Aftonbladet – 23 november 1857, sida 3

position till löneförbättring åt lärare vid vissa stadsO pedagogier, utom i följande afseenden; för hvardera af I , skolorna i Hudiksvall och Helsingborg bestämdes 14. .ektor och 7 kolleger, i stället för I rektor och 51: kolleger, som utskottet föreslagit. och för dem i Wim-4 3 nerby och Filipstad 1. rektor och 2 kolleger, som utS skottet tillstyrkt: t S DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adoln. Statsutskottets utlåtande n:o 148, om åttonde hufvudtiteln, förekom till fortsatt öfverläggning från den ounkt, som rörer förslaget att aflöningsstaterna för ;lementarläroverken skulle definitivt fastställas. Dera punkt bifölls. e Hr F. A. Cederschiölds motion, om ett årligt anslag af 6000 rår för inrättandet af en normalskola i Stockholm, hade utskottet afslägit. Motionärer, un3 lerstödd af hrr Liljeköök, D. G. Bildt och friherre 2. Cederstrim, föreslog en underdånig skrifvelse tif! Kongl. Majt om utarbetande till nästa riksdag af ett P förslag i afseende på qvinnans uppfostran med särskilt afseende på hennes bildande till lärärinna. J Ståndet afslog utskottets framställning och bifouli den underdåniga skrifvelsen. Anslaget till gymnastiska centralinstitutet bifölls med det tillägg, att en underdånig skrifvelse skulle aflåtas med anhållan att ett förslag tillöfverstyrelse Jör dettå verk skulle förgläggas nästariksdag. Detta tillägg förordades åf hrr Liljehöök och G. Cederschiöld. Förslaget till lönestat för kongl. sundhetskollegium och medieinalstaten gillades med undantag af att lönerna. Köjdes för ordföranden till 7000 rår och för ombudsmannen till 2500 rdr. Detta resultat för omdudsmannen vanns först genom votering med 31 röc ster mot 11, Anslaget till Karolinska mediko-kirurgiska institutet bifölls, dock höjdes lönen åt läraren för barnmorskeelbverna till 3000 rdr. Äfven lemnades ett särskilt arfvode af 500 rdr åt artis obstetricie adjunkten.; Dessutom beslöts att denne äfvensom adjunkterna i anatomi 14. m. skulle blifva ordinarie. Anslagssumman till ortopediska institutet rönte icke ksamma gynsamrha öde, som de flesta öfriga summörna. På frih. Sfjernstedts erinran om den hotande statsbristen nedsattes detta anslag till 3750 rdr från 8250, som utskottet föreslagit. Ingen talare uppträdde för institutet. Anslaget till akademien för de fria konsterna bifölls med borttagande på frik. R. Cederströms hemställan af orden si fåderneslandet bosatta, ur den punkt; som föreslår 6000 rdr till inköp af svenska konstnärers arbeten. Utskottets hemställan, i afseende på institutet för blinda och döfstumria, om en förhöjning i dess anslag vill 45,000 rdr årligen, godkändes. Hr F. A. Cederschiöld yttrade en önskan om förhöjning af de vid institutet åanstälde lärares och lärarinnors aflöning, men då grefve Lagerbjelke invände att genom det beviljade förhöjda anslaget denna afsigt kunde vinnäs, gjörde den förre icke något vidare: yrkande. Till resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande har utskottet -föreslagit 10,000 rdr bko. Frih. Klialkowström yrkade att 25,000 rdr rmt skulle användas till ett så vigtigt ändamål, synnerligast då man bortplottrat många summor till åtskilligt af vida mindre Vigt. : Grefyve? Lagebtbjelke, frit. R. Cedefström och ht af Edholm funno icke lämpligt, att äu höja anslaget då K. M:t icke begärt högre och-dessatom anslag härtill äfven funnes .på extra ordinarie statsregleringen. Utskottets förslag godkändes. De anslag, som på förmiddagen blifvit afgjorda, åra till: folkskolorna, gymnastiska centrälinstltutet, kongl. undhetskollegium med medicinalstaten, karolinska medikokirurgiska institutet, barnbördshusen, ortopediska institutet, veterinärinrättningarne, vetenskapsåkadenien, tiiterhets-, historieoch antiqvitetsakademien, akademien för le frid konsterna, musikaliska akademien, näturhistöriska viksmuseum, m. m. till -och; med punkten angående ndeld spanmål åt presterskapet och Kyrkornd i Blekinge, Göteborgs och Bohus län. Plenum fortsättes kl. 6 Prestestandet. Föredragningen-af-8:de hufvudtiteln fortsattes med rektorslönerna vid lägre läroverk sid. 51. Härvid ville prosten Wåhlande? m. fl. att de vid läroverk med 7 kolleger skulle erhålla 3500 rdr. Kyrkoherden Otterttröm ville hafva rektorslönen till 3000 rdr, der 5 kolleger eller flöre finnas. Biskop Annerstedt och prof. Jarlson yrkade bifall med den förändring, att rektoser vid läroverk med 1 kollega måtte efter 15 års eristgöring tpphöjas till en lön af 2500 rdr. Flere nstämde. Punkten bifölls med de här yskade för indtingar. Vilkoret a bifölls utan diskussion. Domarosten Knös erinrade, att läräreprebendens borttasande står icke i öfverensstämmelse med vår konsistorialförfattning, utan yrkade afslag på vilkoret b). iskop Bergman instämde. Biskop Annerstedt yttrade g i samma syftning och erinrade att han reserveråt i utskottet. Prosten Håhl ville deremot skilja alla wärareplatser vid lementarläroverken ifrån innehaf-ande af prebende-pastorat, och ansåg en reorganisaion af. konsistorial-styrelsen vara länge af behofvet våkallad. Lektor Sonden, prof. Carlson, doktor Gumaelius och loktor Sandberg yttrade sinsemellan något skiljaktiga isigter om stiftstyrelsens sammansättning, men yrsade alla att utskottets förslag måtte godkännäs och ndast teologielektorers prebende bibehållas. Prosten randgreh, kyrkoherden Schönbeck m. fl. instämde. Prosten Melander instämde med domprosten Knös ch ville att assessores consistorii skulle hafva pre endepastorater, samt afslog punkten. Prosten Tellbom hade hört åsigter uttalade som örundråde honom på detta rum, enär de tydligen stode i strid med presteståndets privilegier, som på srund af 114 regeringsformen borde särskilt af ;resteståndet vördas, och yrkade afsläg. Kyrkoöherlen Otterström förundrade sig deremot öfver den öregäende talarens framställning, och trodde, det nan borde snarare se på kyrkan än på de lektorer, som, fu innehafva prebenden, och yrkade prebendeväsendets. upphörande, Kyrkoherden Schönbeck instämde. Prosten Wåklander yttrade sig i öfystensstämmelse med professor Carlson och doktor Cd ljus. Biop ville al att teologie örer skulle upphöra att vara kyrkoherdar; och ansåg a det ot befäkondet så starkt accentuerade v borde mildare uttryckas. : Genom votering afgjordes, med: 27-ja möt. 21 nej, att köntraproposition skulle! ställas på afslag, och i: hufvudveteringen: bifölls det föreslagna vilkoret med 30 ja mot 17 nej. Prosten Tellbom, biskop Annerstedt; domprosten Björling, professor Lindgren, domprosten Bring m. fl. reserverade sig. Vilkoret ce bifölls utan diskussion, att lönen skulle utgå efter 10-årig medelmärkegång. Lönen till gymiödstiklärare; lärare i musik och sång samt teckning bifölls: Vid frågan om nya :blementårskolan anmärkte prosten Tellbom och kyrkoherden Otserström, att den borde organiseras med 1 rektor och 3 adjunkter, såsom andra dylika läroverk. Doktorerna Nordlander och: Gumelius samt prof. Carlson förordade utsköttets förslag, som också bifölls. Reservationsanslag, 4000 rdr, till fördelning åt bibliotekariernavid högre. elementarläroverken, bifölls; åfvensom skrifvelsen om förslag till bildningsanstalter för lärare. Prosten Runsten yrkade i denna punkt den förändring, att rikets ständer måtte af K. M:t begäranådigt förslag till upprättande af särskilta lärdomsskolor, en i hvarje stift, för bildande af både skolornas och församlingarnes blifvande lärare och åf statens vlifvande-embetsoch tjenstemat. 8 ferm insafgiften skall användas till böcker och öfrig undervisningsmateriel godkändes, äfvensom de 39,000 rdr utsköttet föreslagit till bristens llkade beviljades, Samt att lönnetatinn åt or Hrdverkeh Svtille cc rm (DE HM KD KID FF mm -— OO HA a TT GÖ AU mm ct INA MK ot fn mm NR KN AM VR Ph om Dn f s 8 S DT OY