Aftonbladet – 19 november 1857, sida 2

nom, och kans förutsägelser, härutinnan ha redan blifvit ar händelsefiia bekräftade. Sedan vidare förslaget om qvinnans myndighet och några andra af. de vigtigare frågorna blifvit omförmilda; öfvergår författaren till det norska storthinget; meddelar ett utdrag af tröntalet vid dess öppnarde del framhäfver isynnerhet .de önskningar som derr uttalas, om ett intimare. närmande emellan de båda folken önskningar; livilkas förverklisände för denna gäng strandade mot störthingsmajoritetens motstånd. Slutligen meddelas åtskilliga statistiska uppgifter i afseende på de högre embetsmännens aflöning och folkmängdel i Svetge 1855; äfvensom några uppgifter angående den intellektuella ferkäomneten här i landet och i Norge under det sista året, dervid de, vigtigaste utkomna arbetena af histotiskt och socialt inhehåll omförnälas, och afslutas derpå artikeln om SVetge öch Norge med dessa ord: Man finner således; att: Sverge och Norge, lugna under detta: år efter de farhågor och förhoppningar, som orientaliska kriget kunnat i dessa länder uppväcka, icke uraktlålit att begagna denna tid af lugn och välmåga för att pröfva inre och 80oc alä frågor. Sverge i symerhet står icke efter Duropas öfriga nationer, äfven de verksammaste, i hvad som röret dessa vigtiga och fruktbärande spekulationer, och det låter de praktiska försöken och experimenter gå i bredd med dem: På samma gång; soi under den förfärliga hungersnöden förliden vitter i Lappland och i Norrland, den allmänna och enskilta välgörenheten fördubblades, försökte man i Stockholm öch Göteborg, getibni organiserandet al offentliga kök i likhet med det Egestorffska i Hmnover, att kämpa mot lifsmedlens dyrhet. En välgörenhetskongress församlades i Stockholm under denna sommar, och nordens utmärktaste mön tppträdde der att diskutera vår tids stora problem, lefnadskostnadens minskning. Om man erinrar sig, att detta samma land icke står tillbaka i afseende på industriella upptäckter, att det här att framtc uppfinnare sådana som firr Scheutz, dem mar har att tacka för den vid 1855 års expositior prisbelönta räknemaskinen, skall man öfver tvga sig, att nordens folk i alla afseender försvara sin plats inom den europeiska famil. jen; och vi skulle säga detta utan någon in skränkning 1 afseende på norden i sin helhet funnes icke den olycksaliga oreda, hvari poli tiken ännu qvarhåller Danmark.