Aftonbladet – 29 oktober 1857, sida 2

under-ledning; af dess icklige anförare h Söderman J:r, som jemväl utförde piarioackom pagnementet till mil Seratos violinnumror. TANORGE: Norska posten fneåförde tidningar från Kri stiania af den 26 dennes. ra Professor Munch afreste den 24 denties til KöpenbamnsEfter. någon -tida vistelse.der städes, hvarunder ban skall ombesörja en n upplaga af den:-gamla Eddan, begifver -haj sig med understöd af. stäten till Rom, för at genomgå dess arkiver i och för Norges h storia RE UTRIKES: Stralsundsposten medförde Hdnivgar frå London af den 21, Paris och Brissel af de 22, samt Berlin och Hamburg af den 23 den nes. pr FRANKRIKES27 oc Monitörenkungör två dekret, : rörande f1 införsel-af jern, som användes till skepp byggeri, för.att.i form, af jeroskepp, maski ner m. m. åter utföras. Tidningen meddela äfven åtskilliga befördtingar:och utnämnin gar inom hederslegionen; :-hvarmed underpre fekter, märer m. fl. uti de städer, kejsaren p sin färd: till Tyskland -genomreste,, blifvi hugnade. . -idningen Pays, innehållör ett halfofficiel meddelande i afseende -å Underrättelsen; at nya tvistigheter skulle uppstått mellan Öster rike och de öfriga makterna. angående verk ställandet af Pariserfördraget, i -det. att.den österrikiska medlemmen af Donaukommissiö nen påstått, att de af Wienerkongressen fast stälda stipulationerna om skeppsfarten på de floder, som genomskära flera länder, äro til. lämpliga .-endast på Donaumynningarne, mer ej på flodernas öfre lopp. Pays åtnöjer sig med att helt enkelt anföra de artiklar i Wienerfördraget, ihvilka Pariserkongressen förkla rat böra tillämpas på Donauskeppsfarten, tilläggande: Dessa artiklar äro så klara och tydliga, att man ej kan. förstå, huru de tutina tolkas på två olika sätt. Hvem kan man väl ötvertyga om, att. orden sDonaus frihet,, införda i Pariserfördraget, såsom en af de fyra väsentligaste punkterna, skulle betyda Donaumynningarnes frihet? Uti. myntet skall åter.en ny medalj präglasj: nemligen för :medlemmarne a lagstiftande kåren; bvilken. inom kort skall: sammanträda. Såsom bekant är, präglas för hvarje lsgislaturperiod en aärskilt medalj, -hvilken :å ena sidan; bar Louis Napoleons bröstbild och å den andra den medlems namn, hvilken skall bära densamma, omgifvet af-en eklöfskrans. Medaljen är af silfver och försäkrar innehafvaren ej allenast om personlig .oantastbarhet inför-alla, domstolar, utan äfven om obehindradt tillträde till alla offentliga tilldragelser m. m. : De redaktörer i Journal des Debats, hvilka tillika äro professorer, hafva erhållit förständigande att-endast egna sig: åt öttdora af dessa kall. ria Ra dan HIANRAGT Enligt underrättelser frånsCayenne af den 11 dennes skall tillståndet ikolonier vara tillfredsställande.Mati Hade öpptäckt ytterligare några guldgrufvor. -Invandringen hade lemnat ett godt resultat: Tvenne transportskepp hade ankomföit;med deporterade, Arr net Ryktet vill veta,-att-åter. några nya pärer skola utnämnas. De, som lära vara i fråga, äroskir Benjamin Hall) sir Thomas Hånimer och hr J: Abel Smith, hvilka skola inträda i öfverhuset: såsom -lorder -Llanover,.:Flint och Petworth. Utom.dessa nämner man äfven hr Labouchere sam: talmannen i underhuset :såsom blifvande pärer; Redan: förut hafva, :såsom--man torde: erinra: sig; lorderne Ebury och Macaulay blifvit utnämda. — Dessa pärsitnämningar tyckas hafva för ändamål att rhålla en majoritet i öfverhuset uti juderågan. : Naturligtvis år det af största vigt för enelska regeringen att undanrödja alla hinder, om kunde ställa sig i vägen för henne, att onoentrera alla . sina ansträngningar på Inien. Hon berättas derföre hafva beslutit ätt illCentralamerika afsända ett-sändebud; som kall ega att bilägga alla mellän Förenta Staerna och: Storbritannieu uppkomna tvistigheer om områden; . Sändebudet lärer om en rånad skola begifva sig till sin post. Turkiska regeringen har förklarat sig villig ) tt i och för. telegrafförbindelsen: med Ostidien på egen bekostnad anlägga en linie ån Skutari, midt? igenom mindre Asien. till agdad eller Bustsora, och sTimes korresondent i Konstantinopel klandrar på det ögsta engelska regeringen, för det hon ej sgagnat sig af detta tillbud; isynmerhet som rkiska regeringen velat upplåta ex särskild åd till hennes förfogande samt begagna enlska ingeniörer för liniensanlö ing. Orken till britiska -Tegeringens vägran att anga tillbudet lärer dock vara, att. hon redan gått kontrakt med ett österrikiskt bolag, m skall nedlägga en tråd genom Medelhaft. Derigenom torde emellertid utsigten att hålla telegrafförbindelse med Ostindien ånyo ida i skuggan, emedan Turkiet aldrig skall låta att en telegraflinie anlögges. öfver Se1cia, och ej heller att en undervattentråd ledas till Alexandria eller någon. annan nkt i Egypten. : Globe berättar, att en sammankomst. röide frågan om en Kantlänläggning öfver eznäs hållits hos br Lesseps, hvarvid högst tiga beslut blifvit fattade, hvilka föranledt Lesseps att ånyo förfoga sig till Konntinopel. IE Id ene Den:senastesöfver Marseille anlända indi; posten, hvilken bestod af 33 kistor och fertar, befordrades på mindre än 8 timmar j