Aftonbladet – 17 november 1857, sida 1

komma att lida. deraf mest, ty till något allvarsammare resultat än en kurtis, för att bruka hefr åldermannens eget uttryck, -skulle deras bekatitskap icke kunna leda. Icke derföre just, att han är adelsman, hvilket herr åldermannen synes föreställa sig såsom ett hinder, utan fastmera derföre att han, oaktadt sitt goda hufvud och sitt goda hjerta — ty, ehuru hans far, vill jag icke neka att han i det.afseendet är lyckligt begåfvad — dock är svag och såsom alla svaga något karakterslös, hvilket han bevisat derigenoms, att han icke kunnat förmå sig att taga en länge tilltänkt examen. Fastän han nu är mycket betagen i mamsell Augusta — böjelsen synes mig varmare än herrskapet kanske tror; det har. han anförtrott. sin. mor, som han visar mycken ömhet och förtroende — så litar jag dock icke .på: varaktigheten -af denna böjelse. Ännu en gång, med den fullkomligaste uppriktighet sagdt, det är mindre för hans skull jag. är obelåten med den bekantskap de unga med hvarandra gjort, än för hennes skull, som är bättre än han, och jag förklarar ärligt, att, vore han en mera stadgad ung man a chans är, en yngling, som visste hvad han ville; som: egde stadga. och uthållighet, och motsvarade hon, under sådan förutsättning, hans böjelse; så skulle ej jag, och säkert. e) heller min hustru, bafva något deremot. Men han är dertill ännu alltför litet stadgad och efterrättlig, om han också framdeles kan blifva t.. Således måste vi på: ett eller annat sätt ilja dem från hvarandra.s Jäg hör med hugnad och förnöjelse hvad herr presidenten behagat yttra, och-är innerligen glad tfver, att intet missnöje vändt sig emot oss, föräldrar, och att, än mindre, herr presidenten tror att. vi, hustru min och-jag, af borgarefåtänga tillstält den samvaro dem emellan, som pu egt rum.c