Aftonbladet – 21 november 1857, sida 2

RIKSDAGEN. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet och Adeln. Föredragningen af statsutskottets utlåtande n:r 148, om åttonde hufvudtiteln, fortsattes. från den 27:de punkten, om ett anslag af 1500 rdr åt en lärare uti sinnessjukdomars behandling m. m., hvilken bifölls. Utskottets afslag uti 28:de punkten å väckt motion om 8000 rår till 4 adjunktslöner vid Upsala och Lunds universitet framkallade en längre diskussion. H. exc. grefve G. A. Spårre förördåde nödvändigheten af det ifrågavarande löneanslaget, mot hvilket utskottet icke kunnat anföra andra skäl, in som just bevisade behöfvet af detsamma. Hr D. G: Bildt påpekade faran åf att ytterligare öka den stätsbrist uti ordinarie statsregleringen, som redan uppstått derigenom, att stånden ökat de af utskottet tillstyrkta summorna. Den beräkning man gjort öfver flera af de blifvande inkomsttitlarne, såsom tulluppbörden, torde också icke vara så tillförlitlig, om man toge i betraktande handelsverldens kritiska ställning för det närvarande. Man hade således brist, . men icke öfrskott, såsom förut, att påräkna. I samma: syftg som grefve Sparre yttrade sig hr G. Cederschiöld, erre R. Cederström, hr Olivecrona, grefvarne Björnjerna och E. Sparre, samt hr W. Tham. Man anrde å denna sida, att det spöke, som nu framtrol-, lades under namn af statsbrist, icke vore så farligt som man ville låta påskina, då kalkylerna icke voro och icke kunde vara fullt tillförlitliga. Äfven ville det synas besynnerligt, såsom grefve Björnstjerna yttrade, att man nu först vid åttonde hufvudtiteln calade om den hotande statsbristen. När utskottet beviljat så stora anslag till andra ändamål, hade man icke skäl att i en sådan småsak, hvilken likvär vore af så stor vigt för universitetet, då derigenom unge vetenskapsmän kunde fästas vid detsamma, visa sin sparsamhet. Det syntes såsom utskottets homöopatiska åsigter yttrat sig äfven i detta fall, men det vore bättre för det allmänna och enskilta, om homöopatien qvittades mot adjuuktslönerna. I likhet med grefve Lagerbjelke försvarade ledamöterna af statsutskottet hrr Bildt, Liljehöök och Montgomery äfvensom grefve Liljencrantz utskottets hemställan. Det enda skäl, som af dessa talare åberopades, var statsbristen,, och att man gerna kunde dröja till nästa riksdag med att lemna anslag till adjunktslönerna, till hvilka under tiden K. M:t af möjligen blifvande öfverskott för elementarläroverken skulle kunna anordna medel. Först vid den sjette hufvudtiteln hade, enligt hr Montgomery, genom att stånden öfverskridit de af utskottet vuppgifnaanslagssummorna, en brist börjat, som nu vid den åt. tonde af hufvudtitlarne blifvit. ännu större: Grefve Liljenerantz framstälde åtskilliga funderingår öfver ständernas alltför stora håg att regera och ingripa i de åtgärder, som egentligen borde tillhöra regeringen; dessutom erinrade han, att, fastän, såsom ordspråket säger, vanan blir andra naturn, bankrutt så väl för staten som den enskilte vore en betänklig sak. Genom votering gillades utskottets afslag med 35 röster mot 28. De återstående punkterna rörande universiteten biföllos. Frågan om anslag för elementarläroverken förekom derefter, och bifölls utskottets hemställan, utom i afseende på den åt adjunkter och kolleger föreslagna högsta lönegraden af 2500 rdr, hvilken ståndet beslöt skola utgå; äfvenså ökades det antallärare, som utskottet föreslagit för Falu skola; från 5sadjunkter till 8. Hrr G. Cederschiöld och W. Tham samt frih. R. Ceerström talade för bifall till den högre lönegraden ör adjunkterna af 23500 rdr. Mången duglig och i den lägre skolafdelningen förträfflig lärare skulle derigenom förmås att qvarstanna utan att behöfva för åtnjutande af en högre lön öfvergifva den. verksamhetssfer, för hvilken han bäst passnde. Huäremot invändes af hr Printzensköld, som dock egentligen fästade sig vid den omständigheten, att enligt hans. iörmenaude en subordinerad tjensteman skulle erhålla högre lön än hans förmän, hvilket vore alldeles olämpligt. Grefve Lanerbjelke, hrr Liljehöök och Bildt: att meningen icke vore att adjunkterna skulle tortfarande tjenstgöra såsom sådana, ttan att de i män af sin duglighet skulle avancera till lektorer, och att man icke för en eller annan tilllektor odugig adjuukt borde bibehålla denna högre lönegrad. Grefve Mörner upplyste, att hvad hr Tham under diskussionen anfört, eller att docenterna vid akade mien skulle borttaga för adjunkterna alla lektorsplatser, icke vore att befara, då motsatsen afsågs med det nya förslaget. 1 För nödvändigheten att öka lärareantaletför Fahlu skola till det minimiantal af 12, som utskottet antagit, yttrade sig hrr G. Cederschiöld och D. G, Bildt. Den lönestat för de högre elementarläroverken, hvilken utskottet enligt meddelad tabell uppstält, blef godkänd efter någon diskussion. Hr 6. Cederschiöld, som icke kunde finna någon ledande princip ligga tilk grund för bestämmandet af lektorernas antal i förhållande till adjunkternas vid de olika läroverken, yrkade att de uppgifna summorna skulle ställas till K. Maj:ts disposition att fördelas mellan de särskilta läroverken. Grefve Mörner delade denna åsigt, då en revision af skolstadgan biitvit af stånden begärd, Grefve Lagerbjelke och hr Liljeköök redogjorde för den grund utskottet följt i sina beräkningar af lärarneg antal, och då efter dessa grunder anslagssummeorna blifvit beräknade, skulle det vara besynnerligt, om ständerna förklarade att K. Maj:t icke borde fästa något afseende vid dessa grunder. Pen sista och lifligaste striden, hvarigenom plenum utdrogs ända till kl. half 12 På natten, fördes mellan Malmöoch Kristianstadspartierna, af hvilka det förra ville enligt utskottets förslag hafva ett högre elementarläroverk i Malmö, oi och det senare enligt deu. kongl. propositionen ett sådant i Kristianstad. Grefve Lagerbjelke wm. fl. förde utskottets talan, hvaremot grefve Liljencråntz m. fl. kämpade för Kristianstad. Sedan den senare begärt votering, segrade Malmö med 20 röster mot-9.I nästa plenum hörjar föredragningen med lägre etementarläroverk.s Prestestandet. . Föredragningen af statsutskottets utlåtände-n:r 148; om åttonde hufvudtitela, fortsattes från öchmed det moment af 32 punkten, hvariutskottet Föreslår att med re: torsbefattningen vid högre elementarläro.? verk icke må förenas ;jinvehafvandet af Erebend Detta moment afslogs på yrkande af kyrkoherden Sönden, domprosten: Björling, doktor -Gumeliuz samt prostarne Melander, Håll och Lagergreo, Biskop Butseh önskade återremiss för-att få best ämdt uttryckt, att här med prebende menas endast prebendepastorat, ej prebende-kemman. Kyrkoherde n Otterström yttrade sin glädje deröfver; att kyrkanej-hädanefter skal blifva en brödbod för. uthungr ade skollärare. Följande moment om amernas he för de särskilta tjenstegraderna vid e öl3 utan diskussion. lement? rjäroverken bifölls Då derefter förekom atskottel.s förslag, . att lärare efter 5 års tjenstgöring, räknadt ifrån året näst efter