Aftonbladet – 9 november 1857, sida 1

Föräldrarnes: ömsesidiga ömhet för det älskade enda bårnet föranledde en aftön följande samtal-öch beslut. Gumman satt vid fönstret på en taburett och blickade ut åt gatan. Gubben satt i en soffa och läste i en tidning, under det han rökte sin pipa. En domestik inkom och serverade till tedrickningen. ; När domestiken utgått, lade gubben bort tidningen ech pipan och sade, i det han flyt tade sig till tebordet: ; Slå dina sorgsna tankar bort, min goda vän, och låtom oss dricka vårt te medan det är varmtb, Vet du; min kära gubben, svarade hon, medan hon intog en plats vid tebordets motsatta: sida och slog i åt sig och mannen, Jag bjuder till att vara lugn, men blir alltmera orolig. Först nu såg jag åter tvenne sjukbårar passera förbi fönsterna.x j Der ha vi frukten af de välsignade tittningarne utåt gatan, sade gubben med vänligt förebrående ton. Låtom oss icke grubbla och misströsta, utan trygga oss vid Guds vakande hägn! Vi vilja under denna farliga och pröfvande tid vara så försigtiga vi kunna; mera förmå vi icke göra. Men sjelf icke utan oro, tillade han: Det är besynnerligt, klockan skrider öfver sju och Augusta har ej ännu ej hemkommit ur pensionen : Ack, min bästel svaräde den hederliga frun, hon nämde, att kon på hemvägen ur pensionen, derifrån hon säkerligen gått för en timma sedan, ville besöka sin moster Agatha på Malimtotgsgatan, och hon har mitt tillstånd att dröja borta till klockan åtta. Jag får säga dig, min gumma, Hkväl i all vänlighet, att jag icke tycker cm att hon gör flera krokar på bort och hemvägen än nödvändigt är. Jag har till och med? tänkt på att tillsvidare låta henne upphöra med att