ds abeouta indffrentisterna mycket väl kusna trifv:s inom en stetskyrka, inom hvilken van so iugrt och ostördt, kan vara alldeles etglor nd an för iakttagande af yttre sändighet och nagra kyrkligt-politiska stad nden underkas ar sig a vissa! forranliteen sbaoluta ind men har jjvesalit n nu inom vår och framträde press såzom fisndtlig emot religionsfristen, just derföre att det är honom en förargelse att dylika frågor kunna komma å bane Hi föremål för diskussion, samt ati det ädt Doktor MNordlander uppträdde på det hela taget cmot hvarje förändrisg i det bestående. Han liknade de omständigheter, i hvilka svenska kyrkan au befunne sig, vid en eldsvåda. Bittert klagade han öfver separatisterna i Norrland och uppläste en; tydligen af presterlig hand förfat:ad petition från allmoge i M:delpad emot gårdfaripredikanter,. Han ville icke en gång konventikelplakatets afskaffande utan att något annat sattes i stäljet. Äfven mot socknebandets lösning och edgifvande af rätt att; begagna de gamla öckerna hade han betänkligheter. Grefve Jiljencrantz u talade sig i ett varmt och lifligt föredrag, för hvilket vi i morgon uförligt skola redogöra, för: religionsfriheten och det kungliga förslaget. i: Peter Jönsson i Träslända uppträdde derefer med ett förskräckligt långt, tröttande och misanhärganrde anförande för hvilket vi su!le trotsa all verldens parlamenteriska re erenter att göra någon verklig reda. Oftz hair man hört denne riksdagsman uppduka de uaderligaste sammelsurier, nägon gång krydi de sf-ex visa klippskhet och innerlig sjelfbelårenhet, men aldrig ha vi på vår riksdag t något slikt, som det outtömliga ordflöde, wvarmöd den värde, Träslända manned i går mifägnade de församlade ständerna. Hela viv8 föredrag. bestod af en mängd särskilta predikningar öfver olika bibeltexter, tan samaarhang med hvarandra eller med det ämne, om ver. å, bane, utan endast afseende att , hvad Peter Jönsron i teologiskt häasede hade lärt af sin gamla mor, samt idazslägga, at han när: som helst kund: uppräda som slängd konventikelpredikant. I efseende på sak, kom Peter Jönssön endast i siörsta förbigående att nämna, att han hade ingenting motlandsförvisningsstraffets försvinnande elier konventikelplakatets upphäfvande, nen den dera religionsfrihetan ville nan icke höra talas om. Det hjelper naturligtvis insenating att tusen gånger upprepa, att kong. förslaget ingenting annat innehåller, än det Peter Jönsgon sålunda gillar; Peter Jönsson kommer i alla fall att rösta emot detsamma f fiendskap mot ordet religionsfrihet. Biskop Annerstedt uppträdde slutligen med ett anförande, som fu Iständigt uttryckte de karakterer af junker och hierark, som hos denne prelat på ett så vackert sätt äro förenade. Vi torde få tillfälle att en annan gång närmre belysa ett och annat bland det djerfvaste och mest intoleranta i biskopens påståenden. Han ville icke medge någon förändring ; landsförvisvingsstraffet skulle upprätthållas, kosta hvad det kosta ville. FE SSERESSE VE TE PIL IRS SE ST SP PSI SEE VS