Aftonbladet – 5 november 1857, sida 2

a VR RR LEE a NR NS ÅA AE RA SN vel otur, att frågan. om räntans frihet förekom vid början af riksdagen. Med-de exempelför ögonen man sedermera haft, skulle förslaget sannolikt gått F igenom. Det tyckes väl, att man icke skulle behöfva några handgripliga bevis för den satsen, att en vara söker sig dit der den för tillfället betalas bäst, och att följaktligen, om räntan står högre i utlandet än lagen här föreskrifver, svenska penningarne skola utströmma dit; men menniskorna äro dock i allmänhet så beskaffade, att de ej låta öfvertyga sig om de solklaraste saker annorlunda än genom rätt kraftigt känbara exempel... Man har nu haft sådana i afseende på den bundna räntan: först har den bidragit att jaga pengarne ur landet, och sedan, när det kniper, är lagen ändå vanmäktig, äfven bland den stora mängden af redbara affärsmän; att den i alla tider varit det med hänsyn till de egentliga ockrarne, är allmänt bekant. Vore frågan vid denna riksdag ännu öppen, skulle den utan tvifvel gå igenom; men om; såsom man i alla fall bör: kunna hopppas förhålländena:till nästa riksdag åter förbättrat sig, är det icke omöjligt att man då redan skall hafva: glömt den nu erhållna stränga lexan. — Under rubrik Kedjeräkning läses i Jönköpingsbladet följande välgrundade an: märkningar: j I Huru ett fel drager en mängd andra med sig synes, rörande samhällsskickets ordnande, bland annat af följande kedjeförhållanden. Då Jönköpings läns förre landshöfding tog afsked, skulle han enligt lag och sed åtnjuta så kallade fardagsår, för hvilka -tiden ännu ej är utlupen. I-följd häraf har hans efterträdare måst under tiden qvarstå vid landshöfdinglönen i Blekinge, hvilket i sin ordning förorsakat att hans efterträdare måste fortfarande tills vidare uppbära sin lön såsom öfverste för Jönköpings regemente. Sistaämde befattnings tillträdare har at samma anledning måst tills vidare vidblifva sin förste rhajorslön, och den nye förste majoren sitter såsom löntagare. qvar-å sitt kaptensboställe vid Smålands grenadierbataljon, hvilket boställe således är tills vidare stängdt för hans ännu ej tillsatte efterträdare. Sålunda ställer en enda vakans en hel kedja af befordrade på expektansstat. Att genom en tillökning å allmänna indfagningsstaten undanrödja detta missförhållande hade i-sjelfva verket va-T rit en löneförhöjning så väl som de direkta vid denua riksdag Beviljade, men en som varit långt ändamålsenligare och rättmätigare än andrai ändamålsenligare, ty den håde . undänröjt alla sådana trassel och invecklingar, hvaraf. här ett enda exempel blifvit anfördt; rättmätigare, ty statens tjenstemäns första anspråk är väl att verkligen bekomma den lön, staten består för den tjenst de utöfva; en ytterligarå förhöjning deraf må sedan bero på hvad tillgångarne medgifva och skäligt kan anses. ———— — Det af hr justitiekansleren von Koch i lördagens plenum aflemnade förslag till lag rörande affall m. m. meddelas här nedan. Man finner lätt, att detsamma innebär ett försök att med afseende å de invändningar, som framstälts emot det kungliga förslaget, föreslå sådana eftergifter, som möjligen skulle kunna föranleda en öfvergång från rättslöshetens nuvarande status quo. Hr von Koch föreslår för sådånt ändamål dels en ändring i rubriken, hvilken: förefallit prester och dem, hvilkas omdöme af dessa bestämmes, särdeles svårsmält, dels en viss ehuru lindrigare påföljd för s. k. affall, dels ock en inskränkning il konventikelfriheten, hvarvid likväl justitie-F kansleren icke, såsom doktor Björling, velat ha förvisningsstraffet utsträckt till rikets alla socKnegränser, utan blott afsett-en-viss legitimation för dem, som på konventiklar vilja hålla föredrag. Slutligen bibehålles i hr von Kochs förslåg landsförvisningsstraffet för förnekelse af den rena evangeliska läran, hvarigenom författningen ej skulle komma i en slags: kollision med 3 2 moni. i tryckfrihetsförordningen. Ehuru detta förslag synes oss beröra yttersta gränsen-af den rålinie, på hvars andra sida det-krassa religionstvånget möter, torde likväl under huvarande förhållanden svårligen något bättre och mera praktiskt kunna utfinnas, och vi anse derföre ifrågavarande förslag förtjent af ståndens synnerliga uppmärksamhet. Förslaget är af följande lydelse: Författning angående afall ifrån den rena evangeliska läran, och vissa dermed gemenskap egande ämnen, Med upphäfvande af 1 kap. 3 och 4 5 M. B. 7 Köp. Ad. Öogrrrenstre arr inritrerttervererer ee revs ar FERRAN VAS ONS SNOR VP RAL som följer ; 1. Skulle någon affalla från vår rätta evangeliska lära och träda till en villfarande, vare först enskilt aj vederbörande presterskap och sedermera inför kyrkorådet ändervisad, förmanad o och varnad. Låter han sig icke hätta, då sker derom anteckning i kyrkobok. och skäl han 1 år derefter vara: förlustig rättigheten att iallmär tjenst eller föl r tning nyttjas ock att taga del i val, som medborgerligt förtroende utmärka. ; Intilldess den, som från svenska kyrkan affallit, derom jortanmälan kos pästor i den församling han tillhör, och styrkt att kan slutit sig till annat kristet religionssamfund, som 1 Fiket finnes eller med vederbörligt tillstånd då bildas, vare han pligtig, ett i kyrkligt hänseende. ställa sig till efterrättelse de för svenska Kyrkans medlemmar gifna föreskrifter. Ej må öfver TT TSL tr re me gifvas. ; 2. Hvar, som annorstädes .än inom Församling, hvilken icke tillhör svenska kyrkan och kväraf han sjelf medlem är; offentligen framställer eller på annat sätt ulsprider emot den rena evangeliska läran stridande lärotals, i ändamål att deråt vinna bekännare, strafe es med böter från och med 50 till och med 300 riksdaler, eller med fängelse från och med 2 månader till och med. ett år, i FT BELFÄdOR Ne drvirnentnnn an jens ra vn ATEN sammanhang från vederbörande Pp esterskap, förordnat om åtalets anställande, : 3. Utländsk man, som fälles till ansvar efter (En S, skall, ändåatt han blifvit tll svensk undersåte Upptagen, misid de, förmår an i riket vistas. SA 4 6: Icke heller. m beskaffad symmankomst; hvar ov nu sagdt är, utan särskilt tillstånd hållas å tid, då allmän gudstjenst i. församlingen förrättas, eller inför lyckta dörrar, eller någon, utom den församling dit han hörer, vid dylik sammankomst hålla föredrag, som till den heliga skrifts förklaring syftar, derest han icke antingen erhållit vederbörande myndighets tillstånd att predika, eller ock är försedd med; af två trovärdiga ochi orten väl kända mäns, högst ett år förut lemnadt EA om god bibelkunskap, jemte kristlig och sedlig vandel, Hådles sådant föredrag af obehörig person, och afstår han icke derifrån efter. erhållen varning af pastor. el ler inträffar annen alaglighet ellep aopdning, öger ol ent lig myndighet, der sä-nödigt anses, sammankomsten uppVT och 8 (oförändrade): C 9. I det fall, som omtalas. i 3 2 mom. tryckfrihetsförordningen, skall,-oansedt hvad nu :genom denna författning stådgas, 1 kap. 4 M, B, fortfarande tillämpas, f rä. i — Förstärkta bevillningsutskottet har i dag på förmiddagen fortsatt sina omröstningar och dervid kommit till följande resultat i afseensnförseltullen för föliande artiklar: