Aftonbladet – 25 november 1857, sida 1

alla välklädda damer insläppas gratis. Jardin Mabille, strax vid Champs Elysces,.-Prå Catelan i Boulognerskogen och Asnigres bortåt Y:t. Cloud äro om sommaren mötesplatserna för der lättsinniga delen af Paris, som dock aldrig uppför: sig brutalt. Det fina galanteriet karaktiserar fransmännen. För en fräniling. som vill studera pariserlifvet är det särdeles intressant att besöka dessa ställen, som äro utstyrda med fäsk prakt. Herrar och damer dansa der den ystra dansen lancieren, hvarvid man alltid blir vittne till de mest komiska figurger, något fria, om man så vill, men hiertans roliga, emedån de icke såra anständigheten. Under det att de bättre damerna beundra sina köpta krinoliner, skrattar qvinnan vid ett gathörn längre fram åt de karrikatyrer öfver detta plagg, hvilka en gravyrhandlare uthängt till allmänhetens förlustelse. Jag kan ej Jåta bli att stanna och äfven skratta åt en bofslagare, som annonserar att han reparerar alla slags moderna jupons. Det är en rätt komisk anblick att se Vulcani svarta söner handskas med fina damer och huru de slägga krinolinern. För den som går i kyrkan äro krinolinbetraktelser visst icke passande. Vi lemna derföre -pariserskämtet och stiga andäktigt in i den stora reformerta kyrkan. Dörren smäller ej hårdt igen efter oss och stör församlingen; ty i Paris äro kyrkodörrarne klädda med tyg, en åtgärd som vi taga css friheten att rekommendera till införande i Stockholm och andra svenska städer. L Oratoire är fullproppad med åhörare, som alla äro helgdagsklädda och upp märksamt lyssna på predikanten, hvars föredrag char ctt sublimt ämne i den gudomliga kärleken. Pastorn predikar utan koncept, han gestikulerar, ty en fransman kan aldrig tala utan gester. Professorn, advokaten, ledamo