Aftonbladet – 20 november 1857, sida 3

ifslaget. —— (Insändt.) Det högre läroverket i Norrbotten. Anmärkningar med anledning af statsutskottets betänkande om: regleringen af elementarläroverken. Först påstår utskottet, att K. M:t föreslagit Piteå skolas utvidgning till ett högre läroverk, men förtiger att Luleå var alternativt omnämt i statsrådsprookollet. Utskottet inlåter sig emellertid på att fälla itslag dessa: platser emellan; men har på god tro antagit till motivering innehållet af en ryktbar vorden tryckt promemoria, hvilken stiftets eforus på god tro underskrifvit. Utskottet har med stöd af de skäl, att IWesterbotten, såsom en folkrikare och relativt mer odlad provins, borde framför Norrbotten ifrågakomma till åtnjutande 4f ett fullständigt läroverk, förordat inrättandet af ett sådant i Umeå (residensstaden i länet). Häremot skulle kunna anmärkas, att Norrbotten, såsom en vida större provins än Westerbotten, med 20 föga mindre befolkning, spridd på en vidsträcktare yta och längst bort ifrån stiftsstaden Hernösand, bort framför Westerbotten komma: i åtnjutande af ett fullständigt läroverk. Vi tro, att denna deduktion skulle hafva tagit sig bättre ut i ett rikets ständers beslut, att nemligen främst egna omsorg åt de vanlottade. Men lät vara att utskottet, på sätt ofvan anfördes, grundade ett fullständigt läroverk i Umeå på den provinsens (länets) hela areal och folknummer, så väcker det desto större förvåning att utskottet trax derpå företager sig att räkna ihop norra deen af Westerbotten med södra delem ar Norfbotten. JP att åf barmhertighet bilda ett högre läroverkslistrikt åt Piteå stad. Utskottet yttrar nemligen, vatt folkmängden i Piteå stadsoch landsförsamlingar amt i de söder och vester om denna stad belägna törsamlingar, hvarifrån lärjungar besöka Piteå skola. itgör 36,269 personer,, Der lånade utskottet ifrån Westerbotten icke mindre än 23,000 personer, cirkz :del af den provinsens folknummer, hvilka nyss förui sjort tjenst åt Umeå. Många lärjungar synas icke womma ifrån de vester och söder om Piteå belägna ocknar (hvilka alla höra till Westerbotten), utan nålla sig -sannnolikt redan nu till Umeå skola, hvilset visar sig deraf, att i Umeå äro 100 lärjungar mot 40 i Piteå, oaktadt blott en lärare mer å förra stället. Att utskottet kunnat så förfara, strider emot utkottets uttryckliga försäkran, att utskottet icke kunnat förbise vigten deraf, att äfven åt läroverker Norrbotten -gifves en större omfattning.. För ati indsvika residensstaden Luleå, med ett för provinser i sin helhet gynsamt läge, råkade utskottet äfver itt acceptera följande stora oriktighet: (N. B. hemad på god tro utur den meranämde P. M.) att folkaummern i Luleå stads och landsförsamlingar sam se norr och vester. om Iadeå belägna församlingar ut sör blott 23,320 personer. Under denna rubrik skull ock rätteligen stå siffran 47,000, och ifall mån vå sar räkna Piteå stads och landsförsamlingar till Norr3otten, och intaga församlingarne härmast söder Om residensstaden, så blir numerären öfver 60,000 såsom distrikt åt ett högre läroverk i Luleå. Då folkökaingen i länet stigit med 1000 personer årligen ifrån år 1821, så inses huru illa det vore att missplacer: att högre läroverk derstädes -— en anstalt för århundraden: Vidare har utskottet utur P. M. afskrifvit, att petvition i förtiden varit gjord af alla länets kommuner om Piteå skolas utvidgning. Ja behofvet af ett högre läroverk har ofta skaffat sig luft; men Norrbotiens inbyggare hafva inga obilliga anspråk. De kunde den tiden icke tänka att konsistorium i Hernösand skulle släppa ett högre läroverk sig så nära inpå lif vet som i Umeå, afsägo fördenskull möjligheten att båda provinsernas (Westerbottens och Norrbottens auspråk borde, för bättre framgångs skull, då inskränkas till ett gemensamt högre läroverk, och. för ien händelsen var Piteå, såsom beläget på gränser och länsresidens, lämplig plats. Uti petitionen från Luleå angafs denna äsigt, med tillägg att om fråzan betraktades länsvis och med afseende på ett framjda läroverk i Umeå, så vore Piteå olämpligt. Ibland mängden af oriktiga uppgifter i P. Mhar utskottet föröfrigt accepterat följande: nattPiceå stad redan eger ett rymligt skolhus, hvilket, i händelse af skolans utvidgning, ej erfordrar någon tillbygnad, hvaremot skölhuset i Luleå, i dylikt fall. måste helt och hållet nybyggas.. Häremot är upptyst, att skolhuset i Piteå är mindre än det i Luleå, det förra innehåller 8 rum utan tomt eiler uthus och det senare 11 jemte tomt och uthus. Båda äro i godt stånd och skilnaden i deras tillkomst lär vara att Piteå bygt med statsmedel, men Tuleå på egen bekostnad. Att 8 röm är för litet till rektorsvoställe och lokal för undervisningen i ett högre läroverk hade boråt falla utskottet i: tankarne; helst eforus uti sin P. M, antydt behofvet af tillbygnad och dertill uppgifvit en På annan plats belägen tomt, bvarifrån det fordna residenshuset är bortritvet. Af hvilka medel adyokaturen för Piteå sig betjenat, kan synas af sid, 4 och 5 till.den ryktbara P. M. Vi hänvisa till bilagorna i en af länets höfding atfärdad P-M; och tillägga endast att de förres ut sifyåre är hemma i Piteå. . Såsom någdt eget må anmärkas, att statsutskottet låtit trycka de här ofvan gränskade motiver, men slömt att ändra afdelningens motsatta beslut, hvarisenom ödet villepå-ett-särskilt sätt Fåsta riksstånlens uppmärksamhet på denna fråga. Naturligtvis san ett expeditionsfel lätt inträffa och rättas; men här kan likväl med all rät: och sanning påstås: utslaget kort bör ligga semkstssotsdsstn