puppbådass Härmed lärer: dock förhålla sig så lunda; den effektiva styrkan af de i akti tjenst varande trupperna har betydligt förmin skats, derigenom att en stor mängd af mili serna blifvit permitterade, för ett deltaga skördearbetet. Sedan skörden nu är slutad inträda de periwiiterade åter i tjenstgörin men styrkan blir ändock 6000 man lägre ä hvad budgeten i medeltal avtagit. Slutlige: har men utspridt, att konungen skulle hastig och svårt insjuknat; äfven detta rykte skal sakna all grund. SPANIEN. Spanska sändebudet i Rom hr Mon, hvil ken blifvit af regeringen hemkallad för at inträda såsom medlem sf den nya ministeren hade ankommit till Paris. Utom Armero cc Mon beteckner mean såsom föreslagna raed. lemmar af kabinettet: Pezucla såsorå krigs minister, Bravo-Murillo såsom finansminister Alcala Galiano såsom utrikes minister och Isturitz ssom president utan portfölj. Armerc skulle öfvertaga marinoch Mon inrikesportfö!jen. ITALIEN. Engelska ångskeppet Blazer) , som från England öfverförde den telegraftråd, som skulle nediöggas mellan Cagliari och Bona, hade råkat ut för storm och gjort haveri samt mås! iplöpa uti en bamn på irländska kusten. Telegrafliniens fullbordande har derigenom blifvit fördröjdt. Gazetta Piemontese förklarar såsom allde!eg ogrundad berättelsen om att 26 neapolitanske och sicilianske emigranter blifvit förviste, i anledning af nsapolitanska regeringens begäran derom. TURKIET. Moldaus divan har den 19 dennes, med alla rösterna utom 2, röstat för: sjelfständighet, enligt fördragen med Porten, under erkännande af dess rättigheter; Moldaus förening med Wallachiet under en främmande furste af vesterländsk dynasti; representativ regering; samt neutralitet. Enligt telegrafrapport af senare datum har äfven den wallachiska divanen förklarat sig för dessa fyra punkter. Preussiska kabinettet har rörande frågan om -Donaufurstendöwenas förening och reorganisation förklarat sig anse saken för en öppen fråga, som det tillkommer pariserkonferenszer att lösa, samt afhåller sig från att afgifva sitt votum, till dess kommissionen för furstendömenas reorganiserande, enligt art. 25 sf pariserfördraget, afgifvit sin berättelse till konferensen. Omer paschas förut omtalade afsändande till Bagdad står i samband: med de gränsregleringstvister. som länge fortgått mellan Turkiet och Persien. Tvisten föres om buruvida floderna Euphrat och Tigris framdeles skola, såsom Porten yrkar, vara helt och hållet turtiska, eller om Persien skall vara berättigadt att anlägga befästningar på venstra s randen af Schat el Arab. Persiska kabinettets hopp, att genom Feruk khans teskickning vinna Frankrikes kraftiga uppträdande till Persiens förmån, har slagit felt; ty Frankrikes förmedling i denna sak har hittilis ej medfört något för Persien gynsamt resultat. England har nyligen väckt förslag, att floden Schat el Arabs dalgång skulle gälla sågom gräns, hvaremot Persien skulle förbinda sig att icke ;ter uppbygga de af engelsmännen under senaste kriget förstörda befästningar. Men öäfven detta förslag bar ej blifvit antaget. En persisk styrka af 50,000 man är nu på marsch mot vester, och främsta frågan är nu, om mer pascha skall af Porten erhålla tiliräckiga militärisza hjelpmedel, som sätta bonom stånd att nu operera vid Euphrat och Tigris med samma kraft, som för några år sedan vid Donau. Ett. krig mellan Persien och Turkiet synes således vara nära förestående, m man får döma efter dessa underrättelser, om meddelas uti en korrespondens från Kontantinopel af den 10 dennes till tidninsen Zeit. Äfven gränstvisterna mellan Montenegro och Porten blifva allt mera invecklade. Paschan f Skutari, som redan hade intagit passen vid ngången till det omtvistade distriktet Wasojevitsch och stod i begrepp att framtränga i andet, hade fått befallning att inställa fientigheterna. Men montenegrinerna hafva, oakadt engelska, franska och österrikiska konulernas uppmaningar att afstå från det omvistade distriktets besättande, icke kunnat förnås dertill, utan hafva skyndssmt vidtagit en rganisation af detsamma, som gör det till e itegrerande: del af bergstaten. Furst Daielo har ej lyssnat till paschans af Skutari ch konsulernas piotest. På lika våldsamt itt hafva montenegrinerna förlidet år med sitt mråde införlifvat Drekalowitscherdistriktet. å de tillika göra anspråk på flera andra dirikter vid östra gränsen af deras land, så efarar Porten, att genom denna kil, som änger sig mellan Bosnien och turkiska Serlen; dess vestra besittningar skola s rängas, ch den har derföre redan öppnat underhandngar med Österrike rörande denna sak. Enligt ett uti Konstantinopel utbredt rykte kulle, lord Redoliffe stå i begrepp att afresa ån nämde stad. OSTINDIEN. . ? Uti en korrespondens från Bombay den 15 ept. till franska tidningen Monitören uppgifes det, att de infödda trupperna väl icke jort något nytt försök till uppror, men visde en hotande sinnesstämning, så att man rtiarande med ifver bed ef deras afväpande. — Provinsen Madras var lugn, men an hyste stor farhåga, att lugnet i Nizams ater ej skulle kunna upprätthållas. -— Ostinska kompaniet hade oiart anse. le .