vetenskapsakademiens hus afslogs; anslaget till run stenars afritning äfslogs. —— —n DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adeln, Statsutskottets utlåtande n:r 148, om åttonde huf vudtiteln, förekom till fortsatt behandling från 108:d punkten, som afstyrker K, M:ts proposition om 321,90 rdr för uppförande af en bygnad för riksarkivet på norra sidan af Carl XIII:s torg. Frih. Klinkowström sökte att vederlägga de af ut skottet anförda: skäl dels i afseende på grunden, son af sakkunnige förklarats icke erbjuda några oöfver vinnerliga hinder, och dels rörande. det från embets verken aflägsna läget: Men krigskollegium är m tvunget att på Marieberg förvara sina för historie forskaren dyrbara samlingar, hvaremot det nu blif vande afståndet vore af ingen betydenhet. Hr G. Cederschiöld trodde, att riksarkivet kunde för läggas. hvar som helst inom tullarna, endast grun den vore säker. Cark XIII:s torg torde vara lämpli gast till någon monumental bygnad, såsom ett nyt representanthus. för Sverges ständer. Nödvändigt är att till förekommande af en tillväxande pappersflod som hotar oss med allmän öfversvämning, först ut allrades hvad som i riksärkivet förtjent att bevaras Grefve Lagerbjelke tyckte sig fina deraf, att na tionalmuseum icke blifvit på Carl XIII:s torg anlagdt att grunden icke måtte vara så pålitlig. Att i våra penningdyra tider nedgräfva betydliga summor för uppförandet af ett sådant hus, hade icke varit klokt af utskottet att föreslå. Hvad afståndet beträffar, så äro de flesta embetsverk ofta i behof af handlingar, så att målens afgörande ibland måst uppskjutas tills ett afsändt bud hunnit återkomma. Under närvarande omständigheter torde det vara bäst att till nästa riksdag uppskjuta afgörandet. -Med honom förenade sig frih. R. Cederström, hr Liljehöök, grefve E. Sparre och hr D. G. Bildt. Hr Fåhreus afstyrkte uppbyggande af riksarkivet på Riddarholmen, emedan allt för dyrbara samlingar skulle på ett ställe sammanföras, äfvensom användande af kommerskollegium till riksarkiv i anseende till de svaga trossbottnarne. Friherre Stjernstedt föreslog att med afslag å den kongl. propositionen i afseende på Karl XIII:s torg ställa den begärda summan till K. Maj:ts disposition för uppförandet af ett nytt riksarkiv. Häruti instämde friherre Posse, Ö. J. O. Al strömer, hr Fåhreus och friherre Klinkowström. Hr L. Hjerta talade för utskottets afslag, som gillades med 38 röster mot 10. Deremot afslogs på yrkande af hr G. Cederschiöld och grefve Lagerbjelke förslaget om undersökning huruvida någon af de staten tilhörande bygnader och deribland kommerskollegii hus skulle vara tjenligt till riksarkivets inrymmande m. m. Utskottets afslag på den kongl. propositionen om upplåtande åt en enskilt man af tomtplatsen vid norra sidan af Karl XII:s torg ogillades af friherre R. Cederström och hr (D. G. Bildt. Det i sig sjelf vackra Karl XII:s tog beskref den senare talaren, hur det för närvarande omgafs af fula . environger, Jakobs skorsten icke förglömmandes. Grefve Lagerbjelke ansåg att det enda, som felades Stockholm, vore en promenadplats för mindre promenader. En sådan plats vore också för det uppväxande slägtet af stor vigt; derföre skulle der en parkanläggning särdeles passa. Diskussionen, som sedermera utspanns öfver detta ämne, intresserade vi8sserligen de respektive talarne sjelfva, -men: företedde föga intressant för den stora allmänheten. Resultatet af utskottets hemställan godkändes. Plenum fortsättes kl. 6. Prestestandet. Efter verkstäld protokollsjustering forstsattes föredragning af de tillfälliga anslagen under 8:de hufvudtiteln med 101:sta punkten, som godkändes, äfvensom. 102:dra. ; Till läroverket i Wexjö beviljades ytterligare 30,000 och till Wisby ytterligare 15,000 rdr för fullbordande af lärohusbygdnaderna. Förbehållet att statsverket icke må drabbas af skolhusens underhållskostnad motsades af prosten Söderberg, doktofF Gumielius biskop Butsch, prosten Malmstedt, biskop Annerstedt, prostarne .Gahne och Melander, Hvaremot doktor Sandberg yttrade, att Kalmar fått både bygga och underhålla sitt nedbrända skolhus dels med stiftets caduk-medel, dels. med ett lån på 25,000 rdr bko, som ännus icke kunnat till fullo betälas, utan att statsverket dertill bidragit det ållraminsta, hvadan honom, syntes att, när stora ahslag blifvit bevilade till ifrågavarande städer, vilkoret måtte qvarstå, Kyrkoherden Sonden citerade föreskriften uti 1820 års skolordning, att städerna skola bygga och underhålla ärohusen. Och i denna åsigt instänide åtskilliga lelamöter. Förbehållet blef uteslutet. Till Nyköpings skolhusbygnad beviljades 21,123 rdr 50 öre efter någon diskussion. Till Uddevalla 20,000 samt till Göteborg 150,000 rdr. Under diskussionen om det sistnämda anslaget rttrade7sig doktor Säre och antydde den betänkliga äg, som nu beträdes, att på statsverkets bekostnad våde bygga och underhålla läroverkshusen, och ville leremot inlägga sin reservation. Biskop Annerstedt ansåg det omtvistade vilkoret cke vara förbindande, men trodde dock att det borle borttagas. Biskop Björck yttrade sig i samma syftning. Prosten Almqvist tvekade att bevilja det stora anlaget af. 150,000 rdr till det rika samhället GötoNN aDoktorernå Sandberg och Nordlander m. fl Doktor Gumelus fann väl anslaget till Götebor, ikliga bidrag, ÅR frikostiga samhälle dertill gifver ;. Ville i i D i lopp, vore otillräckligt. likväl bifalla, Ett mindre yrkoherden Otterström S kolmus blifvit . bygdt och uttilgade re a hokostaad kong på skuld:Hvad Göteborgs läroerksbygnad angår, tro: k ättas till 100,000 ram ns fhslaget kunna ned barr Carlson yrkade bifall till det föreslagna Biskoparne Björck och Ber. 5 ör -bifall till det högre anslaget, ; anförde Her pal eg ep bifölls det högre ane ja mo nej til iloret blef äfven der borttaget. I Bosna Och sil Motionerna i 105 och 106 punkterna voro af utottet afstyrkta. och detta afstyrkande godkändes. Emot anslag till en homöopatisk sjukvårdsanstalt I ti 107:de punkten uppträdde professor Lindgren både: red anledning af egen erfarenhöt och å sunda för-) uftets vägnar, och ansåg att om också någon saning låge i dessa försök, deruti ingick charlataneri emte vidskepelseoch den mäktiga, tron på det unerbara. Talaren anförde dessutom flera andra skäl mot förslaget och afstyrkte detsamma. Prosten Mesn och flere instämde. PVracten Sahenm ALL. 2 RR RN