor kränkas, så bliter den nedrige lufver, som fordrar penningar fö; ina noter, behörigen betjenad. The Ässorter — s; allas i Amerika den person, som i en stat samla oterna från en annan stat och åter expedierar dess: ån sitt hem till ett lyckligt främmande land utflogn: yttfåglar — betraktas i Amerika med sneda blicka, ch anses för en menniska, som gör otillbörliga ex erimenter med cirkulationsmedium. En af dess: ersoner, som medhade en resväska full at dessa ar aa bannlysta, fann vid sin framkomst en vild folk nassa församlad genom en förrädisk telegrafdepescl Då han såg den uppretade skaran, var han slug no; tt otjärad och ofjädrad — ty neddöppning i tjära ocl ullning i fjäder väntade honom — taga till flykter ed sin oöppnade resväska rn. låga .