RIKSDAGEN LÖRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Under endel af detta plenum förde landtmarskalken grefve Hamilton åter ordet, men han öfverlemRade efter någon stund klubban åt friherre Åker hjelm. Till behandling förekom bevillningutskottets me-morial n:o 27 med inbjudningar och voteringspropositioner i anlednvivg af riksståndens skiljaktiga beslut angående : tullbevillningen. Åtskilliga af de gjorda inbjudningarne blefvo af ridderskapet och adeln antagna och derigenom några ganska vigtiga punkter: definitivt agjorda. Sålunda samtyckte ståndet nu till den af tre stånd förut bifallna tullfriheten vid införsel af följande artiklar: Jern: gjutet, tackoch :barlastsamt kasserade kanoner, bomber, mörsare och kulor; Jernskrot, gjutet, smidt eller valsadt. Koppar: smidd, valsad eller gjuten: plåtar och andra ämnen för bearbetning. Stål, alla slag. Dessa beslut fattades på yrkande hufvudsakligen af hrr Gripenstedt och L. J. Hjerta. Såso a n konseqvens deraf beslöts äfven, på yrkande likaledes af hr Gripenstedt, att biträda de tre andra ståndens beslut om tullfriket vid utförandet af jernskrot, gjutet, smidt eller valsadt. Dessutom biföll ståndet utskottets inbjuoningar i afseende på artiklarne halfsiden, (hvarå tullen sålunda blifvit definitift faststäld att utgå under 1858 och 1859 med 3 rdr 75 öre och under 1860 med 3 rdr pr ), och bomullsväfnader, i afseende å . hvilka ståndet bit:ädd: utskottets, af presteoch bondestånden förut gillade förslag, att indela rubriken i: oblekta och . ofärgade, blekta eller färgade, samt tryckta eller pressade. Hr Fåhreus anmärkte nemligen, att den i borgareståndet på hr Rydins förslag tillagda och förut af adeln äfven beslutade afdelning:n: genom olika färgadt gårn rändiga eller rutiga, tryckta, p-essade eller genom sjelfva väfnadssättet fasonerade,, vår hemtad utur ea äldre taxa och hade vid tillämpningen viset sig medföra stora pra tiska svårigheter, då det nemligen ofta var ytterst srårt:tt afgöra hvilka väfnader som voro fäsonerade eller icke fasonerade. Alla de voteringspropositioner, som ej genom de sålunda fattade besiuien kommit att förfalla, blefvo af. ståndet godkända; sedan åtskilliga i andra punkter gjorda inbjudningar blifvit af ståndet afslägna. Detta var således äfven förhållandet med den till ståndet gjorda inbjudningen att förena sig i borgäre: och bondeståndens (sedan äfven af presteståndet biträdda) beslut att sätta tullen å råsocker till 8 och å raffinad till 13 öre pr B. Om detta ämne uppstod en öfverläggning, som öppnades af i Fr Fåhreus, som upprepade sitt vid frågans förra behändling inom ståndet anförda skäl för fast tällandet af den högre tullsatsen, 9 öre å råvaran och 15 öre å raffinad, nemligen en befarad införsel från Norge. Det var hkväl särde.es af finansiella skäl, som talaren påyrkade dessa högre tullsatser, enär en förhöjning af 1 öre i tullen å råsocker lemnaåde er förökad statsinkomst af 350,000 rår, hvilken vore vä! b-höflig, då ständeraa beviljat en mängd anslag utsfver hvad K. Maj:t begärt. Invändningen, att ger nom 9 öres tull å den rå och 15 öres tull å den rafinerade varan lemnadss ett otillbörligt högt. skydå i; raffinadörerna, ansåg talaren. obefogad, enär råockerstullen nu utgjorie omkring 8 öre, men tullen i räffinad omkring 18 öre.. Blefve nu tullen. resp. ) och 15 öre, skulle raffivadörernas äfveniyr af der utländska, särdeles den norska konkurremsen sålunda kas. Hr Gripenstedt erinrade, att frågan sönderfölle ut venne, den finansiella frågan och skyddstullsfrågan. afseende å den förra, eller den finansiella frågan, ille han nu anmärka, att då den kongl. propositioen afgafs, ansågs påläggandet af någon förhöjd. onsumtionsskatt ej behöflig, men så som statsregleingen nu synt gesvalta sig, vågade tal ej tilltyrka, att man skulle lemna obegagnadt det tillalle till statsinkomsternas förökande, som en forhöjing i råsockerstullen erbjuder. Tullinkomsterns ör innevarande år hade visserligen, trots der ryckta affirsställningen, uppgått till ungefär samme elopp som 1855, hvilket år blifvit lagdt till grund ör beräkningarne i den kongl. propositionen, och nan kunde således hoppas, att tullinkomsterna äfver a följande åren skola uppgå till det belopp, hvartill e blivit beräknade, men då å andra sidan anslag tifvit beviljade utöfver hvad i den Kongl. proposi ionen blifvit beräknadt, torde äfven förökade tillångar böra beredas, och tillstyrkte tal. alltså råockerstullens fastställande till 9 öre. Hvad åter skyddsfrågan vidkom, ansåg talaren visten deröm kunna slitas genom en mycket enkel alkyl, hvilken han gjorde, och söm ledde till det ssultat, att tullsatserna å rått och raffineradt s0cans RER I — — — — — — —— ———