Aftonbladet – 9 november 1857, sida 1

FÖRSIGTIGHETSMÅTTET. EN STOCKHOLMS-UPSALA-HISTORIA. T, Föräldrabekymmor ooh rådighet. Stockholms stad hade i många år åtnjutit den lyckan att undslippa kolerafarsöten, och det dystra minnet af denna sjukdoms härjningar derstädes året 1834, samt af den förskräckelse, de förluster och de sorger, dessa medförde, hade hunnit förblekna, då den året 1853 åter infann sig. Utbrottet af farsoten medförde denna gång ingalunda den häpnad och ängslan, som förra gången, ty ett erfaret ondt, så svårt det än må vara, är alltid -drägligare än ett ännu okändt, hvilket stegras af inbillningskraftet. Men :om också Stockholmsboerna denna gång emottogo sjukdomen ibland sig med långt lugnare sinnesstämming! än tillförene,, så var den dock, såsom det alltid måste vara händelsen, åtföljd af farhåga, oro öch bekymmer. Om ej alla erforo detta; så var det dock fallet med de flesta; och om man just icke Var rädd för sin egen Person, så var man det för anhöriga och vänner. En fader, en moder kunde vara fullt resignerad för egen del, men de tänkte med oro på maka och barn. Det bodde den tiden vid Drottninggatan en ammal ET och förmögen borgarfamilj; festående af fader, moder och ett enda barp; en dotter. ; Vid den period, från Kvilken denna lilla berättelse tager sm början, hade farsoten redan funnits ke veckor i Stockholm, men först nu riktigt kommit till utbrott, då samtidigt härmed läikarne, som ej velat i-förtid uppskrämma befolkningen, officielt förkunnade, att bufvudstaden vore af kolera smittad,.