Aftonbladet – 13 november 1857, sida 1

ivarje dag bringar! oss Hemligen underrättel-; er om en ytterligare stegring i priset å penr vingar, öm nya fallissementer, om en Allkma stbredd panisk förskräckelse. Visst är åtvinstdrio; att mån än sett blott de första stadiermå 7 af krisens inflytande på industricn, varupriseraa och arbetslönerna; och att det umuw jär? omöjligt att förutse; och förutsiga huru längt dess verkningar i desså hänseenlen skola sträcka sig : I afseöndes pårde otsaker, som? framkallat lenna! kris; är man i allmänhet temiligen ensö, och eh blick tillbaka på den: senaste tidens händelser visar, att man sedan flera år till baka Med brådstörtad fart röisat fram mot den fgrundy4 kvilken: man nu ändtligen? fallit. — 1848 års rtevolåtioner hade åtminstone 1 ät skilliga af Europas länder försett ögonblick hotat egendomen; hotåtlatt ortstörta de näturliga och från föreställningen om ett ordnadt7 örålnir oskiljaktliga begre omsvegatfi derättenis Men knapt voro socialisterocH konimunister uti blodiga strider besegrade, förrän man, ii glädjen öfver den: öfverståndha: farån, hängaf sig Våt det mest obegränsade förtroende still den: återstälda ordningens varaktighet.: De7ett ögonblick: gömdä!skäpifalerna började åter söka sig ut ibaffärs-o7 fifvet; öch planer utkastades tillzen -bändlighet af företag och anläggningar: Men detta för dem industriella utvecklingen,för Ufrämsjandet-af-hationernas välstånd? ock blomstring Fed Rn så välgörande verksatmhetsbegär blef sträxte från början genom ferahånda jer omständigbeter fördt påafvägars jen på börserna noterade: kursen jå stätspap per del aktier hade blifvit ansedd ssåsomsen mätare på välmågani och belåtenbeten: i staterna; Det låg alltså ide maktegandesintresse Att klrsen skulle drifvas app, och för atternå detta, resultat, för-att-skåpa ett bländsken af allmän Vvälmåga och på samma gång : syssels sätta! den allmänna -uppmärkbamheteni!och vändå folkens håg från politiken; upprfåuntra? des,påcallt:sätt spekulationens tills) den!slutligeri öfvergick til detta ohejdade raseri: som man junder några år bevittnat. Exemplet af några på aktieoch fondspekulationer hastigt vunna enorma fortyner inlockade allt flera och: flera i hvirfveln och bidrog att stegrä yrseln. Signalen till alltodettautgick visserligen från) Frankrike, Menssmittan spridde sig: snart. äfvep-till andra länders Meh just under det kallät till lif; utbröt orientaliska Pen-. ningar behöfdes; till. krigföring öch rustningar. De esta europeiska maktet uppträdde si-pehningemarknader: såsom lånesökande; och ofantliga i kapitaler dragos-från! de industriella företagen.! Manslyckades emellertidiuppravnane förtroendet inomsaffärsverlden: så dänge me fortfor; och.sdet! varsåledes NN si slutet -skulle gifva sens nyimpuls åt spekulationernas De planer och företag, som förut varit påtänkta, hadev varit: blott:en barnlek .moti dem .soms nu bragtes: åbane.: Banker och! kreditinrättningary grundade på fabelak tiga: soummor, uppstegos-som svarbpar i hvarj vrå iaf Europa, jernvägsföretag sochs anlägga i: gar beslötosy gåenderlöstipå bundradetals mil. HionersOch förallt dettautsläpptesaktierimark:; iaden. Ställningen bade dock redan börjatblifvarganska: -betänkhig,..och franska: regeringen-t. ex. som så-verksamt. bidragit att: framkalla spekulationsraseriet, , måste .nu försöka att hejda. .detsanima.;. Man vägrade :koncessioner på en mängd projekterade nya företag. ioch vidtog åtskilliga andra åtgärder föratt hindra tillkomsten och utgifvandetaf nya värdepapper, på det de icke skulle än ytterligare medtaga de redån hårdt anlitade kapitaltillgångarne. Det fär: dock. redan; för, sent. .. Vid hvarje ny Ji-. I jvidationstermin ; blef. svårigheten för spekulanterna. . att. honorera sina förbindelser :allt större, och bankrutterna blefvo allt talrikare; Emellertid skulle efter hand nya inbetalningar verkställas å den ofahtliga massan af utgifna aktier, under det på samma gång utförseln af silfver till. .Ostindien; och Kina oupphörligenökades; Penningar blefvo allt mer öch mer ägare och de olika slagen af värdet örjade visa en äfgjord tendens ll allandes Por Ställningen, ,-sålunda undergräfd, behöfde I blött .en-enda stöt för att en: katastrof skulle inträffa. Signaler till -katastrofen blefvo uppTfort i Indien och krisen i Amerika. 7 Det amerikanska krisen, som påskyndade utbrottet af den europeiska, har År Hufvuda .del samma, orsaker, som. denna . gistnärt. a:; ett ee FR PE ER oa sorh inledt en. massa. storartade före ilka medr tagit större föpitlällgängar än han eln, nä;ringarne och rörelsen i öfrigt kunnat på en gång Umbära! Dertill körmef Sett i hög gråd lutsträckt utborgningssystem, som onaturligt uppdrifvit konsumtionen. Kustlandets köpsiän Å ha borgat ut vator till händlåndena7 i det infe Tlandet; i vestern; dessa åter ha borgat åt sine : kunder, landtmännen. Men nu föllöjordbra: kets älster i väfde, penningarhe voro genom storartåde spekulätioner dragna ur rörelsen, och Vesterns farmers kunde icke betala. Hanälanden i det inre måste mankera sin för? dringsegare i Newyork; i Boston, i Filadelfia; dentie åter, för att honorera sina förbindelseri Europa; måste till hyad -pris soni helst afyttra sina värör, sina värdepapper. Härigenom ytterligare ökad penningeefterfrågan, stegrad ränta,prisfall å alla varor och valutor samt slutligen — kris, medåtföljande bankrutter, arbetsinsfällelseoch arbetslöshet. s Men nu är den amerikanska affärsverlden dgenom tusende band förenad med deneuröpeiska, särdeles den engelska. England af. sätter enansenlig del-af sina produkter i Amerika, engelska köpmän lemna förskotter ; I och försträckningar åt de amerikanska, engelskä kapitälister ha aktier i de störa amerikanska företagen, efter HYRA man tror till belopp af närmare 100. milliöner . Hvad var då naturligare än att den amerikanska 1å krisen örohblickligen återverkade på den sv er Ett mängd fabriköf, som ar vå verksamheten.