Aftonbladet – 24 oktober 1857, sida 2

grosshandlaren P. Murn, talmannen Strindlund och, grosshandlaren Wallenberg, samt till suppleanter: hr advokatfiskalen, Fröman, br iandssekreteraren och.ridAaren de Laval, hr kontraktsprosten m. m. ;doktor .. onder. . Nords. ATER:. TE, i förgår afton Mindre teatepå :äppföravi 72 ärbeten för första gången det sistå afruc stöd framlidna fru Jeannette Stjernströdt lemms. arf åt deti svenska scenen. Skådespelet Karb: den tionde Gustaf var, såsom man vet, Team färdigt att uppföras, då författårinnän plötslis gen bortrycktes. Det arbete, som hade upp-tagit de sista stunderiia äfen åt konstens tjenst helgad verksamhet, blef derföre, af lätt insedda skäl, för någon tid Jagdt åsido. I förgår afton, ändtligen, gick: det för första gången öfver scenen, I en serie af historiska taflor här författarinnan tecknat bufvudsskliga gången af Karl Gustafs och hans unge krigs-; böfding, Erik Dahlbergs, sagolika bragder;-alltifrån äfventyrligheterna under det polska fälttåget intill den bedrift, som utgör -glanspunkten i bådas Hhjeltelif och skall föra bådas namn till den senaste efterverld i tåget öfver Bält. Meden trohet, som vittnar om noggranna detaljstudier, här författarinnan tecknat situationer och personer från denna tid samt endast i några få rfalllårtit den historiska sanningen vika för konspositionens fordringar, gåsom t. ex. då hon Jä tit den gamle Wrangel i glädjen öfver det lyckligt fullbordade tåget öfver Bält glömma sitt gamla groll mot den unge uppkomlingenPå dramatisk enhet i strängare mening synes dock något öfvervägande afseende icke ha vas rit fästadt vid upprullandet af dessa taflor; ty de små förveckling r, som der skildras, bilda visserligen en genomgående tråd, som sammanknyter de olika tablåerna; men de äro dock alla af blott epitodisk natur och ingripa föga eller intet utioch bestämma utvecklingen af någön styckets bufvudbandling. Kort sagdt, någon egentlig hufvudhbandling förefinnes icke: inom stycket. Det framställer i sjelfva verket endast episoder af det atora drama, söm under den:tid, till hvilken stycket blifvit förlagdt, uppfördes på den stora verldsteatern: Karl Gustafs strid med det koaiiserade Europa. Genom de skildrade episoderna. har författarianan likväl beredt sig tillfälle ait belysa de båda hufvudpersonernas, Karl Gustafs och Dahlbergs karakterer. Vi säga de båda hufvudpersonerna, ty de-begge hjeltarne träda nästan lika mycket i förgrunden. En glödande fosterlandskärlek är cen driffjeder lörfattarinnan antydt såsom hufvudmotivet för bådas handlingar, och hon har således slutit sig till den uppfattning af konung Karl Gustsf, som i houvir ocr, Icke en äfvensyrslysten soldat, som invecklar sitt land i vidtutgecnde Krig, endast för att tillfredss älla sitt eget begar efter strider och ryktbarhet, utan den varme fosterlandsvännea, den snillrike, klart i framtidet inblickande statsmannen, som betraktade kric get endast såsom-ett medel att försäkra Sverges trygghet. och ära, och. hvilken,. en gång indragen i dess vilda-tummel, gick framåt mot sitt nål med aldrig svigtande mod, beslutsamhet och förtröstan, Stycketsmest framstående personligheter i öfrigt-äro..den polske konungen Johan Casimirs gemål, Louise Marie des Pres, och den polske grefve Czarnecki, af hvilka den förra, lågande af-ett dödligt: hat mot Carl Gustaf, som i ungdomen försmått hennes kärlek, begagnär den senare såsom redskap för sin hämd och förmår honom att förrädiskt sluta sig till Carl-Gustaf. för. att taga honom,af daga, hvilket anslag han ock söker utföra under tåget öfver Bält. , Han störtar likväl sjelf i den vak han -beredt för. Carl Gustaf, som dervid räddar hans lif, Igrunden :en tapper och ridderlig man, fastän förvillad af sina lidelser .och den. fanatism man hos honom upptändt; ar. nu Czarnecki, slagen af ånger och blysel, allt för konungen, som väl i första hettan ville strängt bestraffa förräderiet, men . då ..han erinrar. sig att Czarnecki var förledd och för öfrigt kunde ha skäl att hata den, som besegrat honom sjelf-och-hans fädernesland, förlåter han honom och ger honom friheten. .. Konungen korsar likväl först sin värja med Czarnecki för. att gifva honom upprättelse för den. oförrätt han kunde ha tillfogat honom samt dessutom genom denna hedersbevisning återväcka bangs: sjelfkänsla. Denna sistnämda soen, hvartill iden synes vara hämtad från den bekanta bandling af Gustaf Adolf, som blifvit lagd till grund för det danska skådespelet Zren tabt och vunden, är visserligen af en viss effekt, men synes oss icke här rätt väl motiverad och utgör tvifvelsutan ett: bland de svagaste. partierna i stycket. 2 Skildringen af de faror, för: hvilka konungen och hären varit utsatta under det äfventyrliga tåget, har emellertid varit särdeles väl beräknad för att-göra åskådaren desto mottagligare för det storartade intrycket af den ytterst effektrika sluttablån. Från den mörka fiskarestuga-på Langeland, der den nyssnämda scenen mellan konungen och Czarnecki egt rum, förvandlar sig plötsligen skådeplatsen och framställer det isbelagda Bält, belyst af en skön morgonsol.. Konungen och hans stab beträda i detta ögonblick Laalands strand, men ute på isen i ett ändlöst fjerran ser man svenska hären i spridd ordning rycka ani konungens och Erik Dahlbergs spår. Denna dekoration, som så lifvande uppkallar för ögat och tanken -ettbland -våra skönaste fosterländska minaen, är mästerligt utförd af br Roberg och skall säkert i sin mån bidraga till den. framgång -man kan förutspå och tillönska detta stycke; der så många vackra och fosterländska tankar uttalas. Styckets uppsättning är äfven i öfrigt mycket vårdad och-särdeles: kostymerna fullt historiskt trogna. Hr Stjernström; hvars figur så väl passar för framstöllandet af Karl: Gustafs bild, spelar. konungens rol .med:skonaeqvens och god hållning. Hrr Kinmansson och Pousette inlägga båda mycken värma och lif uti sitt utförande, den förstnämde af. Erik Dabjbergs,-den senare af Czarneckis rok Åfven ser man med nöje mllerna Kindahl -och Ryberg såsom Augusta Wrangel och Maria Dra