Aftonbladet – 29 oktober 1857, sida 1

och genom hvilken han för lättare köp kunde öfver hela Tyskland framkalla nh för sig gynnsam sensation är genom att tg ett mera tämdt steg emot Danmark. Det är intet tvifvel derom att ju Österrike, svattsjukt i frågä om Preussens inflytatide och initiativ uti Tyskland, skall skynda att vid förbundsdagen sluta sig till Preussens framställning i detta hänseende samt i ifver för den tyska sakenp, söka öfverträffa sin medtäflare. iVi äro icke fientligt sinnade mot Tyskland. Vi erkänna lifligt de stora förbindelser, i hvilka norden står till detta land med afseende på sin kulturutveckling; vi inse det önskliga deri, att det liberala Skandinavien och det Tiberala Tyskland måtte kunna gå hand i hand med hvarandra; vi äro fullkomligt ense derom, att ett förbund mellan ett enigt Tyskland och ett enigt Skandinavien skulle utgöra det yp.persta bålverk mot panslavismen och att först ärigenom österns eröfringslystnad skulle på fullt allvar och definitivt kunna tillbakavisas. Men vi kutina icke annat än på det allrahögtå beklaga den blindhet; fill hvilken det:natidneltliberala partiet i Tyskländ gör Big skyldigt; då det dbipphörligt fatinar möolhdet istälJet för Juno och i stället för ätt i Kvarjö del af) Tyskland öförtrutet arbeta för folkfribeten, genom hvilken ensamt vägen går till den erkliga enheten, släppa ur sigte hvad man eat eger och hvad man genom ihärdiga trängningar skulle kunna förvärfva, för att äga efter hvarje skuggbild af enhet och edsstäld fHationblfåfänga, som de mäktvände sHålla fram för dem när de88 lägligt På alla håll, derdet varit möjligt; har den tybka Xnationsliteten i Senate tider uppträdt erhötångränsande nationmiteter, förtryckande odh fribetsförgväfvande. Väder det man i Flankfurt söm bäst svärmade för frihet och en ighety undertryckte tyska vapen friheten och då Hättonella förhöppningarivvid Po, i Utgern, i Posen. Men det var egentligen mot Tysklands sVågaste graönståt, Danmark, söm hela det enHetssträfvande partiet vände sig med en fieötlighet och en eröfringslus hvilken def lärande reaktionen slugt förstod ätt begagna sig. När planerna pådetta håll, för hyilka man oda så mycket, och medelst hyilka man på ett så oerbördt sätt låtit föra sig bakom Jjuset, he:t och hållet strandade, vår det emellertid långt ifrån att man af skadån blef vie. Den tyska spe håde svårt blifvit sårad på denne punkt. Hatet mot Danmark har blifvit en trosartikel, ogh det skulle vara ett öförlåtligt kätteri af den, som inom tyska pressen gjorde de ringåste invändningar deremot. Landsflyktiga sdbleswig-holsteinare, hörande till dem, som värst hade Komprometterat sig under uppro: tet, äro spridda öfver hela Tyskland, och Pskrifva i alla möjliga tidningar de Häftigaste artiklar, som ge den allmänna staresstämnittgen utseende af att vara ytterst retad. Och dm äfven dettå är rikgot artifitielt och sken: bårt, så kan det dock icke nekas, att bearbetbingarne burit sina frukter och att förbittringen mot Danmark. syres vara den enda punkt, i Hvilken de tyska enheten för närvarande gör sig gällande. De makthafvande finna det återiger beqvämt att. draga parti af denna nationalstämning. Genom att röra i de danskhplsteinska ärigolägenheterna vända de upp: märksambheten bort från de inre frågorna, tillvinuä. sig en ögonblicklig popularitet och bedåra sinnena genom att lata i det politiska skuggspelet framskymta några mätta och obestämda bilder af framtida tysk makt och herrlighet, a hvilka de nationelt-liberala genast äro färdiga att åter låta sig. bedåras. Ty man må icke föreställa sig att Pysklend har: det ringåste verkliga intresse för de formella tvistigheter, som blifvit bragta å bane, att det tagit någön närmere notis om det för syns skull väckta. domänoch författningsgrälet; och. likaledes mäste man till det liberala partiets. i Tyskland heder ahtaga, att det icke kar vara nägra uppriktiga sympatier, sont det isär för de reaktionära junkrarnes sträfvanden att upphäfva och omöjliggöra hvarje fri statsförfattning och återinföra absolutismen i Danmark. Hvad som liggar bakom alla de politiska och juridiska spetsfundigheterna är ingenting annat än eröfringslustan, ingenting ahnat än den gamla drömmen om Danmark såsom Tysklands amiralstat, om ön tysk flotta, som.i en utomordentlig grad skullehöja TyskFånda anseende och betydenhet. i Hvad; Danmark angår, så synes det nuder förhandenvarande förbållanden icke ega mera änstvåsalternätiver.Det-kan icke vara okunmigt: derom, shvad det är som tyskarne i sjelfva verket mena och åsyfta, och det måste derföre -böesläta sig för att antingen — och i sådant fall ju förr desto hellre —fullständigt kasta sig i Tysklands armar och derigenont se hatet förbytt till kärlek och bli förerbål för alla de ömma smekningar, all den hyllning och uppmärksamhet, som professor. P.A. Munch, i en upj öfver Danmarks: rel såsom :tysk amiralstat, på ett så förledände sätt skildrat och utlofvat; eller också att för allvar göra,ett slut på alla slags förbindelser med -Tyskland, genom.att;från sig afsöndra detyska förbundsländerna: : Båda. alternativerna kunna erbjuda sina fördelar. Men skygs gar det danska folket tillbaka för att gå upp uti Tyskland och derigenom gifva till spillo sitt nationella lif och sin sjelfständiga utveckling; önskar det,:smedi bibehållande af sin nationalitet Doh. en oafhängig ställning i förbund med de båda -andra nordiska rikena, för framtiden undvika: dessa! förvecklingar, som hållit.det i en oupphörlig. feberoro, då måste det, så fort som möjligt, göra sig fritt från de tyska landsdelarne,. med deras-frihetsfibttliga junkrar,deras eventuelläsryska arfföljd, deras rätt att när som Helst: låta ställa danska regeringen inför rätta i Frankfurt, hvarigenom. hela. .monarkien . i sjelfva verket känner. förödmjukelsen af tysk öfver. höghet. . a Historiens lärdomar orm alavde uppoffringar, soft Danmark under århundraden och alba sniddt nå sikt. tiden måst underkasta si