Aftonbladet – 23 oktober 1857, sida 2

så djupt förfall i de kretsar, der sådant kan passera, en sådan likgiltighet för offentlig och enskilt moral, att man ej må förändra sig om inför allmänheten oupphörligen kan framläggas en brokig tafla af skandalhistorier. I folkets uppfattning ligger en känsla för rättvisan, som icke ostraffadt kan kränkas af det borgerliga samhället. Då sederna inom de regioner, från hvilka folket anser sig ha anspråk på att kunna vänta föredömen, till och med inom mycket höga regioner, urarta till verklig ruttenhet, och då lagarne äro sådana; att de icke blott ieke tillräckligt kraftigt kunna bestraffa det mest upprörande sedliga förderf, utan till. och med i viss mån kunna sägas -befordra::detsamma, då bör man icke undrå om folkswiassan blir något vilsekommen i sina moraliska begrepp,-.om den intages. af hat och bitterhet, om den sätter tro till .soch med begärlighet slukar allt, äfven det orimligaste, som går ut på att svärta och nedsätta; man må med ett ord icke förundra sig deröfver om skandalpressen: frodas. Den. harssin rot djupare i samhällsförhållandena, än många af.de herrar. inse, som öppetskrika öfver dess ofog och se sig: om efter repressivåtgärder, under det de med hemligt nöje njuta af skandalbladens gift och förtal. Vi återkomma till några. betraktelser öfver Norrköpings poliskammares sätt att gå till väga i denna sak. Om -Sookertullen (): i Att sockerraffinaderierna af god råvåra kunna åstadkomma mer än 81 pr 100 K, nekas icke;-och när det var..en möjlighet att bis bringa vederbörande uppsyningspersonal tillräcklig kunskap om qvaliteten af -de olika sockerslagen, så borde, naturligtvis införseltullen variera i förhållande. derefter, . Man. bar öfverallt i verldenantagit en -qvelitetsskala för. rätt socker från nr NN: till n:r NN I Belgien antager man, att n:r 13 till 15 gifi ver till 85.4. .raffineradt socker. Här i landet konsumeras mest af de nu nämde nums rorna; -men: våra. raffinadörer , kunde, .om de ville; begagna råvara af de, allra finaste. sors terna under sämma tullsats som de grö Huruledes. gå. vi nu tillväga för att uträkna, hvilka tullsatser som: för de tvenne, hufvudslagen af socker; raffiteradt och-oraffineradt, äro de rätta? Vi uträkna. naturligtvis höra många 4 af det förstnämda det sistnämda kan gifva, och då komma vi till.—-70: ö! Trots denna löjligt låga beräkning, utvisade den 1853 nedsatta tullen, till följd af motiverna, oett skydd. af cirka ;1.rdl 15 ask. pr 100 , somp; heter. det, kan anses vara ungefär så pass lågt satt; som de inländske raffinaderis erna tåla vid för att de må kunna uthålla: konkurrensen med, det utländska, särdeles det belgiska sockret, som åtnjuter en myc. kethög exportpremien.. Äfven om detta argument vore lika klokt som det är oklokt, borde det vara; grundadt på sanning. Men då denna fattas, faller det af sigssjelft tillika med rättigbeten till det ärfda Å det mot den nederländska -busen:) Skyddet är för öfrigt vida högre än 1 rdl 157sk.; ty obegripligt nog, hade .författarne till utkastet glömt den höga Sundstullen påraffineradt socker och allsicke git med i-räkningen, att. S:t Croix socker endast kostade 1 rdl,64 sk. pr 100 i tull; eller att en betydlig nedsättning egde rum för alla direkt införda råsockersorter. Allt detta, i förening med den oriktiga beräkningen af utbytet, gjorde att skyddstullen år 1853 i varkligheten kom att utgöra omkring 2 rdl pr 100 , lägst räknadt; och detta skydd el ler premie-för sockerkokning låta våra lags stiftare bestå; antingen på den lösliga grund att vi från andra länder kunna erhålla varan till billigare pris, eller ock af bristande kunskap om dessa länders lsgstiftning, som åberopas som skäl för att begå en orättvisa mot hela befolkningen. Kuriöst är det för öfrigt, att det enda land, Isomi verkligen betalar sockerfabrikanten mer i utförseltull än denne sjelf betslar iinförseltull; af tullmotivförfattaren: icke tages med i räkningen. I Frankrike har mar, eo här; gifvit drawback (exportgodtgörelse), beräknad efter 100 rått: mot 70 K raffineradt socker, och först år: 1856 förändrat den till 75 Q. Detta är ett premiesystem, som också medför en årlig förlust för den franska statskassan af omkring 10 millioner francs. Densenaste exportlista vi hafva att tillgå (1856 —57), utvisar öfver 23 millioner raffineradt socker för en tid af 5 månader. I Tyvärr hafva vi icke haft något godt af franska regeringens dårskap; vår egen tillåter oss icke att blifva delaktige af de millioner, som erbjudas. Vizvåga för öfrigt påstå, att hela franska skyddssystemet svårligen kan bära sig länge, och ätt det första, som faller, efter all sannolikhet blir sockerväsendet. Det bör dessatom anmärkas, att af säkra auktoriter i Fränkrike goda fina Havanasorter beräknas gifva 90 till 95 4 raffineradt socker. Man. tager sig hos oss alltid tillvara för att betjena sig af Englands tullagstiftning när man fabricerar motiver, ty i motsatt fall skulle man nödgas medgifva, att den är så mycket som möjligt grundad på: förnuft och rättvisa. Men denna väg vill man hos oss ioke beträda, För så vidt vi kunna skönja, är den beräkning, som meddelas i Dagbladet för den 16 Juni innevarande år; ganska riktig. Ins förseltullen på råsocker varierar i England 0 Se Aftonbladet n:r 243. . ERE i Norå är sedan ett år Henriks hustru, och äet gemensamma arbetet, som de båda maNA -. AR