Vi yttrade i går några ord om de ,omflyttningar af. makt, anseende och infytande sony de sista årens händelser medfört i Europa. och Vi återgåfvo på samma gång några betraktelser öfver detta ämne, hemtade utur der i. Berlin utkommande National-Zeitung. At skäl, dem man lätt inser, hade dock det preussiska bladet med:särdeles lätt hand och endast i förbigående vidrört den rol, som Preus sen under dessa händelser spelat, och der ställning. hvari denna makt derigenom blifvi försätt.. At -denna sida af saken: har deremo Köpenhamnstidningen Dagbladet egnat ec närmare belysning. Vi. meddela här nedadet hufvudsakliga af. Dagbladets artikel, och tro oss dervid:icke heller böra förbigå, der inledning, uti hvilken tidningen visar, att ide förändringar och omkastningar, hvarpå de ut ländska förhållandena; under: de: senare: åter varit så rika, bragt det derhän, att man nästar helt: och hållit brutit medden traditionell: politiken: ig . Då Ludvig Napoleon besteg tronen i Frankrike, säger oa Dagbladet, sattes England: kuster i försvarstillstånd. och miliserna inkalladesylikasom anledning varit att befara en fiendtlig invasion; men icke desto mindre blef, efter få års förlopp, ett-så intimt förbund afslutet meljan:de båda makterna, attlord Palmerstonikunde förklara, att de, utgjorde en enda regering. hvars ena .afdelning hade sitt säte i London och den andra. i Paris. Samtidigt Härmed lossnade de band, som så länge, sammanknu, iit Ryssland : och Österrike, och deras ömsesidiga fiendtlighet, som under kriget uppenbarade sig: genom en följd af militära demonstrationer lades sedermera ännu tydligare i dagen dels genom. garantitraktaten den 15 April 1856, hvarigenom kabinettet i Wien; ej mindre än vestmakterna, lät Ryssland förstå. att man hyste tvifvel om dess beredvillighet att uppfylla de genom. parisertraktaten åtagna förbindelserna; och dels genom det i ögohen fallande sätt; hvarpå ryske kejsaren utmärkte de sardinska statsmännen och generalerna blott få år efter det bekanta cirkuläret, hvaruti Nesselrode besvarade Sardiniens avslutning till vestmakterna, med att förklara denna stat i akt. hos. det legitimistiska Europa. När kriget var slut, fortforo Frankrike och Englanc ännu någon tid att vandra hand i hand; men det dröjde icke länge, förr än afståendet från den beslutna demonstrattonen mot Neapel visade omöjligNeten af, att två stater med så olika statsförfattning skulle för all framtid kunna ordnö hvarje förveckling, som fördrade deras mellankomst, och man tyckte sig nu varsna ett närmande mellan Österrike och Frankrike på Italiens bekostnad. Det talades med visshet om en sammankomst mellan Österrikes och Frankrikes kejsare, och dagen; för mötet. var nära nog redan beramad, då hela planen plötsligt öfvergafs, såsom man förmodar derföre att Ludvig. Napoleon, som gjort första.steget, fann de ledande statsmännen. i Wien icke gå sig ynnerligen välvilligt till mötes, troligen emie