Aftonbladet – 2 november 1857, sida 2

— Westmanlands läns Tidning för den 29 i sistlidne månad innehåller en i hög grad läsvärd uppsats öfver folkskolans och elementarläroverkens väsentligaste behof, hvarur vi tillåta oss att återgifva hvad författaren yttrar om folkskolefrågans närvarande ställning, och skola sedermera återkomma till ett ochannat af hvad artikeln innehåller i afseende på elementarläroverken: De beslut, rikets ständer fattat till följd af väckta motioner rörande undervisningsväsendet, d. v. s. folkskolorna och elementarläroverken, synas oss lofva välsignelserika frukter för framtiden, såframt de-icke i sjelfva tillämpningen och utförandet varda förfuskade. Den af utskottet föreslagna och af 3 stånd bifallna planen för folkskolornas organisation, stäld på ett större antal småskolor i jern samverkan med hemmen, samt i hvarje socken en centralskola af högre utveckling, befriad från innanläsningsbestyret och i stånd att meddela ett qvantum högre insigter, innebär en hel framtid af upplysning och välstånd icke blott för Sverges jordegande allmoge, utan ock för de arbetande klasserna i allmänhet, endast planen blir väl utförd. I detta afseende måste man -dock beklaga, att vigten af de föreslagna inspektörsbefattningarne icke blifvit af ständerna tillbörligen uppskattad. Det är nemligen klart, att, om såväl organisationen af folkskolorna efter den nya planen som kontrollen och högsta ledningen af undervisningen skola som hittills stanna i presterskapets händer, så blifver af alltsammans ingenting som duger, om icke möjligen på enstaka punkter. Hvad intresse folkupplysningen kan påräkna af presterna, synes bäst af presteståndets beslut i frågan. Detta stånd är nemligen det enda, som afslagit utskottets välbetänkta förslag, —tfij24241E7r—