ovilkorlig pligt alt träda emellan. . Har icke staten dragit betsalga belopp tr rörelsen, för att använda dem till jernvägsarbetenar? Nio millioner riksdaler hafva redan defpå blifvit nedlagda; hvaraf, gått ur ländet för inköp af maskinerier. Härtill kömmer att af enskilta bolag och personer är mer än hälften if denna surhma för jernvägsanläggningar på lika sätt använd; Under allt detta har, i och för dessa arbeten, hvarkeri för statens eller enskiltas räkning, några lån ännu blifvit i utlandet upptagna. Det är J den enskilte affärsmannen som nödfgats med stora kostnader der söka de kapitaler, hvilka genom utsträckningen af de äl a arbetena blifvit honom undandragna. Om man här hade förtgått på samma sätt, så skulle, äfven om ingen finanskris i andraä länder inträffat, en sådan likväl i Sverge låtit i vist mån känna sig. Det enda rörelsemedel vi ega utgöres af riksbankens och privatbankernas sedlar men med den lyftning, som handel och industri på sednare åren tagit, och sedan priserna på alla för nödenhetör så betydligt stigit, är detta rörelsekapital alldeles otillräckligt; åtminstone så länge våra bankinrättningar icke vånnit den utveckling, att de kunna hastiest dfaga till sig disponibla medel. I andra länder, såsom i England och Frankrike, finnas skattkammarobligationet, Hvilka göra tjenst såsom rörelsemedel. I Preussen, finnas sådana; de s.k. Kassenanweisungen, på ganska små belopp. De infördes, om jag minnes rätt, efter slaget vid Jena, då Preussens finanser voro. förstörda, och man har sedan bibehållit dem; de utgöra nu till en ganska betydlig del Preussen förelsemedel. . För dessa Kassenanweisungen, ligger icke silfvervalata till grund; de hvila endast på den preussiska statens kredit. Den andra åtgärden, som jag tillåtit mig föreslå, är att statens medel icke måtte undandragas den allmänna rörelsen. Uti de tjugo millioner, hvarmed sedelstocken fåF öfvärstiga den rmmetalliska valutan, inräknas, såsom bekant är, hvad söm i banken innestår på depositionsräkning, Af desså rfredel egs bankofullmäktige icke att utsläppa en enda skilling, men staten Kan i hvilket ögonblick som helst uttagå sina insatser och lemna dem i rörelsen. Det låter tänka sig, att dessa depositioner, som vanligen uppgått till 6 å 7 millioner rdr bko, skulle kunna stiga ända till 20 millioner, och, under det att bankens sedlar låge skrinlagda hos banken, landet lida en fullkomlig brist på rörelsemedel; Man inser dock lät: teligen att, då beloppet af depösitiöherna visat sig våra konstant, endast en mindre del deraf bör hållas afsatt och räknas såsom vore den utelöpande, men det öfriga göras fruktbärande. Då emellertid bankoreglementet i denna del redan är faststältd, återstår endast att tillse huru de för statens räkning i banken deponnerade inedel må kunna i rörelsen utsläppas. Jag har förskaffat mig et förteckning på hvad dessa medel utgjorde den 30 sistlidne Jäii, Denna förteckning är så upplysande att jag anhåller få uppläsa densamma, hvarvid jag utesluter skillingar och runstycken. Förteckningen upptager 71 särskilta räkningar i följande ordning: Rikets ständers riksgäldskontor n:r 1,:335,467 rdr, n:r 2, 503,231. Kongl: biblioteket 3923. Kongl. museum 978. Nationalmuseum — :Styrelsen för allmänna vägoch vattenbygnader 11,683. Styrelsen för allmänna vägoch vattenbygnaders räkning för Väddö och Karlbergs kanaler 5927. Upsala läns-landtränteri — Gefleborgs dito 5. Stockholms dito 53,657. Hernösands dito 24. Öfverdirektörsembetet för kongl. myntoch kontrollverket 479. Kongl. sundhetskollegium 2,196; dito diverse fonder 227; dito kollegii anslag till skrifmaterialier och expenser 1286; dito anslag för armens medicinska attiralj 917. Kongl. krigsakademiens 7332. Vetenskapsakademien n:r 1, 2182 dito n:r 2, 644; n:r 3, 5079; n:r 4, 389. Akademien för de fria konsterna 231. Haga och Ulriksdahls slott — Kongl. konvojkommissariatet 60,590. Kongl. karantänskommissionen i Stockholm — Kongl. elektriska telegrafvefket mr 1, 40,849; n:r 2, 23,702. Rikets ständers riksgäldskontor, till utredning af Göta kanalbolags f. d. diskont 99. Kongl. förvaltningen af sjöärendena n:r 1, 210,963; dito n:r 2, 94,096: diton:r 3, 188. Kongl. serafimerordensgillet n:r 1, 31,584; dito n:r 2, 2137; dito n:r 3, 101. Kongl. lasarettsdirektion n:o 1, 334. Kongl. generaltulistyrelsen n:r 1, 99,949; dito u:r 2, 20,828. Kongl landtmäterikontöret n:r 1, 450. Consistorium Aecådemicum i Upsala 8. Kongl. komiten för salpeterärendena 110,531: Allmänna barnhusinrättningen 31,194.. Kongl: räntekammaren n:r 1, 2,001,175; n:r 2, mag. fond 1573; n:r 3, 5005; n:r 4, skogsplanteringsmedel 41,781; n:r 6, kongl. krigskollegii medel 2331. Kongl. krigskollegium n:r 1, 248,305; n:r 2. — nr 5, 93. Kongl. bergskollegium 1490. Myntet 5080. Kommerskollegium nr 1, 841; n:r 2 — nr 3 18,921; n:r 4, 2059; nr 7 3974. Kongl. svenska akademien 2900. Kongl. öfverintendentsembetet n:r 1, 19,378; n:o 2, 21,502; n:o 3 1165; n:r 4, 10,310. Köngl postverket n:r 1, 214; n:r 2, — Kongl landtbruksakademien — Kongl. teknologiska institutet 500. Kongl. styrelsen öfver ekplanteringarne 4500. Kongl. fångvårdsstyrelsen 78,932. Kongl. sjöförsäkringsöfverrätten 140. Östergötlands länsränteri 6, Kongl. krigskommissariatet 76,671; n:o 2, 81,059. Sammanlagda beloppet af statens i banken deponerade medel utgjorde den 30 sistl. Juni nära 4,300,000 rdr, men derjemte hade andra allmänna inrättningar och enskilta personer på depositionsräkning stående så betydliga summor att sammanlagda beloppet af alla depositioner utgjorde mer än sex millioner riksdaler eller en tredjedel af den summa, hvafmed sedelstocken får öfverskjuta bankens metalliska valuta. För närvarande har summan af deposita något nedgått: den utgör dock öfver 5,000,000 rdr. 4. Jag frågar, om det är rimligt att midt under er tryckande finanskris låta så stora summor ligga obegagnade. Är det rimligt att fördela statens disponibla medel på icke mindre än 71 särskilta räkningar, och det med förbud att från ena räkningen tags hvad som kan brista på den andra. Det finnes embetsverk, som hafva. ända till sju räkningar; sundhetskollegium har en särskilt räkning med banken fö sind skrifmaterialier. På det sättet kunna inga mt? del förslå; det är ett sätt att midt under öfverflödet skapa förlägenhet. Kan icke staten liksom der enskilte lägga sina medel i en enda kassa, och an vända den vid alla förefallande behof? För redo visningen behöfvas;särskilta konti, men icke sär skilta räkningar med banken. Jag. hemställer, on icke; statskontoret må kunna göras till statens end: kassa, hvarå invisningar kunde utstjllas af alla an dra allmänna verk, som sjelfva icke borde hafva sin vård en enda slant, såvida icke vid utomordent liga tillfällen sådant. kunde vara nödvändigt. Ei dylik förändring skulle medföra den nytta, att kas sörstjensten i åtskilliga Penningförvaltande verk i tidernas fullbordan kunde alldeles indragas. I detto fall skulle största delen af de disponibla stätsmedler kunna öfverlemnas till riksgäldskontoret, för att, i len mån de kunde för statsverket undvaras, genom utlåning göras fruktbärande och komma rörelse) till godo. : Men det är icke nog med det oefterrättliga i nm inmärkta förhållanden. Genom det oupphörliga skjut. andet fram och tilibaka med statens medel dragas mm ock på kortare tid, stora sömmor ur rörelse och göras, likasom med afsigt, till lockmat för postöfvare. Ofta blifva penningar från statskontoret kickade på postkärra till en landsort, hvarifrån p; amma dag penningeremiss ingått till statskontoret (tt häruti tillvägabringa förändring genom postvex ar berdenumera. icke falla sig särdeles svårt, di ära nog: hvarenda provins eger antingen filialelle; rivatbanker, Som. privatbankernas grundhypote: er ligga under istatens. vård, kan det icke vars ågot äfventyr för staten att arivända äfven deras ostvexlar. Det synes mig:som borde stäten vars en första att begagna sig af dessa inrättningar och isa allmänheten hvilken fördel som deraf kan hemas. Detta utgör också en vigtig sida af saken. som