RIKSDAG DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Till suppleanter uti förstärkt statsutskott utsågos följande: frib. R. Cederström, hr F. Braunerhjelm, grefve H. C. Taube, hrr O. M. Björnstjerna, J. F. Aminoff, och H. Rosensvärd. Valet afbröts ett ögonblick genom en deputation från bondeståndet, hvilken kom iör sent vid förra plenum, för at inbjuda ridderskapet och adeln att biträda bondeståndets beslut i afseende på voteringspropositioner i förstärkt statsutskott, hvarigenom ett stånds mening icke skulle såsom nu under vissasförhållanden undertryckas. Inbjudningen begärdes på bordet. Sedermera företogs till behandling statsutskottets utlåtande n:o 148, om utgifterna under åttonde hufvudtiteln. I enlighet med Kongl. Maj:ts proposition höjdes lönerna för expeditionssekreterare till 4500 rår, (på förslag af grefve Lagerbjelke), för riksarkivarier ill 5000 rår (på begäran af grefve E. Sparre), för professorerna vid de verldsliga fakulteterna i Upsala och Lund samt för bibliotekarien och. akademieräntmästaren i Upsala till 4500 rdr; för de åtta äldsta adjunkterna vid universitetet till 2500 rdr, och för de yngre till 2000 rdr; för de nya professionerna uti medicin och de nordiska språken till 4500 rdr. Diskussionen börjades först vid anslagen åt kongl. siblioteket,. då frih, 2. Cederström yrkade ätt bibliotekariens och vice bibliotekariens löner skulle höjas enligt den kongl. propositionen. Hr Koch understödde detta förslag, men grefve Lagerbjelke ansåg det riktigt, då bibliotekariens lön i Upsala icke blifvit öreslagen till högre belopp än 4000 rdr. Utskottet: rörslag godkändes. SR i I afseende på universiteten och deras anslag talade h. excellens grefve Sparre för de åsigter, hvilka sedermera vid votering segrade med 32 röster mot 22. och hvarigenom professorernas samt akademiräntmästarens och bibliotekariens löner bestämdes till 450 rår. I.följd af detta besluts medgåfvos äfven de andra förhöjningarne, som grefve Sparre äskat, utar motstånd, om man vndantager frågan rörande inrät tandet af tvenne professioner i nyeuropeisk lingnistik och litteratnr vid hyartde a universitetet, Er Printzensköld ansåg dessa nya .embeten, i namn af då åsigter han tillhörde, såsom andeles obehöfliga, och det så mycket mer, som enligt hyad från statsutskottet uppgifvits en icke obetydlig sta brist redan förefunnes, HrOlivecrona försökte att vis: hr Printzensköld skilnaden emellan estetik och modern linguistik. Grefvarne Björnstjernä, G. A. Sparre och irib. RB. Cederström talade för behofvetaf dessa lärostolar. Sedan diskussionen förklarats slutad och ord