Dufvobref från Skåne. Sedan vi fått de tolf tusen tecknade, det vill säga sedan icke mindre än 12 tusen skåningar, enligt hr Angeldorfis föräkran, tecknat sina namn under en adress till regeringen om bibehållandet af det nuvarande religionstvånget och landsflyktsstraffet, så skulle man måbända tro: att ingen enda skånsk själ finnes öfrig, som tror annorlunda eller vågar hysa mera frisinnade. och sjelfständiga åsigter än denna utvalda! skara af hela 12-tusen man såsom presternas eftersläp. Men om en dylik förmodan velat göra sig gällande, så har man betydligen misstagit sig. Ty då det iallmänhet kan-antagas att hela Skäne har en befolkning af cirka 450 tusen menniskor, så gör det dock en återstod af 438 tusen, som qvarstå sedan de 12 tusen adressanterna subtraherats derifrån. Och i sanning är detta en icke ringa eller obetydlig skara, som sålunda ännu icke böjt knä för Baal eller låtit draga sig vid näsan af högkyrkans stationära officianter. Visserligen inberäknas bland dessa 438 tusen personer äfven qvinnor ooh barn, men äfven dessa kunna ju hafva sin öfvertygelse, som icke bör förnekas dem. ÅAtminstone hafva dessa hittills icke uppträdt såsom försvarare af statskyrkans religionsband. Det ligger i prestmaktens intresse att försvara statskyrkan och alla de tvångsmedel hon lagt på det fria ordet, på tron och på samvetet; ty denna makt grundar ju sitt bestånd på dessa ivångsmedel och kommer således att förfäkta dem, om det gäller på, med förtvifladt mod eller med lika halsstarrighet som fordom på riksdagen i Westerås, ehuru Gustaf I var en man, som icke gerna dagtingade, allraminst med presterna. Det är således helt naturligt att vårt skånska presterskap måste i allmänbet rösta för landsflyktsstraffets bibehållande, Hvilket man också haft tillfälle att inhämta af Snällposten, som gjort sig till: organ, att icke säga: kloak; för hierarkiens mer eller mindre vauyettiga eller vämjeliga utgjutelser. Men då man ifrar för landsflyktsstraffets qvarstående i vår svenska lag, så synes man i främsta runimet förgäta, att vi då äfvenledes behöfva en deportationsort, då det är emot folkrätten att landsätta personer, som man will: fördrifva, på ett främmande folks freåliga område. Skall derföre lagen om landsflykt qvarstå, så är det presternas ovilkorliga skyldighet att ur egen kassa ej blott inköpa ett passande ställe för deportation, t. ex. nåon af Söderhafsöärne, utan äfven att sjelfva ekosta de landsflyktiges befraktning och uppehälle. Ty landsflykt skall, ju vara till för att bespara presterha besväret att omvända ock förbättra -proselytmakare. Detta senare är också en högst di benämning, och vill man rätt nagelfara, så skuile vi kunna blifva en liten smula proselytmakare allesamman. Granskar man nu de: omnämda 12 tusen skånska tecknarne på litet närmäre håll, så se vi-att de, med undantag från ett fattigt nen underdånigt pastorat under Hallandsås, egentligen hafva sitt hemvist i östra och nordöstra Skåne, således från de så kallade Göingepresternas och Färsingarnes förnämsta territorium. Det är likväl allmänt bekant, att allmogen i östra och nordöstra Skåne är den minst upplysta och civiliserade af provinsens folk, hvilket bär syn för sägen ej blott i folkets okunnighet i allmänhet, utan uti dess hvardagslif, dess hemseder, dess språk och klädedrägt med dylikt vidare, hvilket allt påminner icke om kulturens, utan om barbarismens tidehvarf.. Ett okunnigt folk ligger helt och hållet i presternas händer, hvarföre det presterliga intresset genom hela verldshistorien varit att hålla folket så mycket som möjligt inom fantasiens och vidskepelsens område, men aflägset från all förnuftig och fördomsfri civilisation. Nu vet en och hvar att hela petitionsherrligheten är en presterlig tillställning och att man fördenskull satt alla sina -hejdukar och handtlangare, skollärare, gexmän och fjerdingsmän, socknenämder och andra presternas underdånige vasaller 1 röselse för att: genomdrifva verket. Detta är så mycket mer ögonskenligt, som dokumeitet, hvilket vi sjelfve sett, är interlokuteradi med åtskilliga sentenser och goda vittnesbörd af prester, både från ett ställe och från ett annat. Äfvenledes ser man namnen på en mängd skollärare, hvilka alltid måste vara Presten underdånige eller åtminstone hans ögontjenare, Vi känna flera ganska beteck