samt eller gemensamt med andra utskott, och inger enda blifvit eller sannolikt blifver utan resultat. Jag vågar uttala den mening. att vid få pationalrepresennänga lag ve len ; m äde gatt igenom. M , Hvad slutligen angår mina åsigter i lagstiftning: väg, så äro de ej förändrade. Att metoden af partiella förbättringar medförer svårigheter, har jag aldrig varit okunnig om, men svårigheter-hafvå aldrig afskräckt mig, och vore de ännu större, de hafva måstsöfvervinnas;-då-erfarenheten-visat att Jagreformen ej kumnat åstadkommas på annat. sätt. . Förtjensten att hafva visat möjligheten att beträda denna bana tillkommer obestridligen 1853 —1854 års lagutskott, och. att på densamma hafva fortsatt, den nuvarande ministeren och denna riksdags lagutskoit. De ganska stora och genomgripande förändringar, som skett af lagberedningens förslag, så väl inom regeringen, som inom utskottet, ådagalägga också: behofvet af en omarbetning. af beredningens förslag, dh detta är hvad jag från mitt förstå uppträdande inom representationen yrkat. Eric Sparre. Det är:fullkomligt i: sin ordning satt, grefve Sparre, såsom. procarisi et focis, strider för lagutskottets sekreterare, hvilken han sjelf så väldeligen ;rekommenderat och .som städse inom utskottet varit hans högra hand. Vi befara likväl, att detta försvar kommer att anses temligen partiskt. För vår del hafva vi. aldrig bestridt, att den ifrågavarande tjenstemannen. eger .skriftställaretalang, och .vi erkänna gerna-att han ådagalagt denna i-en ganska ovanlig grad: GrefvesSparreskamet. ex. sjelf vitsorda, att denne sekreterare för utskottet någon gång:samla tvenne särskilta betänkanden; som.-stahnat i alldeles mötsatta tillstyrkanden; menihYilkasbegge Varit så förledande motiverade, attman.snart sagdt varit färdig kasta lottsomihvilket ;som, borde; antagas. I konseqvens härmed har: man också sett, att samme: lagutskottets ssekreterare,;somivid den ena oriksdagen -med-aHa-vältalighetensshjelpmedel afstyrkt -t. ex. stestamentfrihetens utvidgning, vid derpå följande riksdag kullkastat..sina egna fördna argumenter och bevisat. nyttan .och-behofvetäf den yrkade förändringen. . Att detta bevisar talang äro vi långt ifrånsatt jäfva; men. en. helt annan sak är omen ssådan talang är -gagnelig-och-bör användas i fråga om ett-så allvarsamt och maktpåliggande ämne rg ARA Det är jogg vi taga oss den friheten att vara af olika tanka med grefve igSparte. Vi föreställa. oss nemligen-att shotiveringen för eller mot en lag kan vara lika så eilkel och lättfattlig, så blottad på sofismer och advokatur som -imotiveringen-förshvarje annat förslag; och att den verkliga och gagnande skickligheten--hos -enförfattare.af.Jagar just ligger: 1-:denna--enkelhet.; -; Man släse: i detta hänseende: t. -ex. den-äldre-dagkomitsns .och jemvälrlagberedningenssmotiverssellers försatt specielt hålla 0ås-till lagutskottets betänkanden, dem, som afgåfvos vid 1828—1830 årens riksdag, då n. m. aflidne häradshöfding Hernblom vary utskottets. sekreterare. Beträffande grefvens anspråk på den förbättring omarbetningen äf lagen om förfalskning och bedrägeri skall hafva, vunnit genom kalfatringen i lagutskottet, så-bestrida vi detta, itrots deraf -att-konungensyngste rådgifvare på riddarhuset i ett: falls vilkorligeni medgaf detta,. sannolikt hufvudsakligen derföre, att nan hellre . ville antaga den af utskottet förändrade. lagen, hvilken i, det. hela stödde sig på samma princip: som regeringens, ängsatt möjligen genom en återremiss äfventyraatt alltsammans skulle förfalla. Hvad :hr grefven ordar om. lagutskottets verksamhet lemna vi fullkomligt sitt värde, om .neml. man vill lemna lagutskottet ensämt förtjensten. af de flera omfattande ärenden t. ex. skogslagstiftningen, stängselskyldigheten, hemmansklyfningen,; privatbankslagstiftningen m. fl.,.som blifvit af flera sammansatta utskott behandlade; . men. om än hr. grefve Sparre,.såsom : enligt matrikeln på: riddarhuset främst sittande, varit ordförande i alla dessa saåmmansatta utskott,. så lärer väl sådant icke kunna öfverflytta förtjensten af. deras. arbeten lönsamt på. hela lagutskottet, och detta desto indre, som i det vigtigaste af nämde ärenden, der det sammansatta utskottet arbetat utan !edning af en -kongl proposition — vi mena i fråga om hemmansklyfning och jordafsönring .— hr grefven :reserverat ; sig mot de förnämsta af utskottet föreslagna -förbättrinsar. Dessa sammansatta utskott häfva också haft. hvar sin särskilta sekreterare, så att det sanska vidlyftiga arbetet dermed. icke betunsat hr grefvens skyddsling, sekreteraren i lagutskottet. d Att-slutligen .med -grefven tvista rörande behofvet af stora och genomgripande föränIringar i lagberedningens förslag , Vore att nåta-oss: på ett alltför vidsträckt. fält. Vi inskränka. oss således till-det-yttrandeyatt hyarken hr grefven eller någon annan bevisat, vare sig nödvändigheten eller nyttan af dessa för-indringar,-än .mindre omöjligheten att icke på -annat sätt än plockvis kunna åstadkomma 2n reförm i Sverges kriminallagstiftning likasom i andra länders, t. ex. Norges. Att, sedan -brogrefven,soch lagutskottet ,vid föregående riksdagar lyckats-att lösrycka lagberedningens Förslag i en af dess vigtigaste delar, ministesen måste följa samma bana af partiella förindringar vid denna riksdags;-är helt naturligt, s-medan man eljest icke :kunna vinna någon förbättring; men hr -grefven må ursäkta att jurister, hvilkas omdömen troligen många gån3er uppväga, om icke grefve Sparres, åtminstone pluralitetens inom lagutskottet, på det högsta oeklaga-att denna -väg. blifvit beträdd och besara, att svårigheterna vid dess; fullföljande Slifva allt mer och mer oöfvervinnerliga. Vi skulle äfven. föreställa; oss, att ett förslag, som Slifvit utarbetadt-af landets: erkändt yppersta jurister, granskadt och i allt väsentligt gilladt af. konungens högsta domstol, vid tvenne riksdagar: af: konungen: framlagdt till-rikets;ständer, och vid en af dessa-af rikets-ständer till sina hufvudgrunder -godkändt, sannolikt, utan Jatt-deraf något-lida tupplysta lagstiftares omdöme, kan uthärda -hrgrefve Erik Sparres kritik och -förkastelse, 24 mala UTRIKES,