— Med anledning at det tal af prölestör Cygneus, som vi i lördagsbladet meddelade, i hö vi från en svensk författare. som anser sig i IT-nämda tal ha. blifvit missfirmad, mottagit ett insändt svaromål, för hvilket -sviieke ansett 085 böra vä ora plats, chuft det mäste atises mer än problematiskt, huruvida detsammaäå sälunda kan komma: dem tillhanda; för hvilka räct egentligen är afsedt. För gem del reservera vi oss mot dei slutet förekommande hågot skarpa omdömen om professor Cygnus, dels emedan tilet. åtniinstone sådant det tryckt föreligger. icke, gör dem berättigade. dels: emedan vi känna. att professor. Cygnens är, cn man. hvilkens hjerta klappar varmt för allt ädelt och skönt, ehuru hans entusiasm — vare sig att det är det estetiska sinnet eller fosterJandskänslan, som Hos honom anslås — understundom hänförer honom till öfverdrifter och leder honom på afvägar. Hr Carlensinsända skrift är af följande innehåll: Genmäle. Till Bedaktionen ar Aftonbladet! För sen tid -sedan har: Svenska Tidningen och i lördags äfven Aftonbladet meddelat det tal, som professor Cygnus höll i Helsingfors natten emot pingstdagen för de svenska gästerna på Finlands jord, och kommentarier öfver samma tal göra sin rund i flera landsortsblad: Då nämde tal till nära hälften är riktadt mot några verser af undertecknad, anhåller jag ätt, till belysning Gcraf, följande måtte få i Aftonbladet inflyta. ; Sardeles. förerymmad. deröfyer att jag blandat mig i Finlands affärer — icke Polens — harchr professorn farit ut mot mig med ett angrepp af alltför allmän art, att jag numera skulle underlåta dess besvarande medelst en moötförklaring, till hvars öppna afgifvande jag långt. före detta blifvit. uppmånad frår flere håll; från både finska-och-svenska vänner. Jag. har sagt att Finland snart är ett träldomens: gyllne näste,. men kunde gerna hafva utbytt: detta saart mot ett annat adverbium; det bestämda redan, och ändå timed ellers utan licentia poetica)ansvara för mina ord, .ehuru ännu, icke kan på vårt fordna brödraland tillämpas — ochisgifve Gud att det aldrig så kunde — Saphirs yttrande i det Tan säger: För köleran dö 2-af 53; för ryssarne: dö alla,: dö slafveriets,död,sden andliga, denz moraliska döden. .Ett-och annat :dödsfalk af denna moraliskassart! har docksredan inträffat inom gamla Suomi, och ängen har tyvärr, såväl der som annorstädes, tydligt nog känning. af.prodromerna. ägde Ett land; under :.czardespotismens spira styrdt af en helt och hållet oansvarig regering, allt mer och mer insnärjdt i ett nät af privilegier och prohibition,; ett land, hvars egen politiska bildning qväfves af en mördande: censur och som finner de sjelfständiga staternas dagblad och. jurnaler hos sig antingen förbjudna eller öfvermålade. med svart, på samma: gång som det fria ordets mänsder:aldrig gå: säkra för rett consilium abeundi eller en direkt förvisning — ett sådant land kan omöjligen anses som. ett värn för friheten, utan måste, ; till verldens. blodiga: sorg, räknas bland dem, som äro fjättrade i träldomens tunga boja; och om. .bojan, antingen i hela sin utsträckning eller-.endast, bit-tals, blifvit förgylid eller.smyckad--medblommor, -är dikväl styngden lika tryckande för den fria anden, när denna märker hvad som döljer sig under den bedrägliga ytan. Men derjemte — om man beträktars hvilket land somhelst, och icke Finland ensamt — kan också mer än en bland proceres:och med dem förbundna tjensteandar vara träl under despotismens gissel eller makten i allmänhet och finna sig i sin moraliska vanära, blott han eger en gyllne våluta, vare sig i tjenstevärf, i titlar eller någonting mera bestämdt klingandev. Det är detta jag velat uttrycka uti itrågavarande ohemula -frasp, fördomens vederstyggliga smädelse, såsom hr professorn behagarkalla mina ord.Och långtifrån att någon bland de tusen sinom tusenn, hvilka voro församlade på. Hasselbacken, skulle ha tillropat mig, .det. af hr; professorn pretenderade Du ljuger,, fann Jjagdå af :månget samspråk bekräftadt; liksom jag förut funnit det, att i mina ord låg — tyvärr — sanning. en sanning, som också icke: blifvit jäfvad ai någon enda bland de fnnkunnige personer. med hvilka jag sedan sammanträffat, Dettashr professorös Du ljuger måste jag nu 1 min tur slunga tillbaka mot honom sjelf, då han i mina verser vill inlägga den meningen att de skulle framhålla: ea förnedring. vari det finska folkets själv vore på väg utt försjnaka, det vill säga: jag skulle hafvr nenat att; när institutionen är träldomens, också folket. numera skulle vara nära nog förslafvade trälar, försoffadt och snart utan räddning förloradt. ; -Pinlands ädla folk är segt och härdigt: på let folket biter hvarken :stål eller guld; och närker det: vid skenet: af frihetens flygande stråle, den ingen kossack-pik förmår hålla illbaka vid gränsen, att man smugit en boja tring dess hals, så ristar det af densamma. ruktansvärdt då, liksom slafven i sin fulla tyrka,. den, hvarken pock. eller lock kunnat F.. vöja. . Sådana skådespel visar oss historien — I: och en annan tydningkan endast en virrig : ankegång gifva ett poem, som förespeglar Suomis söner i förening med hela Europas otal-frihet em strid, ur: hvilken de skola gå ned seger-öfver jätten, denne thörkrets boa :onstrictor, som kring verldens förväxta lemnar söker allt hårdare dräga. åt sina hala inglar. Man vågar hysa detta hopp, då man ser sakt på den anda, som visserligen slumrat n tid, men dock alltid funnits vid okufligt : if hos Finlands folk :ach (ängdem, en anda. AS ÖARNA to MR