måg rdr UR KORP UTGE Fer GA gtr ör går rand förbindelse verkställer Han på detta sällskaps bekostnad alla de: rön och försök med åkerbruksväxter, hvilka sällskapet önskar mtförda. Men ni må derföre icke trö, att had -experiraenterar endast ex officio. Han verkade i denna. riktning: lika. mycket före .som efter sin förbindelse med:detta sällskap. Hela olikheten är den, att dessa försök offentliggöras numera såsom; hela: det skottska åkerbrukssällskapets affärs ja I Detta leder mig in på cn fråga, hvilken I sysselsatte mig. mycket under: de första da-) garne här i Skottland. :Jag. vågar tro, att det i jär en fråga af allmännare intresse för edra läsare. Jag frågade nemligen mig sjelf —I men; huru har allt dettatillgått?.., Dessa storartade anstalter, och denna. storartade omsätt-! ning af arbete öch penningar — hvem har T stiftat dem, hvem: har satt dem i gång, hvem Thar bestått. fiolernan? — Jag var svensk jag: och hvem skulle: jag alltså tro hafva varit primus motor och spiritus rector och förlagsman öch allt dylikt, om icke — staten förIstås. . Ty det är ju så der henimahos oss; att vi gerna lägga händerna i kors och vänta uppåvatt -— staten,. statem skall görat. Skola vi tappa en sjö, och kostnaden går till 30 å 40,000 rdr, nåväl... staten skall gifva oss, låna :oss pengar. :Behöfva wvi.en bättre 1 sockenskola, och det grämer: oss att: se-den närvarande, fortgå. på gammalt dåligt mäner:..., J:omöjligt dock-att-ur -egna, fickor -samla . ihop fond till en-bättre. Visserligen är detondt om pengar i den enskiltes fickor, och icke förstår han sig synnerligen mycket uppå att svettas ihop dylika; men går man. dock: ej temligen mycket för långt i sifia dolska anspråk på statens mellankomst? — I Skottland I (och-England) sär förhållandet ett annat, Här är detden enskilte, söm gör detta allt. -Eiksom det är den enskiltes frihet och rätt, som i everldliga tider varit. liksom den ledande tråden i detta folks historia, så är äfven den enskiltes pligt :en Jlefvande verkande makt. Det -kommer aldrig här i fråga att man: väntar eller. ens önskar, att stöten skall görahvad den .enskilte, eller en samling af enskilte, kan göra sjelf. .Sjelf är bäst dräng. ZUR Åh en a om KR br JR Rn DE BER Och: så förhåller det sig äfven med denna storartade verldsträdsköla... Den är en enskilt trädgårdsmästares verk, liksom t. ex. Chamberska Bokfabriken; som dagligen sysselsätter 200. arbetare: året om, eller Barelayska bryggeriet; som sysselsätter 300, eller den och den Glasgowska eller Manchesterska. eller :Birminghamska verkstaden; som sysselsätter så -eHer-så många tusende. Hvad jag här meddelat är allt sagdt — utanför trädskolan. Men... detta: torde-dock befinnas vara på sin plats; såsom visande, att, till hvilken punkt af. mensklig verksamhet vi än inskränka oss, vi dock alltid förr eller senare komma att känna denna lilla eller aflägsna punkt i samband: med det hela; Man kan härva full och fri utsigt öfver hela samhället äfven från.sin trädgårdstäppa. 1 Träder man in i Lawsons trädskola, så ärjs den behagliga känslan af ordningens makt detl! första intryck man der erfar. Det är så öf-1r verallt i Skottland. Man ser sällan spår afjv det egentliga skönhetssinnet i den odlade verl-)t den der. Deras begrepp om skönhet tyckesir ej höja sig mycket utöfver ordningssinnetss horisont. Men detta sinne är så mycket star-d kare och allmännare; -Jag har kallat dettale ordningssinnes verksamhet systemet i Skottlands in (och Englands) lif; Jag tror mig hafva settjn rätt i denna punkt, Ovilkorligen måste man vid inträdet i trädgården, så välsom i skolan, ) n på åkern så väl som i staden, i det. komfor-d tabla hotellet så väl som i kyrkan, tänka för) g sig sjelf: hvilken ordning, huru systematiskt Ih Lawsons. trädskola är en. trädskola för ord-Ja ning. Och likväl är den-ofantligt rik, rik på I n urter och rik på individer af växtverldens ska-f7 pelser. Jag vill bespara edra läsare alla namnv förteckningar, i synnerhet som mannef af fac-In ket icke försummar att lära känna dessa trädskolors innehåll af deras egna. kataloger. Jagd vill blött nämna, att af vissa afdelningar utaf) Jet odlade växtriket räknar Lawson inom sina st trädskolor, icke tusenidevis, men millionvis; lik-)ti som han: för afsättningen -deraficke räknar k på. Skottland och England eller grannländerna, f utan — på hela verlden. Och han beräknar st icke blott sina tillgångar och förråder deref-4b ter, utansäfven sina odlingsmetoder. Han ) o yetste ex..sattsi Australien och Amerika: önta skar man fruktträden. helst i dvergstammar, I 5 och han handlar derefter ao, 5, v. te Såsom ettallmänt intryck af det hela, oaf-4 wu sedt dess inverkan på den hesokandes ordningscv sinne, vill jag nilmna den ungdomliga karak-)m ter allt härstädes eger, Man ser nästan mera I ri plantsock utskolningssängatr än gamla träd-)g skolor. Detta antyder-en stark-omsättning. Ier Vi körina alla. hvilka mångfaldiga förökli ningssätt i trädskölor användas, Naturligtvis Im försummas. härstädes intet. af. dessa, : Det tor-jfc de dock vara påtagligt, att frösådd här är ettÅS af de mest förekommande, i samma månsom sl uppdragandet af barrträdsarter är en hufvud-h sak. Ooh uta, åtminstone aldra största delen Ji af dessa, rr af frön, hämtade från ar-)p tens hemland, såsom Larix från Tyrolen, Ce-j lc drus deodara från. Indien--o, s v. För attjsi sitra ett begrep om hvilka massor i dettaln fall sås, torde Jag böra nämna, hburasom af Pinus sylvestris årligen. sås inemot:1 ton (6) fi sv. sk Vv. V.) frö (enligt föreståndarens upp-in gift). Dessa frön uppköpas från alla håll och betalas olika, allt elle Inräts godhet i dejsä olika länderna, hvarifrån fröet kommer. Stör-de sta massan köpes från det flitiga Tyskland,(! som ) gerna låter någon inkprastkälla för-hö blifva. obegagnad, Dessa frön, vanligen tagna 1å från fröhandlarne i Haag, betalas med 4—5Ppe L st, pr. 100 I, Det skottska tallfröet dere-!Sa mot betalas högre, emedan den i Skottland vo långsammare växande tallen ger bättre virkehba och derföre anses dyrbarare. Jag frågade om I kl de aldrig tänkt uppå att reqvirera dylika frön från Sverge, hvars tallskogar torde gifva ännu bättre timmer och virke än de skottska? Ja väl, svarades, och vi skulle betala det fröct